Daisypath Anniversary tickers

Sammanfattning av 2016 - del 2

Inspirerad av några bloggare, tänkte jag själv försöka mig på ett eget sammanfattande inlägg över 2016. Som jag har berättat tidigare var det intressant att ögna igenom förra årets inlägg. Att titta på gamla inlägg kan faktiskt vara intressant - ibland kan man hitta ett och annat guldkorn som man glömt bort.

Jag insåg dock till sist att inlägget skulle bli alldeles för långt om jag tog hela året i ett och samma inlägg. Därför har jag delat upp det till tre stycken.

Maj
I början av maj förra året åkte jag upp till Stockholm med min mamma och min syster. Främst var tanken med besöket att de båda skulle få se Stockholm, eftersom de (med undantag från min syster när vi var på Gröna Lund ett år) aldrig hade varit där. Då passade vi också på att gå på Josh Grobans konsert! Det var den andra konserten med Josh Groban och även om jag egentligen föredrar när han sjunger sina egna låtar, var detta en fantastisk upplevelse. Jag ser fram emot nästa tillfälle då jag får se honom.

Under maj funderade jag också över det här med att stötta någon som inte tycks vilja ha någon hjälp och jag delade även med mig av min chefs förmåga att kunna smyga öppet med saker. Det är inte många som kan det! Jag skrev också om det faktum att HD (Högsta domstolen) klargjort att det är ett upphovsrättsbrott att sprida bilder på offentlig konst.

Juni
Novellantologin #älskanoveller - 30 nyanser av saknad släpptes i början av juni, vilket gjorde att Hallands Nyheter skrev om mig och Ylva (den andra novellisten från Falkenberg).

Det var också den här månaden som jag skrev lite om det näthat som tråkigt nog börjar synas allt mer.
 
 

Juli
Först och främst firade jag och älsklingen fem år som gifta. <3  Tänk att det redan gått så lång tid? Det är inte klokt hur fort tiden rusar iväg. Jag berättade även om besöket på Falkenberg Pride 2016 och jag ser fram emot årets upplaga! Jag hoppas bara att jag kommer kunna vara med. Det var också i juli förra året som jag färgade håret för första (och hittills enda) gången.
 
Även under juli funderade jag lite över både det ena och det andra. Bland annat skrev jag om det här med att många tycks bli provocerade av att andra tjänar pengar på sin blogg och jag förstod (och förstår fortfarande inte) varför det alltid ska bli en stor grej av att en person INTE dricker alkohol? Det är tragiskt att vårt samhälle tycks vara så alkoholfixerat att andra blir förvånade så fort någon inte dricker alkohol. Jag blir fortfarande bemött med stor förvåning många gånger.

Augusti
I somras köpte jag och älskling varsitt par inlines och började åka lite då och då. Fast i början av augusti föll jag hårt på ryggen och slog i svanskotan ganska rejält. Jag har fortfarande problem med värk i den delen av ryggen.

Det var också i somras som jag började spela Pokémon Go, fast i skrivande stund har jag inte spelat på särskilt länge. Hade igång appen för ett par veckor sedan, men endast en mycket kort stund. Blir kanske mer spelande när värmen kommer tillbaka?

Jag funderade också över om jag skulle ha gått på en skolåterträff eller inte, om min grundskoleklass skulle anordna en sådan.


Dagens citat:

"Vi kan övertyga intellektet om att själen existerar – men det enda verkligt tillförlitliga beviset är en intuitiv, personlig upplevelse av den."
(Paul Brunton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Trump får hjälp av IKEA

När jag först läste rubriken till Expressens artikel om Trumps gränsmur, satt jag bara och stirrade på skärmen. Det här måste väl ändå vara ett skämt?
 
" 'Börder Wåll': Ikea erbjuder Trump billig lösning för gränsmuren"
 
Jo, det är ett skämt. Det är satirtidningen The Postillons tecknare som skojat till det lite. Jag - som dessvärre inte har särskilt höga tankar om USA:s 45:e president - tyckte att tanken var väldigt kul. Fast namnet hade gärna fått slipas till lite.
 
 
 
 
Vad smidigt det hade varit för Trump att bara besöka närmaste IKEA-varuhus och köpa den här muren! Fast jag hade tyckt synd om den person som skulle bli utsedd till den som skulle behöva läsa igenom den 12.000 (!) sidor långa bruksanvisningen. Kan tänka mig att det inte hade varit särskilt kul.
 
Det här är kanske en affärsidé att satsa på, IKEA?


Dagens citat:

"Du har en kropp, men det verkliga du är inte fysiskt. Du har ett intellekt, men det verkliga du är inte intellektuellt. Du har känslor, men det verkliga du är inte emotionellt. Vad är du då? Du är Överjagets gränslösa medvetande."
(Paul Brunton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Sammanfattning av 2016 - del 1

Inspirerad av några bloggare, tänkte jag själv försöka mig på ett eget sammanfattande inlägg över 2016. Som jag har berättat tidigare var det intressant att ögna igenom förra årets inlägg. Att titta på gamla inlägg kan faktiskt vara intressant - ibland kan man hitta ett och annat guldkorn som man glömt bort.
 
Jag insåg dock till sist att inlägget skulle bli alldeles för långt om jag tog hela året i ett och samma inlägg. Därför har jag delat upp det till tre stycken.
 
