Daisypath Anniversary tickers

Gammal för min ålder?

När Bingolotto skulle ha någon form av jubileum i oktober förra året, tyckte både jag och älsklingen att det kunde vara kul att spela lite. Ingen av oss hade spelat Bingolotto sedan vi var små och vi brukar inte vara intresserade av det i vanliga fall. Men den här gången blev vi ändå lite sugna. Därför fick jag i uppgift att försöka skaffa fram var sin lott.
 
 
 
 
Jag klev in på Pressbyrån och frågade glatt om de möjligtvis sålde bingolotter. Att jag frågade berodde ju på att det inte fanns någon skyltning om det och jag är som sagt ingen van inhandlare av dessa lotter.
 
Kassörskan tittade undrande (och med väldigt stora ögon) på mig och svarade att de gjorde det. Hon fortsatte att se lika frågande och förvånad ut när jag då bad att få köpa två stycken.
 
Undrar om hennes reaktion berodde på att hon kanske tyckte att jag var för ung för att syssla med sådant spel eller om hon helt enkelt tyckte att det var konstigt att någon undrade om de sålde bingolotter, eftersom hon själv ser det som självklart? Det är en fråga jag aldrig får besvarad. Nåväl, jag tror att jag kan överleva det. ;-) Alltid lite roligt med spänning och mystik i tillvaron!


Dagens citat:

"Att bli bättre på att stå upp för sig själv är som att gå in ett par nya skor - det kan skava till en början, men sen blir det riktigt skönt."
(Tomas Gunnarsson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ändrad smak under graviditeten

Innan jag blev gravid hade jag hört och läst om att gravida kvinnors smak- och luktsinne kan förändras ganska mycket jämfört med när man inte är gravid. Det värsta jag läste om var de kvinnor som inte kunde vara i närheten av sina partners, eftersom de började må illa av partnerns naturliga kroppsdoft. Tänk så hemskt att behöva uppleva det. Tur att jag har sluppit. <3
 
Fast jag råkade ut för andra saker. Under den värsta illamåendeperioden (fram till vecka 12 eller 13) klarade jag knappt av att ge Den lilla arga mat, eftersom doften av kaninmaten fick mig nästan att kräkas. I och med att gravida helst inte ska tömma kattlådor, har vi delat upp det som så att jag sköter Den lilla argas bur, medan älsklingen får ta hand om lejonens kattlådor. Därför blev det att jag fick säga till när Den lilla arga behövde ny mat, så fick älsklingen komma till min undsättning.
 
Att äta bullar (kanelbullar eller liknande) var också svårt för mig. Inte för att jag mådde illa, utan för att dessa typer av bullar bara växte i munnen på mig och jag klarade oftast bara av att äta upp hälften - vilket tog en ganska lång stund.
 
 
 
 
Det "värsta" - och som höll i sig lite längre än enbart under den värsta illamåendeperioden - var att jag inte klarade av saffran. Varken doft eller smak. Och då ska du veta att jag i vanliga fall tycker om saffran! När vi var uppe i Dalarna i januari, hade vi köpt saffranssemlor som vi skulle bjuda på som fika (jag fick annat att äta). Älsklingen ställde in dem i sin mammas kylskåp strax innan vi skulle äta middag. När jag skulle ta påfyllning en bra stund efter, ställde jag mig bredvid kylen och började lägga upp maten på min tallrik. Det tog ingen lång stund förrän jag började må illa och nästan behövde springa in på toaletten. Anledningen? Jag kände saffransdoften - och då hade semlorna ändå stått i kylen en bra stund.
 
Under senare delen av graviditeten har jag testat att äta lussebullarna som jag bakade lagom till Lucia (men inte klarade av att äta på grund av graviditetsillamåendet) och det har gått bra! Nu kan jag även dricka vårt Lusse-te som innehåller saffran. :-) Jag kan också ge Den lilla arga mat igen. Så man kan säga att ordningen är återställd.
 
Jag är tacksam över att dessa var de enda smak- och luktbesvär som jag drabbades av nu under graviditeten. Det hade kunnat vara värre. Tänk att inte kunna få sova bredvid älsklingen om nätterna. :-(


Dagens citat:

"Den som tror sig ha svar på alla livets frågor är väldigt ovetande."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

"Målförberedelser"

Ända sedan jag började arbeta på byrån, har det suttit en "artikel" uppe ute i receptionen där jag sitter. Det tog mig ett tag innan jag kom mig för att läsa den. Till sist gjorde jag det och tänkte genast att det skulle vara väldigt kul att dela den här på bloggen. Först idag har jag äntligen fått tummarna loss och gjort det. Jag hoppas att du får dig ett gott skratt - för det fick jag när jag läste den! Jag har dock valt att justera ett litet språkfel. Det heter "brottmålsadvokat" och inte "brottSmålsadvokat".
 
