Bytt är bytt
Då har jag köpt en ny telefon (för cirka två veckor sedan) och nej, det är ingen tafs-telefon. Det blev en ny "slide", det vill säga en sådan som man måste skjuta upp displayen för att komma åt knappsatsen. Fast det var inte särskilt enkelt att finna en sådan dum telefon. Nästan alla som säljs och som inte är Samsung är smarta telefoner. Telefoner som gillar att bli tafsade på. Ja, jag "fick inte lov" för älsklingen att köpa en ny Samsung och om det inte hade varit för honom skulle jag ha väntat ett tag till med att köpa en ny. 
Vad menar jag då med det? Det är nämligen så att det har hänt ett flertal gånger att när älsklingen har försökt ringa mig har han inte kommit fram, och det trots att jag har haft full teckning. Värst var veckan innan jag köpte den nya mobilen, då han försökte nå mig ett flertal gånger samma dag angående en viktig grej. Till slut lyckades han, men då kan man säga att det var försent (men lugn! Det var inget som var på liv och död). Därför "krävde" han att jag skulle köpa en ny telefon. Anledningen till att det inte blev en Samsung är för att vi har upptäckt att dessa telefoner väldigt ofta har det problemet med att folk inte kan nå fram (och den som nu blev utbytt var en av det märket).
Jag är dock inte helt nöjd med den, men det viktigaste är att jag kan ringa och skicka meddelanden samt att andra kan nå mig. I nuläget känner jag inget behov av en massa appar och möjligheten att jämt kunna vara uppkopplad. Jag tror snarare att risken är större att man blir beroende av att när som helst kunna koppla upp sig. Innan och i början när jag hade skaffat mobiltelefon brukade jag inte känna behov av att ha en mobil med mig (i början av mitt mobilanvändande brukade jag faktiskt glömma bort den och kunde flera timmar efter upptäcka att jag hade fått ett sms). Fast nu känner jag mig nästintill naken om jag inte har den med mig. Ganska intressant hur de som kommer på idéer till sådant här faktiskt lyckas rätt bra med att skapa behov som inte finns från början hos folk, för att sedan tillfredsställa det nyuppkomna behovet med sina produkter. Kanske beror det på att vi antingen är dumma som går på det eller att vi blir mer och mer bekväma av oss. Något att fundera på i alla fall.
Dagens citat:
"Den nyttigaste läxa livet lärt mig, är att idioterna många gånger har rätt."
(Winston Churchill)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Kela med rovdjur
Jag är förtjust i praktiskt taget alla djur. Fast det finns några djur som jag föredrar mer än andra. Vargen är ett sådant djur. Då förstår du nog att jag tyckte att videon nedan är riktigt mysig. Det finns faktisikt möjlighet att klappa vargar i Sverige. Detta gör man på Kolmården i Norrköping. Tills jag har tillfälle att göra det i verkligheten, får jag hålla till godo med videon.
Dagens citat:
"Allting jag verkligen tycker om är antingen omoraliskt, olagligt eller fettbildande."
(Alexander Woolcott)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Det finns vackra ting i huvudstaden också
I förra veckan blev en av mina lektioner inställda och då passade jag på att träffa min kompis som jag tyvärr träffar alltför sällan.
Tur med vädret hade vi verkligen. När jag steg upp på morgonen regnade det, fast när jag promenerade till tåget var det uppehåll. Då tåget rullade in till Stockholm möttes jag av solsken - något som vi kunde njuta av under förmiddagen. Det och värme.
Jag är inte särskilt förtjust i städer, vilket var en orsak till att jag inte ville kliva av tåget i Stockholm den 3 maj (vår första dag i skolan efter praktiken). Jag frös bokstavligt talat fast på trappstegen ned från tåget till perrongen. Det enda jag kunde tänka på var att jag ville ta vändande tåg hem. Men efter vår senaste träff (min och min kompis alltså, inte min och skolans träff ...) får jag erkänna att städer kan ha sina ljusa stunder (även Stockholm), vilket jag i och för sig vet från min uppväxt i Malmö.
Vi var bland annat i Observatorielunden vid Stadsbiblioteket, där jag fastnade vid vattnet. Rinnande vatten (i naturen och inte hemma i kranen) är fint och mysigt.
Statyn "Dansande ungdom", skapad av Ivar Johnsson och är rest 1937.
När jag och min kompis kom upp till toppen kan man lugna säga att vi var rätt trötta. Men motion fick vi! Heja oss!