Nåväl, nu kör vi!
 
Januari
I början av januari var jag förväntansfull över att Lunarstorm hade kommit tillbaka, dock under dess ursprungliga namn; StajlPlejs. Tråkigt nog verkade intresset för sidan svalna ganska fort - även mitt eget. Synd, för en gång i tiden var Lunarstorm en riktigt rolig sida som jag hängde på i tid och otid.
 
Det var även i januari som jag skrev om de ouppfostrade spåren här i Halland - emellanåt verkar spåren tydligen springa omkring och därigenom orsaka tågförseningar. Inte acceptabelt!
 
 
 
Februari
Under februari började jag fundera på det här med hur man tänker när man väljer att följa någon på sociala medier. Själv har jag fått en del skumma följare på Twitter - ganska många utländska. Med tanke på att jag själv enbart skriver på svenska, har jag svårt att tro att de har någon glädje av mina inlägg.
 
Mars
Till en början vågade jag först inte öppna mailet som jag hade fått från Ordberoende förlag, men när jag väl gjorde det visade det sig att jag hade blivit erbjuden att medverka i #älskanoveller - 30 nyanser av saknad!
 
Det var i mars som jag delade med mig av en ovanligt lugn kväll som jag hade i februari förra året. Efter den kvällen försöker jag att vara mer uppmärksam på ovanligt lugna kvällar.
 
April
Triss bjöd mig på en riktig rysare när jag efter ett blodgivningstillfälle skrapade de lotter som jag hade fått som ersättning. Jag tror inte att jag har varit med om någon sådan rysare efter det tillfället.
 
 
 
 


Dagens citat:

"Lita på det dina drömmar och din längtan säger dig att göra. Lita på livet."
(Agneta Oreheim)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Inget märkvärdigt med "lokala" kändisar

Jag har aldrig varit någon morgonmänniska, vilket innebär att jag alltid är så himla trött på morgonen när jag stiger upp. Dock är jag ingen kvällsmänniska heller och nuförtiden är det mer regel än undantag att jag somnar när jag och älsklingen ser på film eller serie.
 
Hur som helst, den där morgonen i förra veckan som jag tänkte prata om utgjorde inget undantag. Efter att älsklingen hade släppt av mig vid Falkenbergs tågstation på väg till jobbet, masade jag mig uppför trapporna till perrongen. Strax innan jag steg in i väntsalen noterade jag att det satt två män därinne, varav den ena var ganska skäggig, och att de hade placerat sina stor resväskor så att de blockerade delar av bänken. De satt där jag vanligtvis brukar sitta, så jag gick vidare in i väntsalen utan att ta någon större notis om de båda. När jag hade satt mig lite längre bort på bänken, tog jag upp min bok och började läsa. Efter en stund avbröt jag mig, eftersom kugghjulen inuti huvudet började snurra. Var inte männens röster lite bekanta ..?
 
 
 
 
Försiktigt sneglade jag åt höger. Jovisst, det var ju självaste Morgan och Ola-Conny som satt på bänken och väntade på tåget mot Göteborg. Om du har missat vilka Morgan och Ola-Conny är, jobbar de båda på Gekås - det rikskända varuhuset i Ullared här i Halland. Förutom att de är med i programserien om Gekås som Kanal 5 brukar visa, har de även egna program, där de bland annat får resa runt i världen.
 
Jag ska vara ärlig och erkänna att jag inte är något större fan av dessa båda herrar och jag brukar i princip aldrig se på programmet om Gekås (det hände någon enstaka gång när vi hade Kanal 5 och det inte fanns annat att se på - vilket var väldigt sällan), så jag ryckte mest på axlarna och återvände till min bok. Tydligen verkade ingen annan i den fulla väntsalen heller tycka att det var något särskilt, för såvitt jag märkte var det ingen som reagerade på de båda männens närvaro.
 
Eller så är vi i Halland bara väldigt diskreta. Det kan ju också vara ett alternativ.


Dagens citat:

"Kärlek är inte fysisk; det är ett medvetandetillstånd."
(Eknath Easwaran)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En person som förtjänar ett stort tack

Precis som de allra flesta andra, är jag ganska duktig på att klaga och prata högt om sådant som krånglar eller inte fungerar. Fel ska påpekas och synliggöras. Men det är sällan som man tar sig tid att prata om saker som fungerar och är bra. Många gånger tas det som en självklarhet, medan man engagerar sig mer när man är upprörd över någon orättvisa. Därför tänker jag berätta om en person som förtjänar ett stort och öppet tack - även om han troligtvis inte kommer läsa det här inlägget.
 
I förra veckan behövde jag kolla upp en sak hos Försäkringskassan. Till en början försökte jag läsa mig till svaret på deras hemsida, men när jag kände att jag inte riktigt förstod och inte hittade ett så tydligt svar som jag önskade mig, försökte jag istället att ringa till Försäkringskassans kundtjänst. Första gången blev under lunchen, men då var det så pass lång telefonkö att jag inte hann fram innan lunchen tog slut. Så jag försökte lite senare samma dag (efter jobbet) och efter en ganska lång väntan, fick jag till slut tala med Fredrik (har jag för mig att han hette) på Försäkringskassans kundtjänst.
 