Eftersom hela artikeln inte kommer med i blogginlägget om jag väljer en storlek som gör texten läsbar, har jag laddat upp bilden som en miniatyr. Det du behöver göra för att kunna läsa, är att helt enkelt klicka på miniatyren. Hojta till om det skulle vara några problem!
 
 


Dagens citat:

"Med varje framgång man vinner får man en fiende. Man måste vara medelmåttig om man vill vara omtyckt."
(Oscar Wilde)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Inte rätt person för jobbet?

Håller du inte med om att det är en ganska viktig kunskap att veta i vilken ordning siffrorna kommer, ifall man har en arbetsuppgift som går ut på att man ska numrera saker och ting? Jag tycker i alla fall det, men uppenbarligen tyckte inte den arbetsgivare det som lät en av sina arbetstagare utföra numreringen av parkeringsplatserna i mina föräldrars garage:
 
 
 
 
Det är kanske svårt att se på bilden (trots att jag idag har valt att ha en större bild än i vanliga fall), men så här ser numreringen ut:
 
38
40
44
42
 
...
 
På andra sidan är det 37, 39, 43 och 41...
 
Fast det ska kanske vara meningen att det ska se ut så här? Det är kanske en hemlig kod som vi ska försöka knäcka ..?
 
Jösses vad spännande det plötsligt blev! Frågan är bara hur man ska lösa denna gåta ... Har du någon idé?


Dagens citat:

"Lika obetydligt som ett litet ord är i jämförelse med hela världen, lika obetydlig är den visdom vi här kan tillägna oss i jämförelse med den rena, klara sanningen."
(Mäster Eckhart)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Jag gör som jag vill! Nästan ...

Jag och teknik klickar inte med varandra. Punkt. Även om jag föredrar teknik och papperslöshet i flera sammanhang, är jag ändå inte riktigt teknikfrälst än. Man skulle till och med kunna säga att jag ibland är en smula omodern.
 
För lite mer än ett år sedan tog jag bilen ned till Malmö för att tillsammans med Hanan och Cherry fira Hanans och hennes makes inflytt till deras hus som de då precis köpt. Jag plockade upp Cherry på centralstationen (som jag hittar till), knappade därefter in Hanans adress i bilens inbyggda GPS och brummade sedan vidare.
 
Trots att jag växte upp i Malmö och bodde där i cirka nitton år, hittar jag inte överallt och framförallt inte med bil. Därför kan GPS vara en bra lösning.
 
Ja, jag säger "kan vara", eftersom mitt och GPS:ens förhållande inte är helt smärtfritt. Man skulle till och med kunna påstå att vi inte drar helt jämnt. För att uttrycka det milt.
 
 
 
 
Vad var det då som hände? Jo, i min värld var kartan nästintill omöjlig att följa, eftersom jag upplevde det som att den var rätt otydlig med var man skulle svänga av. Just när det gäller avfarter tycker jag att den är dålig med att vara tydlig. Den irriterande GPS-kvinnan är inte mycket bättre hon! Usch och tvi och blä!
 
Förutom att hon är väääldigt tjatig, säger hon till alldeles för sent när man ska svänga. Rondeller däremot älskar hon att tjata om så att öronen nästan ramlar av. Det ledde till att jag missade två eller tre "avfarter" (eller vad man nu ska kalla dem), vilket fick Cherry att reagera och försiktigt påpekade hon detta. Jag valde dock att se det som att jag inte alls missade dessa avfarter. Jag valde bara att inte följa GPS-kvinnans råd till en början. Mitt alternativ var ju naturligtvis bättre än hennes. Det gäller att sätta GPS-människorna på plats, så de vet vem det är som bestämmer.
 
Men du kan vara lugn. Jag följde till slut hennes råd (och körde av den anledningen en mindre omväg, jämfört med om jag hade lyssnat på henne från första början), så vi kom fram dit vi skulle.