Till sist hamnade vi borta vid Sergels torg där vi satt på en bänk och njöt av värmen tillsammans med några andra och under tiden satt vi och pratade (mest jag som vanligt - jag är en pratkvarn!). Platsen där vi satt var inramad av tulpanplantering. Trevligt med vackra blommor.
Vy från vår plats vid Sergels torg. Var en hel del människor som spatserade förbi.
När jag kom hem till Köping välkomnades jag av regn. Man kan inte ha tur med vädret jämt.
Tur med vädret hade vi verkligen. När jag steg upp på morgonen regnade det, fast när jag promenerade till tåget var det uppehåll. Då tåget rullade in till Stockholm möttes jag av solsken - något som vi kunde njuta av under förmiddagen. Det och värme.
Jag är inte särskilt förtjust i städer, vilket var en orsak till att jag inte ville kliva av tåget i Stockholm den 3 maj (vår första dag i skolan efter praktiken). Jag frös bokstavligt talat fast på trappstegen ned från tåget till perrongen. Det enda jag kunde tänka på var att jag ville ta vändande tåg hem. Men efter vår senaste träff (min och min kompis alltså, inte min och skolans träff ...) får jag erkänna att städer kan ha sina ljusa stunder (även Stockholm), vilket jag i och för sig vet från min uppväxt i Malmö.
Vi var bland annat i Observatorielunden vid Stadsbiblioteket, där jag fastnade vid vattnet. Rinnande vatten (i naturen och inte hemma i kranen) är fint och mysigt.
Jag försökte även filma lite av det rinnande vattnet för att visa.
Statyn "Dansande ungdom", skapad av Ivar Johnsson och är rest 1937.
När jag och min kompis kom upp till toppen kan man lugna säga att vi var rätt trötta. Men motion fick vi! Heja oss!
Vy från vår plats vid Sergels torg. Var en hel del människor som spatserade förbi.
När jag kom hem till Köping välkomnades jag av regn. Man kan inte ha tur med vädret jämt.
Dagens citat:
"Vill du vara lycklig en dag, drick dig full. Vill du vara lycklig tre dagar, gift dig. Vill du vara lycklig åtta dagar, slakta ett svin och ät det. Vill du alltid vara lycklig, bli trädgårdsmästare."
(Kinesiskt ordspråk)
Ha det så bra!
Vattniga och blommiga kramar
Jessie
Gratis äventyr med SJ
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Det är alltid ett äventyr att resa med SJ.
Under senaste tiden har det faktiskt varit smidigt att resa med SJ och jag är medveten om att SJ inte är ensam ansvarig för alla de problem som uppkommer. Dock blir det de som får ta resenärernas ilska när det blir struligt eftersom det är SJ som finns närmast till hands. Dock tycker jag inte om SJ, vilket har sin grund i att det har varit väldigt mycket problem när jag har rest med dem. Har det inte varit för att tågföraren vid ett förarbyte har varit försvunnen, har det varit att de har kört in på fel spår vid en station som medfört att de fått backa en bit för att kunna köra in på rätt spår eller den gången då de glömde resenärerna vid den station där jag stod och väntade sent på kvällen (några av mååånga exempel). Hur som helst, jag såg fram emot att få komma hem i fredags efter en heldag med ekonomiundervisning.
(Klicka på bilden för att få den större)
Under senaste tiden har det faktiskt varit smidigt att resa med SJ och jag är medveten om att SJ inte är ensam ansvarig för alla de problem som uppkommer. Dock blir det de som får ta resenärernas ilska när det blir struligt eftersom det är SJ som finns närmast till hands. Dock tycker jag inte om SJ, vilket har sin grund i att det har varit väldigt mycket problem när jag har rest med dem. Har det inte varit för att tågföraren vid ett förarbyte har varit försvunnen, har det varit att de har kört in på fel spår vid en station som medfört att de fått backa en bit för att kunna köra in på rätt spår eller den gången då de glömde resenärerna vid den station där jag stod och väntade sent på kvällen (några av mååånga exempel). Hur som helst, jag såg fram emot att få komma hem i fredags efter en heldag med ekonomiundervisning.