 
 
 
Han lyssnade noggrant på mina frågor och gav mig tydliga och pedagogiska svar. Äntligen förstod jag hur det låg till! Och inte nog med det - han var dessutom supertrevlig under hela vårt samtal! Glad som jag var över detta fantastiska bemötande, önskade jag honom en trevlig kväll och tackade så mycket för hans hjälp.
 
Jag vet inte hur det är med dig, men jag har i alla fall en ganska negativ bild av Försäkringskassan - trots att jag knappt har behövt ha med dem att göra. Troligtvis kommer min inställning från den bild som medier och andra personer brukar förmedla om Försäkringskassan. Av den anledningen blev jag glatt överraskad över Fredriks trevliga bemötande. I fortsättningen kommer jag inte ha en lika mörk syn på Försäkringskassan.
 
Tack än en gång Fredrik!


Dagens citat:

"Håller vi oss envist och uthålligt till det vårt hjärta sjunger om är det enbart en tidsfråga innan vi passerar målsnöret."
(Agneta Oreheim)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ett lååångtids erbjudande

ICA Kvantum här hemma i Falkenberg har en del bra erbjudanden varje vecka. Det är därför alltid lika spännande att kika igenom reklamen när den trillar in i brevinkastet under helgen.
 
Jag brukar försöka ha som vana att slänga den gångna veckans reklam inför den nya veckan, men rätt ofta händer det att reklamen blir liggandes en liten tid. Då gäller det att kontrollera under vilken period reklamen gäller, så jag inte råkar slänga den kommande veckans erbjudanden. Det var vid ett sådant tillfälle jag upptäckte följande:
 
 
 
 
Jag hade ingen aning om att vecka 5 varade så länge. Är det en nyhet för det här året? Då innebär det med andra ord att antalet veckor under 2017 kommer minska dramatiskt? Intressant ...
 
2017 blir mer och mer spännande ju längre in på året vi kommer. Undrar vad som kommer hända härnäst.


Dagens citat:

"Du måste betrakta dig själv som ett moln - i egen hög person. Moln begår aldrig misstag."
(Alan Watts)


Ha det så bra!
Långtidskramar
Jessie

Ibland är det roligt att minnas

Just nu håller jag på med ett inlägg som gör att jag går igenom inlägg från förra året här på bloggen. Efter hand som jag tar mig igenom inläggen, inser jag hur kul det faktiskt är att påminnas om vad man skrev för ungefär ett år sedan. Till min förvåning lyckades jag få till rätt många djupare inlägg med funderingar kring både det ena och det andra. Just den insikten gör mig glad, eftersom det är lite det jag vill uppnå med min blogg. Jag vill ha djupare inlägg än enbart "Se vad jag hade på mig för kläder idag!" eller "Detta gjorde jag idag." Jag vill nå ut med mina tankar och funderingar. Jag vill försöka göra skillnad. Under depressionen hade jag inte ork att skriva dessa djupare inlägg och därför blev det tyvärr ganska många korta och ytliga.
 
 
Kanske kan jag ha det som en sorts morot under 2017? Att försöka skriva så många djupare inlägg med funderingar som möjligt? Just nu har jag inte riktigt den tiden känns det som och eventuellt kommer jag bli tvungen att ta en kortare bloggpaus längre fram, men jag ska göra mitt bästa. Jösses, just nu är det så mycket som ska göras. Många beslut som ska tas. Mycket att fundera kring. Det är så att jag blir alldeles matt ... Men det ska gå. :-)
 
Finns det något av inläggen från förra året som du tyckte om mer än andra? I så fall, varför? Vore kul att höra vad du tycker!


Dagens citat:

"Hat förgör. Kärlek helar."
(Eknath Easwaran)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

När "om du vill" visar sig vara ett tvång

Jag har anmält mig till lite olika undersökningstjänster på nätet, som går ut på att man svarar på olika frågor rörande olika ämnen och som tack får man poäng för varje genomförd undersökning. Dessa poäng kan man sedan byta ut till olika saker.
 
När jag höll på att avsluta en av dessa undersökningar, dök det mot slutet upp en ruta där man kunde skriva övriga tankar och funderingar om undersökningen om man ville. Jag brukar sällan skriva in något i dessa rutor, så jag gjorde som jag brukade och klickade förbi. Då såg jag följande på skärmen:
 
 
 
Varför skriva "om du vill", om man ändå måste skriva något? Då är det ju inte "om man vill". Eller tolkar vi "om du vill" på olika sätt? För mig innebär "om du vill" att man gör något frivilligt, och om man inte vill låter man bli. Kanske innebär "om du vill" något helt annat? Kanske är det jag som missuppfattat begreppets innebörd?
 
Nåväl, man lär sig något nytt varje dag.


Dagens citat:

"Livet kan inte göra en självisk person lycklig. Livet kan inte låta bli att göra en osjälvisk person lycklig."
(Eknath Easwaran)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Som barn på nytt

På senare tid har det blivit mer och mer populärt bland vuxna att måla i målarböcker. Egentligen är det inte särskilt konstigt, då målandet ska vara en bra metod för att stressa ned och koppla av. Målandet kan hjälpa till att bekämpa ens psykiska ohälsa.
 