Dagens citat:

"Vi behöver inte bli bättre människor för att finna kärleken, den har redan funnit oss och accepterar oss i precis det skick vi är."
(Olle Carlsson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

När klienter kräver att bli prioriterade

Jag kan inte rå för det, men ibland blir jag bara så trött på klienter som tycks tro att hela världen kretsar kring dem. Naturligtvis vet jag att för en själv är ens egna angelägenheter viktigast, men det jag menar är att man inte kan utgå ifrån att alla andra också ska tycka det och prioritera en själv.
 
Det jag har i åtanke idag är en tidigare klient till min chef, som hade min chef som ombud i ett ärende för ett antal år sedan. Nu tog klienten åter kontakt, därför att denne ville driva ett ärende vidare som delvis hade med det tidigare ärendet att göra. Personen var mån om att lägga ut hela sin livshistoria vid varje kontakt och påpekade varje gång att alla myndigheter och hela rättsväsendet i landet var involverade och stod på klientens sida.
 
Min chef kände att hon inte hade tid att åta sig ärendet och därför fick klienten vända sig till ett annat ombud. Det är nu min irritation kommer in. En förmiddag ringde klienten och krävde att jag omgående skulle maila över alla handlingar i det tidigare ärendet till det nya ombudet, eftersom klienten just då satt i ett möte med ombudet. Handlingarna skulle mailas över genast (typ, helst igår). Klienten hade ingen förståelse för att jag just då satt upptagen med andra och för oss mer brådskande uppgifter. Jag blev nästintill utskälld av klienten när jag försökte förklara detta. För denne var det självklart att jag skulle släppa allt jag hade för händer och göra det klienten sade till mig att göra.
 
 
 
 
Kanske är jag för snäll, men jag tog paus i det jag gjorde, gick ned till källaren och letade fram det gamla ärendet. Som tur var fanns det inte särskilt många handlingar där som skulle skickas över.
 
Vad jag helt enkelt vill ha sagt med detta gnälliga inlägg, är att man inte alltid kan förvänta sig att alltid prioriteras högst överallt. Tyvärr kan det finnas andra ärenden som är mer brådskande än sitt eget. Vi hade en annan klient som mailade oss på morgonen och krävde att vi under dagen skulle få till en förlikning med motpartsombudet i klientens bodelningsärende. Problemet är bara att man inte kan kräva att saker och ting ska gå så fort. Min chef hade en förhandling i ett annat ärende den dagen och motpartsombudet var också upptagen.
 
Ibland måste man helt enkelt finna sig i att det inte går att få saker och ting klara på en gång, även om det inte finns något viktigare än just detta i ens eget liv. Man måste ta hänsyn till att andra kanske har annat att göra som kan vara mer brådskande.


Dagens citat:

"Se till att nuet är din vän, inte din fiende. Hedra det genom att ge det din fulla uppmärksamhet. Uppskatta det genom att vara tacksam för det."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Att gå i sömnen är ingen myt eller bluff

Tror verkligen människor att det är en bluff det här med att folk går i sömnen? Jag trodde att alla visste att sådant faktiskt förekommer. Det var åtminstone fram till jag lyssnade på Juridikpoddens första avsnitt i den nionde säsongen. I det avsnittet gästades de av en sömnforskare och när sömngående kom på tal, frågade Mårten ifall sådant verkligen förekommer på riktigt - för han trodde att sådant bara var bluff.
 
 
 
 
Ifall du också tror att det är en myt eller bluff, kan jag härmed upplysa dig om att så är inte fallet. Att jag vet det, är för att jag själv gick i sömnen rätt mycket när jag var yngre. En natt låste jag upp familjens ytterdörr, klev ut i trappuppgången (tack och lov att jag sov i nattlinne!) och var på väg nedför trapporna (vi bodde på andra våningen = en trappa upp, enligt skånsk räkning), men min pappa hindrade mig och lyckades få mig i säng igen. Efter det satte min pappa på någon form av skyddskåpa ovanpå låset, så att det skulle ta längre tid för mig att ta mig ut nästa gång jag fick för mig att ta en nattlig promenad i trapphuset.
 
 
 
 
Nu tänker du säkert att det här är säkert något som mina föräldrar bara påstår och att det inte behöver vara sant, bara för att de säger att det är det. Det har du i så fall rätt i och även jag skulle ha varit skeptisk - om det inte hade varit för att jag faktiskt har bevis. Jag har nämligen vaknat mitt under en av mina nattliga sömnpromenader. Till min förskräckelse hade jag hamnat i mina föräldrars sovrum. De trodde såklart att jag fortfarande sov och pappa frågade mig därför lugnt om jag inte borde gå tillbaka till sängen. Jag spelade med och skyndade tillbaka till min säng. Jag har fortfarande inte berättat för dem om att jag faktiskt hade vaknat till då. Det får därför bli din och min lilla hemlighet.