(Klicka på bilden för att få den större)
Fast någonstans mellan Sundbyberg och Bålsta (det vill säga någonstans på den blå markeringen på bilden ovanför) stannade vårt tåg med motiveringen att vi hade ett trasigt tågset framför oss (ett tåg som avgick 15.37 från Stockholm C, vårt avgick 16.07) och då tågpersonalen ombord på vårt tåg inte visste hur lång tid det skulle ta att laga det andra tåget, visste ingen hur länge vi skulle få bli stående. Med tanke på att det inte fanns särskilt mycket att göra åt saken fortsatte jag att plugga juridisk engelska i väntan på att vi skulle få komma i väg. Efter omkring en halvtimme fick vi veta av tågpersonalen via högtalarsystemet att de hade beslutat att evakuera det andra tåget och att vårt tåg skulle ta ombord de resenärerna. Här ska jag kanske lägga till att vårt tåg var fullt (fanns i princip inga lediga platser kvar) och det var varmt som i en bastu.
Bilden är tagen med min mobiltelefon, därav den rätt dåliga kvaliteten.
Bilden är tagen med min mobiltelefon, därav den rätt dåliga kvaliteten.
Vi rullade fram till det andra tåget och de som satt på vårt tågs vänstra sida, speciellt vid utgångarna i vestibulerna (jag var en av dem), blev uppmanade av tågvärdarna att vara försiktiga när tågpersonalen öppnade dörrarna så att vi inte föll ut. Det var nämligen en bra bit ned till banvallen och dess makadam. Men det gick bra och evakueringen av det trasiga tåget gick också bra. Alla hjälptes åt. Dock blev det så trångt att vi stod som packade sillar.
Jag kunde knappt hålla mig från skratt när de från det andra tåget hade kommit ombord på vårt, för nästan samtliga pillade upp sina tafs-telefoner och skulle ta bilder för att lägga ut på Facebook och liknande (okej, jag var inte mycket bättre, men jag försökte i alla fall göra det diskret, vilket de andra inte ens försökte). Det var som att trycka på en knapp! En kvinna trängde sig fram till utgången, sträckte ut sin mobil och tog en bild.
Jag kom fram cirka 50 minuter senare än vad jag skulle gjort om allt fungerat som det skulle. Kanske inte det roligaste en fredag, men huvudsaken är att ingen blev skadad. Jag kan i alla fall inte påstå att det inte händer saker i mitt liv. För det gör det om man är en flitig SJ-resenär.
Dagens citat:
"Man må säga vad man vill om ett syndigt leverne - men det är allmänbildande."
(Hjalmar Bergman)
Ha det så bra!
Äventyrskramar
Jessie
Medeltidsmarknad i Kungsör
Lördagen den 5 maj var det tänkt att jag och älsklingen skulle åka upp till Rättviks marknad, men efter samtal med älsklingens familj (som bor i Dalarna) blev det bestämt att vår lilla utflykt dit fick ställas in eftersom de hade snö. Det var tråkigt att det inte blev av eftersom vi hade sett fram emot det, men vi hittade en substitutsutflykt!
Dagens citat:
"Dom vill ge oss en tredjedel av intäkterna, men vi sa att vi ska ha minst en fjärdedel."
(Bosse Parnevik - vid imitation av Ingemar Johansson)
Ha det så bra!
Medeltida kramar
Jessie
Istället för att köra upp till Rättvik körde vi till Kungsör (igen) och besökte medeltidsmarknaden där. Tråkigt nog blåste det kraftigt (kändes som att det nästan var på gränsen till storm), men det var ändå trevligt. Mysigast var nog att de som var engagerade i marknaden var klädda i medeltidstypiska kläder och en kör stod och sjöng den tidens melodier (eller i alla fall melodier som lät som om de var från medeltiden). Jag hade gärna tagit fler bilder från marknaden, men så fort kameran åkte upp fick jag ett antal ogillande blickar.
En äkta medeltidshund!
En äkta medeltidshund!
Med oss hem fick vi i alla fall ett pilbågs-set. Så nu kan älsklingen springa runt och leka Robin Hood. Nej, nu var jag elak. Så fort vi har möjlighet har jag tänkt att vårt fynd ska upp på väggen. 
Nej, nu var jag elak. Så fort vi har möjlighet har jag tänkt att vårt fynd ska upp på väggen. Dagens citat:
"Dom vill ge oss en tredjedel av intäkterna, men vi sa att vi ska ha minst en fjärdedel."
(Bosse Parnevik - vid imitation av Ingemar Johansson)
Ha det så bra!
Medeltida kramar
Jessie
Höghoppande pingviner
Det är ingen hemlighet att jag är förtjust i pingviner (man skulle kanske skaffa en att ha som husdjur?), och därför satt jag bara och log när jag snubblade över den här videon. Och snäll som jag är *host* delar jag gärna med mig av saker som gör mig glad.