Första gången som jag hörde talas om målarböcker för vuxna, var på någon av alla de bokbloggar som jag följer. Ju mer jag läste om det, desto nyfiknare blev jag. Till slut skrev jag ut några bilder från nätet, köpte ett paket med färgpennor på Coop Forum och började måla.
 
 
OBS! Bilden är inte målad med färgpennorna från Coop Forum.
 
 
Som barn tyckte jag att det var superkul att måla i målarböcker och tydligen sitter det kvar i mig ännu. Jag fick ett par målarböcker från älsklingen, men efter att ha målat några få bilder tog jag en ganska lång paus - som berodde på färgpennornas kvalitet. För att ens få någorlunda med färg var jag tvungen att trycka med pennorna när jag målade och det tyckte jag var jobbigt i längden. Därför - och för att annat i livet kom emellan - tog jag en paus från målandet.
 
 
Nya färgpennor som jag senare fick av älsklingen.
 
 
Nu i julas gav älsklingen mig akvarellfärgpennor och jösses vad bra det gick att måla nu! Utan att behöva trycka med färgpennorna fick jag bättre färger och genom att använda lite vatten efteråt, blev bilderna ännu finare. Se bara här:
 
 
 
 
Dock krävs det att det inte är tryckt på båda sidorna i målarboken om man ska använda tekniken med vatten. Men fint blir det! :-)
 
Jag kan verkligen rekommendera dig att testa på det. Det är rogivande och dessutom lyckas man fokusera tankarna på annat för en stund. Jag ska försöka ta mig mer tid att måla oftare - för det gör skillnad i mitt mående.


Dagens citat:

"Erfarenhet är det alla kallar sina misstag."
(Oscar Wilde)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Mitt första rådjursmöte som bilist

Efter att ha tillbringat hela kvällen samt natten på akuten i Varberg, satte jag mig i bilen en morgon, ca kl. 04.40 och körde hem. Jag var förskräckligt trött, i och med att jag maximalt hade fått runt 20 minuters sömn på nästan ett dygn. Men jag körde försiktigt - väl medveten om att tröttheten kunde utgöra en farorisk.
 
Jag råkade ta fel väg från sjukhuset när jag skulle ta mig till motorvägen och hamnade på sträckan mot Tvååker. När jag hade passerat Träslövsläge och därmed kommit ut ur Varberg, körde jag en bit på den 80-väg jag hade hamnat på. Som tur var var det inte många bilar i rörelse och förhoppningen om att jag ganska snabbt kunde vara hemma började gro i mig. Kanske skulle jag hinna få ytterligare några få minuters vila innan jag skulle behöva köra tillbaka till Varberg för jobb.
 
Då hände något som fick hjärtat att stanna för en sekund i kroppen på mig. I ögonvrån på höger sida om bilen ser jag något som får mig att reagera. Fast det var först när detta "något" hamnat framför bilen som jag på allvar reagerade. Tre stycken rådjur (varav åtminstone den ena hade horn) bestämde sig för att det var det rätta tillfället att ta sig över vägen. Rådjuret med horn sprang därför rakt ut på vägen och hann över till andra sidan. I samma stund som detta hände, kontrollerade jag som hastigast i backspegeln om det kom någon bakom mig och därefter tvärnitade jag - samtidigt som jag kved inom mig och tänkte "inte nu!". Allt jag fått lära mig på halkbanan om att sikta mot bakbenen etc., hade försvunnit helt ur mitt trötta huvud. Det enda jag var fokuserad på var att ögonblickligen stanna bilen, så att jag inte körde på något av rådjuren.
 
 
 
 
Jag hade tur. Samtidigt som jag tvärnitade bilen, tvärnitade de andra två rådjuren och skyndade sig tillbaka den väg de kommit. Med hårt bankande hjärta (som dessutom rusade i vild panik), startade jag bilen på nytt och började rulla iväg. Tyvärr kunde jag inte se något bakom mig eftersom det var kolsvart ute. Men jag gissar på att rådjuren tog sig över vägen efter att jag hade kört iväg.
 
Nu i efterhand inser jag att jag just då hade tunnelseende på grund av tröttheten, vilket var en orsak till att jag såg och reagerade så pass sent som jag gjorde. Det är en rätt stor fara när man kör bil - man måste ju ha stenkoll på omgivningen. Men, jag måste ha haft änglavakt eller något. Ingen blev skadad.
 
Fast jag skulle föredra att slippa återuppleva detta igen. Det var inte kul.


Dagens citat:

"Utan kärlek är allt av ondo."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ibland går det för fort

Det är lätt hänt att göra fel. Jag om någon borde veta det. Därför hade jag överseende med det som jag ska berätta om nu. Min chef däremot tyckte att det var väldigt klantigt gjort av tingsrätten.
 
Jag minns inte vilket ärende det var, men det skulle hållas en förhandling i det ärendet och av någon anledning som jag inte heller minns just nu, ställdes denna förhandling in med ganska kort varsel. Eftersom det var så kort om tid kvar innan det skulle ha varit förhandling, ringde domstolshandläggaren till byrån och meddelade att förhandlingen var inställd och bad mig även meddela klienten, eftersom det inte var säkert att tingsrättens meddelande om att förhandlingen ställts in skulle hinna fram till klienten i tid. En stund senare fick vi det här meddelandet från tingsrätten:
 
"Ni har kallats till förhandling i tingsrätten den [datum och klockslag]."
 