Dagens citat:

"Genom medkänsla och kärlek kan vi lösa många problem och erfara sann glädje och frid."
(Dalai lama)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Språkkrockar

Trots att jag är född och uppvuxen i Skåne, är det inte alltid så lätt att förstå danska. Ett litet försvar är att jag har lite lättare att förstå skriftlig danska än muntlig (trots att jag rätt ofta såg på danska barnprogram när jag var barn). Fast det gick ändå rätt så bra för mig att agera dansk-svensk tolk när jag och älsklingen var i Danmark över en helg förra sommaren. Så helt borta är jag inte. Bara nästan.
 
Hur som helst. Förra hösten hade min chef blivit av med en bilnyckel i samband med en flygresa och när hon kom tillbaka till Sverige, bad hon mig ringa hittegodsavdelningen. Problemet var bara att hon hade flugit till Kastrup (Köpenhamns flygplats) och därför var det dit jag fick vända mig.
 
 
 
 
För att göra en lång historia relativt kort: det uppstod inte en fullkomlig katastrof när jag försökte förstå handläggaren, men det tog en stund innan jag var helt på det klara med vad det var hon sade. Förhoppningsvis blev hon inte alltför irriterad på den tröga svenskan som ringde.
 
Kanske är jag ensam om att tycka det här, men bara för att man är svensk, borde det inte vara en självklarhet att man förstår danska och norska - vilket de allra flesta tycks ta för givet och om man är skåning är det nästintill dödsstraff ifall man inte förstår danska. Jag menar, det är inte alltid det enklaste att förstå svenska dialekter. Varför ska det då vara en självklarhet att förstå två andra språk (även om de påminner om svenska)?


Dagens citat:

"Livet kastar citroner på oss, en del klagar över att det svider i ögonen, andra gör citronsaft."
(Hans Wertén)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Försök till bedrägeri!

I helgen när jag och älsklingen var på Kvantum och handlade, bestämde vi oss för att unna oss lite Ahlgrens bilar i och med att de såldes lite extra billigt. Och nej, vårt försök att hålla oss undan från socker har inte riktigt fungerat, men vi ska försöka bli bättre på det.
 
Nåväl, väl framme vid påsarna, grep älsklingen tag i en påse med lakritsbilar. Dock lade han tillbaka den i protest och förklarade att han kände sig lurad;
 
 
 
 
Älsklingen tog en annan påse med lakritsbilar och vi kunde lämna Kvantum utan några missöden. Biltillverkarens försök till bedrägeri misslyckades! Åtminstone för vår del.
 
Funderar på om det är nu man ska kontakta tidningarna och göra en stor sak av det hela? Det verkar ju onekligen populärt att reagera över sådana här småsaker. Fast det gäller kanske bara när man får en kanelgiffel i en påse med saffransgifflar (eller om det nu var tvärtom...)?


Dagens citat:

"I Närvarons stillhet kan du förnimma att den formlösa essensen i dig själv och i den andra är ett."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ibland går det för fort

När jag började arbeta på byrån för snart fyra år sedan, fick jag lära mig att förkorta så mycket som möjligt på klientkorten (händelseförteckning i ärendena) - för att både spara tid och plats. Därför benämner jag min chef med hennes initialer. Detta görs som sagt endast internt.
 
 
 
 
 
Fast det gäller att tänka sig för när man pratar med utomstående, exempelvis domstolar. Vid något tillfälle när jag pratade med en handläggare på förvaltningsrätten, höll jag på att benämna min chef med hennes initialer istället för hennes namn. Jag lyckades dock ändra mig och hoppas att handläggaren inte hann höra mitt misstag.
 
Undrar hur handläggaren skulle ha reagerat om jag inte hade tänkt mig för eller kommit på mig själv?


Dagens citat:

"Under tvångstankar och planer, under känslor, positiva som negativa, finns det en ocean av frid."
(Gangaji)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En klar förbättring

Nuförtiden när jag ska hem från jobbet på eftermiddagarna/kvällarna, är det mer regel än undantag att tåget är cirka fem minuter försenat. I början innebar det att vi resenärer då allt som oftast missade anslutningsbussen in till stan och istället fick vi stå och vänta cirka 20 minuter på nästa buss. Eftersom anslutningsbussen är till för att ta resenärerna till och från stationen, kändes det lite retligt att vi alltid missade den.
 