Dagens citat:
"Jag förstod inte att det var emot lagen att hitta på en historia och ljuga för polisen."
(Göran Rasmussen, svensk turist i Thailand)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Vackra smycken
Kors i taket! Detta är dagens andra inlägg! Jag som bara brukar skriva ett om dagen (försöka i alla fall). Men lugn. Detta är inget som kommer bli en vana. Anledningen till det här lite spontana extrainlägget är enkel. Jag skulle vilja uppmärksamma något som jag definitivt tycker är värt att uppmärksammas och eftersom det inte kan vänta (jag har nämligen tidsinställt inlägg för flera dagar framöver) får det bli ett extra inlägg. Nästan som julafton!
Det jag vill uppmärksamma är tre smycken som går att köpa på tradera. Du minns kanske att jag i januari berättade om att Katten Jones hade varit så gullig och gett mig smycken som liknade bloddroppar? Om inte, kan du kika på det här inlägget, så minns du kanske. I det inlägget berättade jag även att Katten Jones har gjort andra vackra smycken. Nu finns tre av dem att köpa på tradera! Trots att jag egentligen inte borde, kunde jag inte låta bli och bjöd på två av dessa. Jag menar, hur kan man inte låta bli att göra det när de är så fina och dessutom handgjorda?! Om du också är intresserad finns hennes smycken här.
Skärmdump från tradera.
Anledningen till det här lite spontana extrainlägget är enkel. Jag skulle vilja uppmärksamma något som jag definitivt tycker är värt att uppmärksammas och eftersom det inte kan vänta (jag har nämligen tidsinställt inlägg för flera dagar framöver) får det bli ett extra inlägg. Nästan som julafton!Det jag vill uppmärksamma är tre smycken som går att köpa på tradera. Du minns kanske att jag i januari berättade om att Katten Jones hade varit så gullig och gett mig smycken som liknade bloddroppar? Om inte, kan du kika på det här inlägget, så minns du kanske. I det inlägget berättade jag även att Katten Jones har gjort andra vackra smycken. Nu finns tre av dem att köpa på tradera! Trots att jag egentligen inte borde, kunde jag inte låta bli och bjöd på två av dessa. Jag menar, hur kan man inte låta bli att göra det när de är så fina och dessutom handgjorda?! Om du också är intresserad finns hennes smycken här.
Skärmdump från tradera.
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Kalklinbanan
När vi flyttade hit till Köping upptäckte jag att det löper en kalklinbana över länsväg 250 som går mellan Köping och Kungsör.
Kalklinbanan löper mellan Forsby i Södermanland till Köping i Västmanland (det vill säga fem kommuner och två län) och är 42 km lång. Den byggdes 1939-41. Om du vill veta mer om kalklinbanan kan du kika här.
Efter att vi hade besökt Kungsörs marknad och var på väg hem, stannade älsklingen till vid kalklinbanan så att jag kunde ta bilder. Vilken tur att vädret var så fint som det var. Dock var inte bilisterna som körde förbi lika förtjusta som jag. Antagligen trodde de att jag fotograferade dem (vilket jag naturligtvis inte gjorde).
Kalklinbanan löper mellan Forsby i Södermanland till Köping i Västmanland (det vill säga fem kommuner och två län) och är 42 km lång. Den byggdes 1939-41. Om du vill veta mer om kalklinbanan kan du kika här.
Efter att vi hade besökt Kungsörs marknad och var på väg hem, stannade älsklingen till vid kalklinbanan så att jag kunde ta bilder. Vilken tur att vädret var så fint som det var.
Dock var inte bilisterna som körde förbi lika förtjusta som jag. Antagligen trodde de att jag fotograferade dem (vilket jag naturligtvis inte gjorde).Dagens citat:
"The wireless music box has no imaginable commercial value. Who would pay for a message sent to nobody in particular?"
(David Sarnoffs associates in response to his urgings for investment in the radio in the 1920’s)
Ha det så bra!
Kalkade kramar
Jessie
Valborgsfirande i Köping
"Sederna kring Valborg är dels inhemska, dels av tyskt ursprung. Valborgsmässoeldarna tändes ursprungligen för att jaga bort både rovdjur och övernaturliga varelser innan djuren den 1 maj släpptes ut på bete för första gången under våren. Omkring eldarna fördes oväsen – man sköt, slog på trummor, skramlade med grytlock och skrek.