 
 
 
Ja, det var ju bra att de bekräftade att min chef hade kallats till förhandling. Vad tingsrätten hade missat att lägga till var informationen om att förhandlingen ställts in och att min chef därför inte skulle komma till tingsrätten den dagen. Om det inte hade varit så att jag nästan precis hade haft telefonkontakt med domstolshandläggaren och fått veta att förhandlingen var inställd, hade jag ringt och frågat vad denne egentligen menade. Nu tyckte jag bara att det var onödigt. Jag visste ju vad det gällde.
 
Ibland går det som sagt lite för fort. Framförallt om man är stressad och har mycket att göra, vilket jag vet var fallet just då.


Dagens citat:

"Vi är inte byggda för att gå omkring och vara exekutiva hela tiden. Det är helt okej, förmodligen till och med nyttigt, att inte göra något alls ibland."
(Anders Hansen)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Totalt förvirrande

Jag ska nu berätta om en onsdagseftermiddag/kväll nu i januari som skilde sig från andra onsdagar.
 
Älsklingen hade planerat att spela brädspel i Varberg den kvällen, vilket betydde att han inte var hemma när jag kom hem från jobbet. När jag kom hem, lämnade jag bara av mig min väska och gick sedan bort till ena grannen som under dagen hade tagit emot ett paket åt oss (den här leverantören kan tydligen bara lämna paketen personligen - antingen till mottagaren eller någon som man gett fullmakt åt). Det finns inget postombud eller liknande som man kan hämta paketen hos.
 
Hur som helst, när jag hade hämtat vårt paket, bestämde jag mig för att cykla bort till Vesterhavshallen och delta i Danzy-passet som skulle hållas. På grund av mitt mående har jag inte tränat ordentligt under en tid och kände att det var dags att försöka komma tillbaka till mina tidigare träningsvanor. Sagt och gjort, jag klädde om, packade min träningsväska och cyklade bort till Vesterhavshallen.
 
När passet var slut ungefär en timme senare, cyklade jag hem igen. Jag kände mig lite seg och längtade bara efter att få duscha och lägga mig en stund i soffan. Något sms från älsklingen om att han hade åkt hem hade jag inte fått och antog därför att han var kvar i Varberg och spelade.
 
 
 
 
Förvånat stirrade jag in i lägenheten när jag öppnat dörren. Lampan i vår hall var tänd. Men hade jag inte släckt den ..? Det var jag så säker på att jag hade gjort. Jag brukar alltid försäkra mig om att lamporna är släckta och att dörren är låst när jag ger mig av hemifrån. Jag ropade efter älsklingen, men fick inget svar. Smått skamsen skrev jag ihop ett sms till älsklingen, där jag bland annat nämnde min tankspriddhet och skickade sedan iväg det.
 
Det välbekanta vibrerandet när både jag och älsklingen får sms (ingen av oss har ljud på vid sms - endast vibration) hördes från lägenheten. Förbryllat stirrade jag in i vardagsrummet. Höll jag på att bli tokig?! Hade jag börjat höra saker också ..? Jag ropade efter älsklingen på nytt, men fick fortfarande inget svar.
 
Fundersamt började jag klä av mig ytterkläderna och just när jag skulle ha av mig jackan, hörde jag älsklingens röst utanför dörren och strax därpå öppnade han den och klev in i lägenheten. Själv stod jag och stirrade på honom en stund innan hjärnan kopplade.
 
Han hade kommit hem, men eftersom vår granne som hjälpt oss med att ta emot paketet hade behövt hjälp med en sak, hade han gått över till henne. Lampan hade han låtit vara tänd och han hade lämnat kvar sin mobil. Det var alltså inte jag som höll på att bli tokig. Åtminstone inte än ...


Dagens citat:

"Var varken härskare eller slav. Var vaksam."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nådde jag mina mål för 2016?

 Inför 2016 hade jag satt upp några mål som jag ville försöka klara av. Totalt hade jag satt upp sex stycken mål (varav jag nämnde några i det här inlägget). Av dessa lyckades jag med 3,5 stycken. Bland annat lyckades jag bli gladare jämfört med hur det såg ut för ett år sedan och jag skickade in några noveller till Hemmets Veckotidning (fast än så länge har jag inte fått något napp). Jag hade också satt som mål att bli bättre på att fotografera. Förvisso har jag blivit lite bättre jämfört med för ett år sedan, men inte alls i den omfattning som jag hade tänkt mig.
 
 
 
Jag har valt att inte sätta upp några mål för 2017 - bortsett från min läsplanering. Som situationen ser ut nu, känns det bättre att inte ha några mål hängande över mig. Året kommer bli tillräckligt händelserikt ändå. :-) Därför har jag för avsikt att försöka ta dagarna som de kommer och försöka göra det bästa av dem.
 
Hur har det gått för dig? Satte du upp några mål för 2016? Lyckades du nå något av målen? Har du några mål för 2017?