Egentligen är en väntetid på 20 minuter inte hela världen, men på kvällen när man kommer hem från jobbet gör det faktiskt en hel del psykiskt. Dessutom innebar detta att jag rätt ofta missade zumba-passen, eftersom denna försening gjorde att jag inte hann ta mig bort till Vesterhavshallen.
 
 
 
 
Fast på sista tiden har anslutningsbussen börjat invänta oss och kör in till stan så fort alla resenärer är ombord.
 
Jag vill därför rikta ett stort tack till Hallandstrafiken. Det betyder mycket för mig som resenär att så smidigt och snabbt som möjligt få komma hem efter en lång arbetsdag. Och ett riktigt stort tack till alla chaufförer - som alltid är lika glada och trevliga. Det är alltid lika roligt att få åka med er.


Dagens citat:

"Ljuset och mörkret kan ej bestå vid sidan av varandra."
(Mäster Eckhart)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Att glömma in absurdum

Sedan jag drabbades av min depression, har mitt minne definitivt blivit sämre jämfört med tidigare. Under graviditeten har minnet blivit ren katastrof! Enligt älsklingen kommer denna "gravidhjärna" att hålla i sig i två till tre år efter förlossningen. Med andra ord vet jag vad jag har att se fram emot ...
 
Nåväl. Jag tänkte hur som helst dela med mig av en händelse som är ett utmärkt exempel på när min glömska nästintill bara blir löjlig.
 
Jag och min chef försöker fika tillsammans när tillfälle finns, vilket blir rätt sällan eftersom min chef har väldigt mycket att göra och är iväg på förhandlingar var och varannan dag. Hur som helst, när vi en morgon hade bestämt att vi skulle fika, gick jag till köket och satte på kaffe till min chef och tevatten till mig själv. Sedan gick jag tillbaka till receptionen och fortsatte jobba lite till.
 
 
 
 
Efter en stund gick jag åter ut till köket, eftersom jag reagerade på att vattenkokaren aldrig lät - vilket den alltid gör annars. När jag kom till köket, var vattenkokaren avstängd. Den stänger alltid av sig så snart vattnet har kokat upp, så det i sig var inget konstigt. Jag satte därför händerna runt apparaten för att känna om vattnet hade kokat upp.
 
Iskallt.
 
Jag måste medge att det blir en smula problematiskt att koka upp vatten i en vattenkokare om man inte sätter på den.


Dagens citat:

Om man börjar tänka på godhet, så blir man förändrad inombords. Det behövs om man ska förnya sig. Att inte tjäna sig själv, utan andra."
(Joralf Gjerstad)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Klienter som försvinner

Att ha ett arbete där man jobbar med klienter har sina för- och nackdelar. Som sekreterare kommer jag ibland vissa klienter rätt nära, medan andra klienter tycks se mig som ett nödvändigt ont.
 
Det är av vikt för oss att klienterna håller oss uppdaterade om olika saker. Under pågående ärenden är det exempelvis viktigt att vi har korrekta och uppdaterade kontaktuppgifter till klienterna, så att vi har möjlighet att komma i kontakt med dem ifall det skulle behövas. Ganska logiskt om man tänker efter. Dock är det långt ifrån alla klienter som håller med eller ens tänker i de banorna.
 
I ett mål/ärende där min chef var förordnad som offentlig försvarare åt en person, hade vi plötsligt problem med att få kontakt med klienten. Klienten och den medtilltalade hade blivit dömda för ett brott i tingsrätten och vi och den medtilltalade (tillsammans med sin offentliga försvarare) hade därför överklagat domen till hovrätten. Sedan tingsrättsförhandlingen hade min chef behövt komma i kontakt med klienten vid några tillfällen och varje gång var det lika problematiskt. Om jag minns det hela rätt, var det främst för att klienten inte hade någon egen telefon.
 
 
 
 
När det sedan närmade sig huvudförhandling i hovrätten, hade min chef och den medtilltalades försvarare diskuterat saken och kommit fram till att det inte skulle tjäna något till att hålla fast vid överklagandet (fanns en risk att påföljden skulle bli strängare än den tingsrätten hade dömt ut) och därför var det bättre att återkalla överklagandet. Dock kunde inte min chef göra detta utan klientens samtycke och därför sökte vi med ljus och lykta efter klienten för att diskutera saken med denne. Om jag minns rätt hade klienten som sagt ingen egen telefon vid den tidpunkten och klienten hörde inte av sig trots att vi skickade brev efter brev med uppmaning att klienten skulle ta kontakt. Vi lyckades inte ens få tag i klientens syster, som vi hade haft väldigt mycket kontakt med tidigare i ärendet.
 