I Tyskland trodde man att häxorna hade häxsabbat på valborgsmässoafton och därför tände man bål i det fria för att hålla dem på avstånd. Valborgsmässoeldarna koncentrerades till Uppland och angränsande landskap dit de troligtvis införts av tyskar. Först på 1800-talet spred sig seden över landet. I västsverige är i stället påskeldar alltjämt vanliga."
(Texten är hämtad från Nordiska museet)
När jag var liten brukade jag fira valborgsmässoafton med min familj genom att gå ut till de stora kullarna som finns bakom hyreshuset där mina föräldrar bor, och lyssna till kören och se när brasan tändes. Det mest spännande var så klart brasan. Dock slutade de till slut anordna majbrasa där ute eftersom barn och ungdomar tände eld på "riset" innan det var dags att fira Valborg (kommunen fraktade nämligen dit det någon dag eller några timmar innan valborgsfirandet). Den dag då brasan slutade anordnas där, slutade jag vara intresserad av att se någon majbrasa. Ända tills jag flyttade upp till älsklingen.
I år deltog vi i Köpings valborgsfirande, som startade på Stora torget (egentligen vid Västeråstullen, om man valde att följa med musikföreningen Lyran). På Stora torget inväntade vi 130-åringen Musikföreningen Lyran, som kom marscherande.
Kören.
Imponerande Lyran.
Därefter blev det prat och sång tills det blev dags att marschera bort till Kristinelundsfältet (även kallad "Krillan"). I täten gick Lyran, som inte väjde för någon eller något. Bilarna fick antingen svänga in på någon sidoväg eller liknande, eller köra åt sidan och stanna (vilket en del bilar gjorde). Det var en rätt kul upplevelse och när vi gick där bakom Lyran tillsammans med allt folk, vandrade tankarna till studenten när vi gick från skolan till Drottningtorget.
Jag vet att det är dålig kvalitet, men jag använde mig av vår äldre digitalkamera och ingen videokamera. Dessutom är det svårt att hålla kameran stilla när man marscherar. Jag hoppas att du i alla fall får en känsla av hur det var. Det här är mot slutet av vår marsch.
Väl framme vid Kristinelundsfältet tändes brasan och Arbogabandet "Apa bra" underhöll. Det fanns några stånd (bland annat Scouterna) där man kunde köpa något att äta och dricka.
Arbogabandet "Apa bra".
Arbogabandet "Apa bra".
Efter flera försök att få ett hyfsat videoklipp på brasan gick jag och älsklingen hem i skymningen.
Fast det var ljusare än vad kameran påstår. Mysigt var det i alla fall.
Jag uppskattar verkligen att Köpings kommun engagerar sig på det här sättet. Känns som om jag och älsklingen har en del att göra den närmaste tiden. Kul!
Fast det var ljusare än vad kameran påstår. Mysigt var det i alla fall.
Jag uppskattar verkligen att Köpings kommun engagerar sig på det här sättet. Känns som om jag och älsklingen har en del att göra den närmaste tiden. Kul!
Dagens citat:
"Det största misstag vi gör i livet är att leva i konstant rädsla för att vi kommer att göra ett."
(John C Maxwell)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Kammardag
I går (som var min näst sista praktikdag) hade åklagarkammaren en kammardag. Vi började med att arbeta omkring en halvtimme på morgonen (några av oss i alla fall) innan vi begav oss till Arosfortet i Västerås.
Precis som det låter är Arosfortet i stil med Fort Boyard (platsen där "Fångarna på fortet" utspelar sig) med skillnaden att Arosfortet är beläget på torra land och inte har några tigrar i byggnaden (inga vad jag såg i alla fall ...). Efter att vi hade fikat och hängt av oss, delades vi upp i grupper (som vi även skulle döpa). Min grupp hette "Cobra" och namnet inspirerades av namnet på åklagarmyndighetens ärendehanteringsprogram "Cåbra". Till skillnad från "Fångarna på fortet" skulle alla i laget gå in i cellerna och lösa problemen där inne tillsammans. Om man gjorde fel, eller om tiden tog slut, blinkade en röd lampa och då var alla tvungna att gå ut, men man kunde gå in igen och testa cellen på nytt. Ifall man gjorde rätt blinkade däremot en blå lampa och laget fick de poäng som cellen var värd. Ska kanske tillägga att när laget hade döpt sig, fick varje lag en nyckelbricka som öppnade celldörrarna och det var även där som poängen samlades. Utanför varje cell fanns skyltar som talade om namnet på cellen, hur många poäng den var värd och hur mycket fysik, teknik (det vill säga tänkande) och taktik (det vill säga samarbete) som krävdes.