Dagens citat:

"Om man antar att hoppet är ute, så garanterar man att hoppet är ute. Om man antar att det finns en drift mot frihet, att det finns möjligheter att förändra saker och ting, så finns chansen att man kan bidra till att göra världen bättre."
(Noam Chomsky)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Fördelar med småstad

I Disney´s Skönheten och Odjuret sjunger Belle om att hon vill mer än leva småstadsliv;
 
 
 
Även om jag genom åren har känt igen mig i Belle, håller jag inte med henne om det där om småstadsliv. Jag trivs mer än väl med att bo i en småstad. Visst var det en omställning att flytta från en storstad (där jag växte upp och bodde i cirka 19 år) till ett litet samhälle, men efter att jag väl vant mig kan jag inte tänka mig att bo i en storstad igen. Just nu känns Falkenberg tillräckligt stort för mig.
 
Det finns faktiskt fördelar med mindre städer och en är att man känner igen och blir igenkänd. För min del kan det i och för sig vara jobbigt i vissa sammanhang, då jag ännu har problem med människomöten. Hur som helst, när jag går till banken i Varberg i jobbärenden behöver jag nästan aldrig legitimera mig. Enda gångerna som jag behöver göra det är när någon ny står i kassan. Eller när jag hämtar blommor på torget till kontoret. De vet vem jag är och fakturerar advokatbyrån, så jag slipper ta med mig pengar för att betala. Och i båda fallen gick det snabbt att bli igenkänd.
 
Enligt min erfarenhet går det enklare att skapa den här typen av kontakter i en liten stad än i en stor. Dessa kontakter kan i sin tur medföra ännu fler fördelar (tänk tjänster och gentjänster).
 
 
Ätran i Falkenberg.
 
En annan fördel är att man har nära till det som finns och slipper åka längre sträckor för att ta sig in till stan. Visst, det kanske saknas vissa butiker som finns i större städer, men sådant går alltid att lösa. Nätet finns ju alltid. ;-)
 
Framförallt är det en annan mentalitet i mindre städer jämfört med stora. Jag skulle vilja försöka sätta ord på vad det är jag menar, men det är svårt. Man måste nästan uppleva det själv. Min mamma och syster upplevde ungefär detta när de besökte Stockholm för första gången i våras. När vi väl var tillbaka i Malmö och hade klivit ut på perrongen, utbrast båda två att det var så lugnt jämfört med Stockholm. Fast det är som sagt inte enbart lugnet jag tänker på. Folk i mindre städer tenderar att bete sig på ett annat - och många gånger trevligare - sätt, jämfört med människor i större städer.
 
Har du några egna exempel på fördelar med småstäder? :-)


Dagens citat:

"Genom dig är jag så jag."
(E.E. Cummings)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Årets sista dag

Om jag hade svårt att begripa att det redan var julafton för en vecka sedan, har jag svårare att förstå att det här är faktiskt sista dagen på 2016. Året har verkligen gått svinfort! Känns nästan som om det var igår jag peppade inför 2016 och bestämde att det skulle bli mitt  år. Om man tittar i backspegeln, får jag faktiskt erkänna att 2016 på det stora hela inte blev så dumt trots allt, även om det inte heller blev så pass bra som jag hade hoppats på. Av olika anledningar ser jag verkligen fram emot 2017 - som kommer bli ett spännande år med en maaassa förändringar. :-) Jag är både livrädd och förväntansfull.
 
Nu när det ändå är årets sista dag, vill jag passa på att - som vanligt? - ge dig ett gott skratt, som du förhoppningsvis kan ta med dig in i det nya året.
 
Jag vet inte hur älsklingen lyckas snappa upp allt sådant här, men en kväll visade han mig några videoklipp på en kille som var med i America's Got Talent. Han kallar sig för Tape Face.
 
Känner du till honom? Det gjorde inte jag och jösses (!) vad rolig han är. Om du inte har sett klippen innan, hoppas jag att du tar dig tid och ger honom en chans. Synd att han inte vann!
 
 
 
 
 
GOTT NYTT ÅR!


Dagens citat:

"Du måste lära dig att välja dina tankar precis samma sätt som du väljer dina kläder varje dag."
(Elizabeth Gilbert)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Dolda förolämpningar

Det har blivit lite vanligare nu att min chef förordnas som offentlig försvarare m.m. åt personer som kan lite eller ingen svenska alls. När det är dags för min chef att träffa dessa klienter (eller ha en telefonkontakt ifall de sitter häktade och vi behöver kontakt med klienten snabbt), behöver vi därför boka tolk. När jag började på byrån lärde den tidigare sekreteraren mig att vi skulle använda Falkenbergs tolkförmedling om besöken skulle bokas på vårt kontor och om vi skulle boka besök på häktet i Göteborg, skulle jag använda Göteborgs tolkförmedling.
 
Det gjorde jag fram till för kanske ett år sedan. Då tyckte min chef att kvaliteten på de tolkar som Falkenbergs tolkförmedling hade, var ganska dålig. Dessa tolkar kunde oftast inte tolka juridiska begrepp etc, eller så förstod tolken och klienten inte varandra. Därför började vi använda oss av Semantix - den tolkförmedling som tingsrätten använder.
 
I vissa fall har min chef specifika krav på vilken tolk det ska vara (så hon vet att det blir en bra tolk). Annars har hon bara kravet att det ska vara en bra tolk. Detta försökte jag förmedla till en på Semantix som jag pratade med när jag bokade tolk. I det fallet ville vi i första hand ha en specifik tolk, men om denne inte kunde, ville vi ha en bra tolk.
 