Till slut, när det nästan var dags för huvudförhandlingen i hovrätten, fick vi kontakt med klienten genom den medtilltalade (som var ingift släkting med vår klient). Det visade sig att klienten hade stuckit utomlands.
 
...
 
För att göra en lång historia kort; det löste sig med återkallelsen till slut. Fast det hade naturligtvis varit bra om klienten redan innan denne stack iväg, hade meddelat oss att den hade för avsikt att sticka utomlands. Det skulle ha underlättat en hel del.
 
Nåväl. Slutet gott, allting gott. Ibland är det spännande att arbeta på advokatbyrå.


Dagens citat:

"Din enda förpliktelse i någon livstid är att vara sann mot dig själv."
(Richard Bach)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Få tips om sig själv

För att jag lättare ska kunna följa olika bloggar, har jag valt att göra det genom Bloglovin'. Jag tycker att det är mycket smidigare att göra det via Bloglovin' än att manuellt klicka mig in till varje blogg, eftersom jag annars skulle glömma bort att titta in på dessa bloggar. Dessutom har jag för tillfället knappt tid att hinna läsa blogginlägg varje dag. På det sättet är Bloglovin' också väldigt bra, för där samlas varje inlägg från de olika bloggarna upp till 21 dagar, så det blir väldigt enkelt att läsa inläggen i tur och ordning och försöka hinna läsa ikapp när man har tid över.
 
Hur som helst, det händer ibland att Bloglovin' tipsar om andra bloggar som de tror att man ska tycka om. En dag fick jag de här tipsen:
 
 
 
 
I ärlighetens namn har jag annat för mig än att läsa min egen blogg (framförallt då jag redan vet vad det är jag skriver), men det var ändå snällt av dem att tro att jag kanske gillar innehållet på min egen blogg. Det finns ju vissa inlägg som jag faktiskt är mer nöjd med än andra och tycker blev bra skrivna. Så Bloglovin' har inte helt fel.


Dagens citat:

"Varför fästa vikt vid åsikter, ens dina egna?"
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ibland är jag bara allmänt trög

Antagligen är jag den enda som missat det uppenbara i detta, men jag tänker faktiskt bjuda på det här. Kanske kan jag göra någon glad eller till och med få någon att skratta.
 
Har du någonsin funderat över varför tingsrätter heter som de gör? Jag menar, vissa har sitt namn efter staden de finns i, exempelvis Malmö tingsrätt och Varbergs tingsrätt, medan andra har efter landskapet, som till exempel Blekinge tingsrätt och Västmanlands tingsrätt. Troligtvis har du inte ens skänkt det en tanke, eftersom svaret är så förbaskat uppenbart. Det är förmodligen bara jag som emellanåt missar skogen för alla träd.
 
 
 
 
Nåväl, har man sagt A, får man säga B. Om en tingsrätt har sitt namn efter ett landskap, beror det på att det inte finns andra tingsrätter i det landskapet. I Skåne finns det ett antal tingsrätter (till exempel i Malmö, Lund och Helsingborg) och därför får de heta som den stad de finns i. Busenkelt och fullständigt logiskt.
 
Ibland blir jag så trött på mig själv. Tur att jag inte delade med mig av denna fundering förrän jag själv kommit på svaret. Annars hade jag väl blivit dumförklarad på riktigt.


Dagens citat:

"Om människor bara vågade tala oförbehållsamt med varande, skulle det finnas betydligt färre sorger i världen om hundra år."
(Samuel Butler)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Klurigt med namn

Som liten flicka brukade jag emellanåt roa mig med att göra listor på namn som jag på den tiden ville döpa mina framtida barn till. Dessa listor är för länge sedan slängda. Under åren som gått har jag inte funderat mycket mer på det här med namnval, utan mest tänkt att det får lösa sig när det väl är dags. Vanligtvis är man ju två om att välja namn till det gemensamma barnet.
 
När andra har berättat om hur svårt det har varit att välja namn till den nyfödda, har jag tyckt att det har låtit konstigt. Svårt? Det finns ju hur många namn som helst att välja bland! Det är väl bara att ta något av alla dessa? Något av alla alternativ borde man väl tycka om? Eller?
 