Den cellen var riktigt äcklig. Man blev yr efter någon sekund där inne. Har hört att någon till och med spydde av att vara där (inte någon från åklagarkammaren dock och det var ingen vad jag vet som gjorde det i går).
Precis som det låter är Arosfortet i stil med Fort Boyard (platsen där "Fångarna på fortet" utspelar sig) med skillnaden att Arosfortet är beläget på torra land och inte har några tigrar i byggnaden (inga vad jag såg i alla fall ...). Efter att vi hade fikat och hängt av oss, delades vi upp i grupper (som vi även skulle döpa). Min grupp hette "Cobra" och namnet inspirerades av namnet på åklagarmyndighetens ärendehanteringsprogram "Cåbra". Till skillnad från "Fångarna på fortet" skulle alla i laget gå in i cellerna och lösa problemen där inne tillsammans. Om man gjorde fel, eller om tiden tog slut, blinkade en röd lampa och då var alla tvungna att gå ut, men man kunde gå in igen och testa cellen på nytt. Ifall man gjorde rätt blinkade däremot en blå lampa och laget fick de poäng som cellen var värd. Ska kanske tillägga att när laget hade döpt sig, fick varje lag en nyckelbricka som öppnade celldörrarna och det var även där som poängen samlades. Utanför varje cell fanns skyltar som talade om namnet på cellen, hur många poäng den var värd och hur mycket fysik, teknik (det vill säga tänkande) och taktik (det vill säga samarbete) som krävdes.
Den cellen var riktigt äcklig. Man blev yr efter någon sekund där inne. Har hört att någon till och med spydde av att vara där (inte någon från åklagarkammaren dock och det var ingen vad jag vet som gjorde det i går).
Det var både roligt och utmanande. Ska erkänna att det också var frustrerande både när man började fatta hur en cell funkade men att man ändå inte klarade det och när man inte alls förstod vad man skulle göra. Eftersom jag är nöjd med min upplevelse kan jag med gott samvete rekommendera att besöka Arosfortet i Västerås. Jag vill gärna dit igen och få revansch!
Jag har ringat in de lag som var från åklagarkammaren och satt pilar vid mitt lag.
Därefter åt vi lunch på restaurangen "Din vän vid spisen" som ligger precis vid Arosfortet. Maten där var riktigt god! När lunchen var färdigäten tog vi oss tillbaka till kammaren för att lyssna på ett föredrag som hölls av en åklagare från en annan kammare. Han var underhållande och fick allihop att skratta flera gånger. Dagen avslutades med besök på Läns- och konstmuseet i Västerås.
Det känns som ett väldigt trevligt avslut, även om min sista arbetsdag är i dag. Det känns väldigt tråkigt att behöva lämna kammaren och alla dessa trevliga människor. Jag har trivts enormt med dem och arbetsuppgifterna. Och så fick jag och min studiekamrat var sin bukett som ett tecken på deras uppskattning. Efter den här praktiken vet jag definitivt var jag hör hemma.
Min bukett. Lagom mörbultad efter tågresan hem.
Jag har ringat in de lag som var från åklagarkammaren och satt pilar vid mitt lag.
Därefter åt vi lunch på restaurangen "Din vän vid spisen" som ligger precis vid Arosfortet. Maten där var riktigt god! När lunchen var färdigäten tog vi oss tillbaka till kammaren för att lyssna på ett föredrag som hölls av en åklagare från en annan kammare. Han var underhållande och fick allihop att skratta flera gånger. Dagen avslutades med besök på Läns- och konstmuseet i Västerås.
Det känns som ett väldigt trevligt avslut, även om min sista arbetsdag är i dag. Det känns väldigt tråkigt att behöva lämna kammaren och alla dessa trevliga människor. Jag har trivts enormt med dem och arbetsuppgifterna. Och så fick jag och min studiekamrat var sin bukett som ett tecken på deras uppskattning. Efter den här praktiken vet jag definitivt var jag hör hemma.
Min bukett. Lagom mörbultad efter tågresan hem.
Dagens citat:
"Du kan bli besviken om du misslyckas, men du är ändå dömd för alltid om du inte försöker."
