Jessicas grotta

Att aldrig vara tillräcklig

I flera år har jag levt med känslan av att aldrig vara tillräcklig, oavsett vad det har handlat om. Jag skriver inte tillräckligt bra. Jag är inte tillräckligt snygg. Jag är inte tillräckligt intressant. Jag är inte tillräckligt smart. Jag är ingen tillräckligt bra flickvän. Jag är ingen tillräckligt bra fru. Jag är ingen tillräckligt bra mamma. Och så vidare. Och så vidare.
 
Naturligtvis har det med min låga självkänsla att göra och jag behöver verkligen jobba upp den. Frågan är bara hur? Jag har försökt på olika sätt och vis, men det slutar alltid med att jag hamnar i samma mörka grop som där jag startade. Jag behöver med andra ord hitta en taktik som faktiskt fungerar.
 
Att säga att det är destruktivt att leva med den här typen av tankar/känslor, är bara förnamnet. Omedvetet (och ibland även medvetet) har jag letat efter tecken och bevis på att min otillräcklighet verkligen existerar och så snart jag anser mig ha hittat sådana bevis, har jag mått väldigt dåligt och börjat tänka ännu mörkare tankar.
 
Nu tycker jag emellertid att det här måste få ett slut. Jag kan inte fortsätta att leva så här.
 
 
Vad kan jag då göra?
 
Till att börja med har jag börjat försöka tänka så här. Jag är den jag är. Vissa saker kan jag ändra på, medan andra saker bör jag inte ändra på. Jag gör mitt bästa här i livet - oavsett vad det gäller. Jag kan naturligtvis inte vara världsbäst på allt (vem kan det?), men så länge jag gör mitt bästa är det tillräckligt bra. Om det nu finns någon i min närhet som inte anser att jag är tillräckligt bra på något (exempelvis att vara en tillräckligt bra vän), då ligger bollen hos den personen. Antingen kan den personen tala om för mig varför personen anser att jag inte är tillräckligt bra och om det då finns något jag kan ändra på, kan jag försöka göra det. I annat fall får personen lämna mig. Jag kan ju rimligtvis inte ha ansvaret att försöka leva upp till en persons förväntningar. Det enda jag kan göra är att vara mitt bästa jag. Om inte det räcker för personerna i min omgivning, är det deras problem.
 
Jag har själv börjat undvika relationer som får mig att må dåligt, eftersom jag inte längre orkar försöka vara alla till lags. Jag orkar inte längre vara allas slagpåse. Just nu behöver jag tänka på mig själv, om jag ska kunna vara mitt bästa jag och ge tösen en så bra start i livet som hon förtjänar.
 
Jag håller tummarna för att det här tänket verkligen sätter sig hos mig. Troligtvis lär det ta tid. Rom byggdes ju inte på en dag. Men jag ska kämpa. Alla förtjänar att må så bra som möjligt. Även jag.
 
Ha det så bra
Kramar
Jessie
Taggar: självkänsla, vara sitt bästa jag;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Hanan
skriven :

För mig är du en tillräckligt bra vän, tillräckligt fin människa, tillräckligt omtänksam person mm <3

Svar: Tack för de fina orden <3
Jessica