 
 
 
Nu förstår jag problematiken bättre. Det här med namn till ens barn är klurigt. Visst finns det en hel del att välja bland och alla är inte fy skam. Fast det är långt ifrån alla namn som känns rätt. Dessutom ska även älsklingen tycka om namnet och det är inte busenkelt att hitta ett namn som båda faller för.
 
Klurigast är pojknamn. Jag har gjort en lista med flera tänkbara flicknamn, men på denna lista finns knappt några pojknamn. Både jag och älsklingen har tittat igenom olika listor med befintliga namn, men nästan inget av dessa har känts rätt.
 
Vi behöver med andra ord fortsätta att klura på det här med tänkbara namn. Vill ju helst inte att vårt barn ska behöva kallas för "bebis" resten av sitt liv ...


Dagens citat:

"Älskar du dig själv, så älskar du alla andra människor lika mycket som dig själv. Så länge du älskar någon enda människa mindre än dig själv, så har du aldrig vunnit den rätta kärleken till dig själv."
(Mäster Eckhart)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Påskfint i Falkenberg

Jag tycker att Falkenbergs kommun är rätt duktiga på att ha upp dekorationer och liknande i stan för att göra omgivningen fin och trevlig. Vid Stadshuset finns det jämt någon form av dekoration och de byter ut detta med jämna mellanrum under året. Det har hänt att jag har uppmärksammat det här i bloggen.
 
Att ha sådana här dekorationer i stan inger glädje i de som går förbi och ser det. Åtminstone hos mig själv. Till påsken i år hade kommunen (tror jag?) ordnat dessa dekorationer vid Rörbecksplatsen vid Stortorget i stan:
 
 
 
Att kommunen sedan är sämre på att se till så att gatubelysningen fungerar som den ska är en annan sak ... Kanske kan de snart bli lika bra på det som på att dekorera stan?


Dagens citat:

"Mellan stränderna smärta och njutning flyter livets flod fram."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Urspårning

Den sista veckan i april blev ganska ... intressant. Jag gillar förvisso spänning i tillvaron, men viss spänning klarar jag mig utan. Nåväl, om jag ska se det positiva i det hela, kommer jag troligtvis att förändra lite i min morgonrutin - och denna förändring är jag säker på kommer göra starten på dagen trevligare.
 
Hur som helst, tillbaka till denna "spännande" händelse. Allt började tisdagen den 25 april. Eftersom älsklingen var ledig, tog jag bussen till tågstationen på morgonen. Redan vid bussterminalen när vi hade stigit på bussen och inväntade förarbyte, anade jag oråd. Den nya bussföraren frågade nämligen den som byttes av hur det var med tågen. Jag tyckte mig höra att den tillfrågade föraren svarade något med "stopp" och "inga tåg" och då svarade den nya föraren något med att så hade det varit hela natten. Eftersom jag inte förstod något, tänkte jag inte mer på det och återgick till läsningen.
 
 
 
 
När vi väl kom fram till tågstationen insåg jag genast att något var fel, i och med att de flesta resenärer stod nere vid gatan istället för uppe på perrongen. "Åh nej!" for det genom mitt huvud gång på gång. När jag kom av bussen och kom fram till tv-skärmen som talar om tågavgångarna, såg jag att samtliga tåg var inställda och skulle ersättas med buss. Den enda förklaring som jag såg - och som jag tyckte var mycket märklig - var att de höll på med banarbete mellan Halmstad och Laholm.
 
Om du inte själv känner till västkustens geografi, ska jag visa dig följande:
 
Från norr till söder: Varberg-Falkenberg-Halmstad-Laholm
 
 
Som du ser ligger både Falkenberg och Varberg norr om både Halmstad och Laholm. Därför kunde jag inte förstå varför samtliga tåg på sträckan Halmstad-Göteborg var inställda? De borde inte beröras av det här banarbetet? Aja, det var helt enkelt bara att invänta denna ersättningsbuss.
 
Under förutsättning att det hade kommit någon. Under tiden 06.30 och 07.30 kom det ingen buss. Jag skulle börja jobba 08.00, så vid 07.10-tiden ringde jag min chef och förklarade läget och vi kom överens om att jag skulle ta taxi till jobbet så att jag i alla fall kom fram. Det kom ingen annan information än att alla tåg var inställda och ersatta med buss. Lagom tills min taxi kom, meddelade Gerda att de inställda tågen berodde på en olycka. När jag satt i taxin, sade de på nyheterna att olyckan var ett godståg med farligt gods (lut) som hade spårat ur vid Varberg.
 