(Beverly Sills)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Kulturkalaset i Köping
Mellan den 21 och den 29 april anordnar Köpings kommun Kulturkalaset som går ut på att det varje dag anordnas kulturförknippade aktiviteter. I söndags besökte jag och älsklingen Hamnplan i Köping där det fanns tåg- och bilutställning. Hamnplan ligger vid småbåtshamnen, det vill säga vid tågstationen fast på andra sidan ån. Även Köpings Brandmuseum visade upp pumpar och en gammal stegbil, men dessvärre körde den i väg en kort stund efter att vi kom dit, så jag fick aldrig med den på bild. Däremot tänkte jag dela med mig av några bilder som jag lyckades ta.
Lokomotor Z4tu 316. Man fick även gå in i den, men eftersom det hela tiden fanns folk därinne, hoppade jag över det.
En hjuling som man kunde demoköra. Tror att jag från och med nu ska ta den till Stockholm! Kommer säkert fram före SJ ändå.
En första klass-vagn. Sätena var mjuka, fast jag tror nog att dagens säten är mjukare. Oftast i alla fall.
Och så har vi tredje klass ...
Ett gammalt lok med en massa annat i vägen. Men man ser loket lite i alla fall. Stod två damer i vägen och bjöd på fika, så bättre vinkel än så här blev det inte.
En gammal stationsklocka med maskineriet på väggen bakom (det med den ljusa träramen).
En fin banmästarmössa. Undrar varför jag kommer att tänka på studenten när jag ser den ...
En loklykta från något av K.U.J:s (Köping-Uttersbergs Järnväg) ånglok.
En prima brandsläckare. Borde finnas i varje hem!
Min favoritbil i bilutställningen. Mörkblå och fin. Fast vår "nya" bil är också fin.
Efteråt visade älsklingen mig Fågelön (som jag faktiskt gick förbi under en av mina första promenader på egen hand i Köping) ...
... och där hittade jag nya vänner! Hade det inte varit för våra vilda lejon här hemma hade jag bjudit hem dessa på fika (mina nya vänner alltså, inte lejonen). Kändes också lite passande att stöta på dessa fina djur, med tanke på vilken bok som jag läser för tillfället (Johannes kanske kan ana vilken jag syftar på).
Så fina. Just här började de hälsa på några nya änder som kom och slog sig ned. Massa prat blev det.
Här finns programmet för kalaset. Det kommer anordnas två författarbesök, men eftersom jag inte har läst något som de har skrivit vet jag inte om jag ska dit. Troligen inte. Dessutom blir det väldigt tajt vad gäller tiden med tanke på att jag praktiserar (dock är fredag min sista dag). I vilket fall som helst är det kul att det händer lite saker här i Köping. Man kan knappast påstå att det blir långtråkigt.
Lokomotor Z4tu 316. Man fick även gå in i den, men eftersom det hela tiden fanns folk därinne, hoppade jag över det.
En hjuling som man kunde demoköra. Tror att jag från och med nu ska ta den till Stockholm! Kommer säkert fram före SJ ändå.
En första klass-vagn. Sätena var mjuka, fast jag tror nog att dagens säten är mjukare. Oftast i alla fall.
Och så har vi tredje klass ...
Ett gammalt lok med en massa annat i vägen. Men man ser loket lite i alla fall. Stod två damer i vägen och bjöd på fika, så bättre vinkel än så här blev det inte.
En gammal stationsklocka med maskineriet på väggen bakom (det med den ljusa träramen).
En fin banmästarmössa. Undrar varför jag kommer att tänka på studenten när jag ser den ...
En loklykta från något av K.U.J:s (Köping-Uttersbergs Järnväg) ånglok.
En prima brandsläckare. Borde finnas i varje hem!
Min favoritbil i bilutställningen. Mörkblå och fin. Fast vår "nya" bil är också fin.
Efteråt visade älsklingen mig Fågelön (som jag faktiskt gick förbi under en av mina första promenader på egen hand i Köping) ...
... och där hittade jag nya vänner! Hade det inte varit för våra vilda lejon här hemma hade jag bjudit hem dessa på fika (mina nya vänner alltså, inte lejonen). Kändes också lite passande att stöta på dessa fina djur, med tanke på vilken bok som jag läser för tillfället (Johannes kanske kan ana vilken jag syftar på).
Så fina. Just här började de hälsa på några nya änder som kom och slog sig ned. Massa prat blev det.