 
 
Nej, jag tänkte inte på hur jag uttryckte mig och den kille som jag pratade med lät ganska förolämpad  - av förståeliga skäl - när han svarade att alla deras tolkar var bra.
 
Ooops ... Det jag helt enkelt menade var att vi behövde en kunnig tolk som är väl bevandrad i juridiska begrepp och kan tolka dessa utan problem. Det var också någon sådan förklaring jag använde när jag försökte släta över mitt misstag.
 
Å andra sidan, jag fick en garanti från tolkförmedlaren i Falkenberg att en av dennes tolkar - som i och för sig hade gått i pension, men som då och då ändå tog vissa tolkningsuppdrag - var riktigt duktig och att denne var den bästa de hade i just det språket. Enligt min chef var denne tolk inte särskilt duktig. Kanske innebär "bra tolkar" olika för olika personer?
 
Nåväl, jag får helt enkelt tänka på hur jag uttrycker mig i framtiden. "Bra tolk" är uppenbarligen ett ganska dåligt begrepp när man pratar med en tolkförmedling.


Dagens citat:

"Hänryckning är att bli fri från sina begränsningar och få tillgång till kunskap man inte har."
(Bodil Malmsten)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Dagarna som försvann

Jag hade två semesterdagar kvar att ta ut det här året (för jag får inte spara några dagar till det kommande året, enligt min chef), så då kom jag och min chef överens om att jag kunde få vara ledig den 22 och 23 december och att vi då skulle ha julstängt på kontoret.
 
Inför den här ledigheten hade jag massvis planerat. Jag skulle göra både det och det och kanske också det där. Jag skulle trots allt ha två arbetsdagar på mig och eftersom älsklingen skulle jobba dessa dagar, hade jag alla dessa timmar helt för mig själv. Nu skulle jag minsann få saker och ting gjorda! Allra mest såg jag fram emot att få sitta ned och jobba med min novellsamling.
 
Jag - sommaren 2014.
 
 
Sammanfattningsvis kan jag väl säga att det inte alls blev som jag hade planerat ... Delvis för att jag inte mådde helt bra, vilket gjorde att allt jag gjorde tog nästan dubbelt så lång tid och så vart jag lite trött nästan hela dagarna. När torsdagskvällen väl hade kommit och älsklingen och jag satt och åt middag i vardagsrummet, kunde jag inte förstå vart alla timmar hade tagit vägen? Jag hade ju knappt gjort något! Fredagen var lite mer produktiv, men fortfarande blev det inte så mycket gjort som jag hade hoppats på.
 
Brukar det hända dig också? Att när du har väldigt många timmar framför dig som du kan ägna åt vad du vill, så blir inte så mycket gjort? Eller är jag ensam om det här?


Dagens citat:

"Vardagliga handlingar blir vidunderliga genom kärlek."
(Percy Bysshe Shelley)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

GOD JUL!

Tänk att det redan är julafton ... Jösses, vart tar dagarna vägen egentligen? Det ju nästan som om det var igår 2016 började. Nu är året snart slut.
 
Nåväl, ingen blir hjälpt av att man ältar detta. Idag kommer det bli en lugn dag för mig och älsklingen. Vi kan båda två behöva det. <3 Ingen av oss har haft det särskilt lugnt på jobbet sista tiden, plus att ingen av oss har mått helt bra rent fysiskt. Man kan bara hoppas på att 2017 innebär en förändring. En förbättring.  Imorgon kommer vi att åka ned till mina föräldrar i Malmö över dagen för julmiddag. Jag ser faktiskt fram emot det - vilket är ovanligt. Jag menar, ända sedan depressionen blev ett faktum för mig, har jag haft svårt för att träffa andra människor - även nära och kära. Det här kan ju bara innebära att jag faktiskt är på bättringsvägen. Heja mig!
 
Hur som helst, jag ville bara önska dig en riktigt god jul och hoppas att den blir så bra som möjligt för dig. <3 Samtidigt vill jag "bjuda på" en jullåt som älsklingen visade för mig för ett tag sedan. Jag kan inte påstå att den är en hit direkt, men den är lite charmig ändå. Hoppas att du får lite glädje av den du med. :-) Videon är rätt kul. Framförallt vid ca 2:18/2:19. Hans ansiktsuttryck är bara för roligt!
 
 


Dagens citat:

"Det vackraste vi kan uppleva är det oförklarliga."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Jag har blivit en av dem!

När jag jobbade på hyresnämnden, kunde vi ibland bli lite irriterade på folk som ringde från bostadsrättsföreningar, i och med att de alltid kände sig tvungna att förklara vilken roll de hade i en viss bostadsrättsförening (ordförande, kassör m.m.). För vår det spelade den detaljen ingen som helst roll. Vi gav inga fördelar till någon - oavsett vilken roll i styrelsen de hade. Alla behandlades lika.
 
Jag har motvilligt insett att jag har blivit en av dem - åtminstone när jag ringer jobbsamtal. De allra flesta gångerna förklarar jag varifrån jag ringer. Ett undantag är när jag ringer till en växel, för då inbillar jag mig att växeltelefonisten bara vill veta vart jag vill bli kopplad.
 
 
Kullaberg.
 