För att göra en lån historia kort: Tågtrafiken hade ännu inte till fullo (utan endast till viss del) kommit igång när jag på fredagen skulle åka hem. Och på fredagen hade de slutat köra ersättningsbussar mellan Varberg och Falkenberg, så jag tog den vanliga landsbygdsbussen (linje 652) som går mellan Varberg och Falkenberg, vilket jag även hade gjort på onsdagen eftersom jag missade ersättningsbussen med några få sekunder.
 
 
 
 
Visst, olyckor kan ingen rå för. Jag är inte irriterad över att tågtrafiken stoppades under den här veckan. Vad jag däremot är irriterad över, är det faktum att det har varit så himla dålig information till oss resenärer. Det har sagts att ersättningsbussar ska komma, men aldrig när och ibland har de inte ens dykt upp. Jag kan tycka att bättre information är åtminstone det minsta man kan begära. Då vet man i alla fall hur man ska göra. Jag vet fortfarande inte hur det blev för alla de resenärer som på tisdagsmorgonen stod kvar på stationen i Falkenberg och väntade på ersättningsbussen. Kanske kom det en buss. Kanske inte. Vad jag vet är att jag inte hade någon möjlighet att stå och vänta på en buss, utan att veta hur länge jag skulle bli stående. Det är inte acceptabelt! Skärpning!


Dagens citat:

"Det vi vanligen uppfattar som vårt jag är en idé som skiftar karaktär från år till år. Detta är det personliga jaget. Men det finns också något annat som står oss mycket nära och som hela tiden är med oss i dessa ständigt skiftande idéer om vad jag är, nämligen känslan av att vara till, att existera – och den förändras inte. Detta är vårt verkliga, aldrig upphörande jag."
(Paul Brunton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Svårigheter att hitta gamla bilder

Som du antagligen har märkt, återanvänder jag ganska ofta bilder som redan förekommer i tidigare inlägg. Främst beror det på att jag inte alltid har tid att ta nya bilder. Då är det många gånger smidigt att kunna slänga upp en redan inlagd bild.
 
Efter cirka sju års bloggande har det hunnit hamna en rätt stor mängd bilder i bloggens arkiv och det innebär naturligtvis att det kan vara svårt att hitta just den bilden som jag är ute efter - inte minst med tanke på att bilderna hamnar huller om buller i bildarkivet efter hand som inläggen publiceras. Med det menar jag att den bild/de bilder som finns i det senast publicerade inlägget, hamnar "högst upp" så att säga.
 
 
 
 
Detta gör att det emellanåt tar onödigt lång tid för mig att hitta de bilder jag vill ha. Ibland händer det till och med att jag inte hittar den bild jag är ute efter. Vissa gånger får jag ladda upp bilden på nytt om jag har den möjligheten, medan jag andra gånger helt enkelt får nöja mig med en annan bild.
 
Även om detta inte är ett livshotande problem, skulle jag behöva hitta en annan rutin för att göra bildanvändandet smidigare. Frågan är bara hur. Har du någon idé?


Dagens citat:

"Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskap är begränsad till det vi redan vet och förstår, medan fantasin omfattar hela världen och allt som vi överhuvudtaget kommer att kunna veta eller förstå."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Fina budskap i vardagen

Jag gillar när fina budskap letar sig in i vardagen på ett smidigt och nästan osynligt sätt. Som när jag såg det här lilla meddelandet inne på Pralinhuset i Stockholm:
 
 
 
 
Eller när jag såg ett kärleksfullt meddelande från en främling på ett Öresundståg.
 
Det var därför som jag blev oerhört positivt överraskad när jag upptäckte det här meddelandet på vår tvålförpackning:
 
 
 
 
I ärlighetens namn såg jag faktiskt inte det när tvålen köptes, vilket jag nu i efterhand kan tycka är konstigt. Nåväl - bättre sent än aldrig!
 
Nu blir jag i alla fall glad varje gång jag tvättar händerna i badrummet. :-)


Dagens citat:

"Låt inte en galen värld tala om för dig att framgång är någonting annat än ett framgångsrikt nu. Och vad är det? Det finns en känsla av kvalitet i det du gör, även i den allra enklaste handling."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tidigare inlägg
RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!