Jessicas grotta

Sista måndagen i oktober var det bokcirkelträff och efteråt stod jag och en annan tjej/kvinna (var går gränsen?!) kvar och pratade lite. Hon (som vi kan kalla S) har också ett barn på samma förskola som den tösen går på (och hennes andra två barn har också gått där), så det var dels det vi pratade om, dels bokcirkelns kvalitet. Vi två har nämligen känt att det började gå lite utför och att de andra inte tycktes ta det hela på allvar. Men nu tycks det gå åt rätt håll, så vi får se vart det hela landar. Jag hoppas såklart att det fungerar, för det är ett så avkopplande och roligt avbrott i vardagen att få sitta och diskutera en bok som man har läst.

 

Hur som helst, när jag och S till slut sade hej då till varandra, upptäckte jag ett djur lite längre ned på Nygatan. Min första tanke var att det var konstigt att en hund sprang omkring och var okopplad och utan någon ägare i närheten. Och vid närmare eftertanke, såg inte den där hunden lite konstig ut ..? Det var då jag såg att det var en räv. En räv i centrala Falkenberg! Förvisso hade jag hört att folk hade sett en räv i en annan del av stan bara ett litet tag innan jag såg den här räven. Fast jag var ändå förvånad.

 

"Du, S... Ta och titta på det här", ropade jag medan räven glatt närmade sig mig.

 

När den bara var någon halvmeter ifrån mig (tror jag, jag är så dålig på att bedöma avstånd!), kunde jag inte låta bli att säga "Hej, lilla räven." Den traskade snabbt vidare efter att ha stått och tittat på mig en stund. Eftersom jag själv hade händerna fulla, tog S de här två bilderna (så jag kunde bevisa för älsklingen att det sprungit en räv i centrum).