Fast anledningen till att jag förklarar att jag ringer från en advokatbyrå, har inget att göra med att jag vill glänsa eller att jag tror att jag är viktigare än andra. Det är helt enkelt för att den jag ska prata med - och då framförallt myndighetspersoner - ska förstå anledningen till att jag ringer. Om jag exempelvis ringer till en domstol och begär ut en icke sekretessmarkerad handling, behöver jag inte säga vem jag är eller vad jag ska ha handlingen till. Domstolsarbetaren får inte heller fråga vem jag är eller vad jag ska ha handlingen till. Just det kunde jag tycka var lite jobbigt ibland när jag jobbade på hyresnämnden, eftersom det inte alltid kändes rätt att lämna ut handlingar så där till vem som helst. Därför inbillar jag mig att om jag säger till exempelvis handläggaren på Kronofogdemyndigheten att jag ringer från en advokatbyrå, förstår (förhoppningsvis) denne att det finns en anledning till att jag vill veta vilka skulder en specifik person har. Det känns åtminstone bäst för mig.
 
Kanske var det av samma anledning som bostadsrättsmänniskorna presenterade sig med vilken roll de hade? Fast oftast brukade deras roll inte spela någon roll ändå. Det hade ju räckt med att de sagt att de ringde från den och den bostadsrättsföreningen eller satt i styrelsen för den eller den föreningen. Men de ville alltid förtydliga vilken roll de hade. Det var det som vi tyckte var lite störande. Men men. Deras syfte var kanske samma som det behov jag själv känner? Vem vet.


Dagens citat:

"Ett existentiellt ja till obegränsad samhörighet, det är kärlek."
(David Steindl-Rast)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det okända telefonnumret

Nu ska jag berätta om något som hände på kontoret nu i höstas. Detta är en fullkomligt sann berättelse.
 
Så här i efterhand ångrar jag att jag inte skrev ned händelsen på en gång, för nu minns jag inte alla detaljer. Dock ska jag göra mitt bästa att återberätta vad som hände.
 
På kontoret finns en mobiltelefon som jag använder till att bland annat koppla över telefonväxeln till när jag behöver lämna kontoret (exempelvis när jag ska hämta posten på Kvantum på morgonen) och min chef inte är på plats. Om chefen är på plats de gånger då jag behöver springa ut i ett ärende, är det istället hon som får svara om det ringer.
 
Hur som helst. Jag tror att jag hade varit nere i källaren en sväng innan chefen kom till kontoret och då behövt koppla över telefonen. Därför - troligtvis - låg kontorsmobilen i min bakficka. Den låg i alla fall i min bakficka. Jag minns inte riktigt varför. Den fortsatte att ligga där ett tag - även efter att jag hade kopplat ifrån mobilen. Nu minns jag inte exakt hur det gick till, men både jag och min chef lyckades senare missa att svara när ett okänt nummer ringde (det stod alltså "Okänt"). Det kan ha varit på det sättet att min chef hade tagit emot ett samtal på telefonen som finns i receptionen där jag sitter i vanliga fall (eftersom jag av någon anledning inte var där just då) och när det då började ringa på en annan linje, missade vi samtalet eftersom min chef inte vet hur hon ska sköta växeln och jag lyckades inte (på grund av felaktig inställning) svara på någon av de andra två telefonerna som finns på kontoret. Jag vet att det scenariot har hänt vid åtminstone ett tillfälle, så det kan ha varit den här dagen.
 
 
 
 
Nåja, jag tänkte att det säkert inte var hela världen. Om det var från polisen eller en domstol, skulle de antingen lämna ett meddelande eller ringa tillbaka. Dock hände inget av detta under dagen.
 
Fast det hände något märkligt lite senare. Vår växel fungerar på så sätt att om någon lämnar ett röstmeddelande på vår svarare, kommer den ljudfilen till vår e-postinkorg. Och det var just det som plötsligt hände - utan att telefonen hade ringt. Märkligt.
 
Konfunderad öppnade jag ljudfilen, men ingenting hördes. Jag skruvade upp volymen lite och hoppade fram lite i den långa inspelningen och då tyckte jag att jag hörde något. Genast skruvade jag upp volymen lite till och lyssnade med fullkoncentration. Men ... Lät inte det där som min chef? Förvirrat skruvade jag upp ännu mer och efter en stund insåg jag att jag lyssnade på ett samtal som jag och min chef hade haft med varandra tidigare den dagen. Hur kunde det vara möjligt?!
 
Då slog det mig. Jag hade varit det okända numret som hade ringt till kontoret. Det var också då jag kom ihåg att jag dels hade gjort något med jobbmobilen strax innan det okända numret hade ringt. Det är lite komplicerat att förklara vad jag menar, men jag ska göra ett försök. När jag kopplar över telefonväxeln till den där mobilen, men sedan väljer att svara på den fasta telefonen när det ringer, står det på mobilen att jag har ett missat samtal från kontoret. Det jag gjorde var alltså att försöka ta bort det meddelandet, men jag måste alltså istället ha lyckats ringa till kontoret utan att själv veta om det och eftersom samtalet inte hade avslutats, spelade mobilen in allt som hände i ett röstmeddelande.
 
Tur att jag kan roa mig själv ibland.


Dagens citat:

"Det skadar aldrig att se det goda i andra, de agerar ofta godare av det."
(Nelson Mandela)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!