Vilken blåsning!
I tisdags var det riktigt blåsigt i både Falkenberg och Varberg. Det var nästan så att jag själv höll på att blåsa bort - och då är det illa! Haha...
Skämt å sido. När jag skulle hem från kontoret den dagen, höll jag i ena handen ett kuvert som skulle postas och i andra handen höll jag i mobilen och pratade med älsklingen. Jag hade väldigt bråttom, eftersom jag går från kontoret kl. 17.00 och tåget avgår 17.05. Det innebar alltså att jag småsmprang. Fast när jag nästan var nere vid tågstationen, hände det som inte får hända. Brevet i min hand flög iväg - åt andra hållet.
Jag skrek till och såg hur brevet - nästan i slow motion - studsade på taket på en bil som kom körande och sedan fortsatte sin färd i den riktning som jag kommit ifrån. Brevet alltså, inte bilen. Personen som gick bakom mig ställde sig och betraktade skådespelet. Brevet skulle till en klient, så det var knappast något som jag bara kunde strunta i. Jag började alltså att springa.
Falkenbergs tågstation.
Brevet landade försiktigt på gatan, men just som jag hann ifatt det, flög det iväg. Igen. Och igen. Till slut stampade jag på kuvertet och lyckades på så vis återfå det. Sedan sprang jag ned till stationen.
Jag hade tur, för tåget var lite försenat den här dagen. Och visst, det hade väl inte varit hela världen att vänta ca 30 minuter på nästa tåg, men när jag redan får så lite tid med tösen på kvällarna efter jobbet, är varje minut viktig. <3
I fortsättningen ska jag förvara breven på ett tryggare sätt. Vill slippa springa efter fler brev i framtiden...
Ha det så bra
Kramar
Jessie