Här finns programmet för kalaset. Det kommer anordnas två författarbesök, men eftersom jag inte har läst något som de har skrivit vet jag inte om jag ska dit. Troligen inte. Dessutom blir det väldigt tajt vad gäller tiden med tanke på att jag praktiserar (dock är fredag min sista dag). I vilket fall som helst är det kul att det händer lite saker här i Köping. Man kan knappast påstå att det blir långtråkigt.
Dagens citat:
"Vi är inte bara här för att försörja oss. Vi är här för att berika världen."
(Woodrow Wilson)
Ha det så bra!
Kulturella kramar
Jessie
Uppenbart, men roligt
Nuförtiden är jag inte så förtjust i att lura andra på första april, men när jag var yngre tog jag varje chans jag fick. Det blev nästintill ett mål att lura i alla fall hela min familj.
Ett ganska spännande inslag den här dagen har alltid varit Sydsvenskans årliga aprilskämt (på oftast lokal nivå - ett år försökte de lura i läsarna att ALLA Malmös gatuskyltar skulle översättas till arabiska ...). Någonstans i tidningen och även på nätet - dock samma artikel på båda ställena - gömmer de en falsk artikel och helst en där det ingår att man ska ta sig till något av deras stjärncaféer. Fast trots att dessa artiklar ibland är uppenbara skämt är de många gånger, till en början, svåra att knäcka. Men om man tar sig en noggrann titt brukar man upptäcka det.
2009 tyckte jag att deras skämt var tämligen uppenbart. Då försökte de med att LTH (Lunds Tekniska Högskola) hade tagit fram en bil som var nästan för bra för att vara sann. Jag minns inte alla dess fördelar, men enligt artikeln var bilen nästintill ett underverk. Till läsarnas lycka hade man den första april möjligheten att få se detta mirakel. LTH skulle nämligen visa upp bilen vid Sydsvenskans stjärncafé på Lilla Fiskaregatan i Lund. För det första är denna "lilla" gata hur trång som helst! Att lyckas med att visa upp någon bil där skulle således bli lite svårt. För det andra ligger LTH en bit därifrån (vad jag vet) - varför skulle de välja just stjärncaféet på Lilla Fiskaregatan och inte skolan? Givetvis var detta deras aprilskämt (precis som jag sade i början på stycket), men folk hade ändå gått dit i tron att få se bilen.
Så fort jag hade möjlighet den första april i år, klickade jag mig in till Sydsvenskans hemsida och påbörjade mitt skämtspanande. Ganska snart klickade jag upp en misstänkt artikel som handlade om planer på att i Lund införa så kallade "skytrains". Man har under en tid pratat om och planerat att införa spårvagnar i Lund (något som jag fick bekräftat av mina föräldrar). Dock finns synpunkter på att spårvagnar inte kan samsas med bilar och fotgängare på Lunds gator och dessutom kräver själva spårläggningen arkeologiska utgrävningar. Tid och pengar med andra ord. Därför tyckte man att det av den anledningen skulle passa bättre med skytrains - "flygande tåg".
Så fort jag hade möjlighet den första april i år, klickade jag mig in till Sydsvenskans hemsida och påbörjade mitt skämtspanande. Ganska snart klickade jag upp en misstänkt artikel som handlade om planer på att i Lund införa så kallade "skytrains". Man har under en tid pratat om och planerat att införa spårvagnar i Lund (något som jag fick bekräftat av mina föräldrar). Dock finns synpunkter på att spårvagnar inte kan samsas med bilar och fotgängare på Lunds gator och dessutom kräver själva spårläggningen arkeologiska utgrävningar. Tid och pengar med andra ord. Därför tyckte man att det av den anledningen skulle passa bättre med skytrains - "flygande tåg".
Visserligen skulle det uppstå problem med insyn i de övre lägenheterna, men det tänkte man åtgärda genom att montera in spegelglas. Inte nog med att man skulle kunna ta sig runt i Lund, dessa flygande tåg skulle även nyttjas av universitetets interna postgång. Till och med kyrkan ville ha en bit av kakan och en talesperson för kyrkan, Richard Bonvoyage, menade att det skulle vara bra med guidade turer vid kyrkan så att turisterna även kunde få se domkyrkan uppifrån.
Ja, detta var årets aprilskämt. Det förstod jag vid blotta anblicken av den inledande bilden. Hur hade de tänkt sig att ett sådant projekt skulle få plats på trånga Lilla Fiskaregatan (ja, de tycks gilla att placera sina skämt där)? Bara idén var så absurd att det omöjligt kunde vara sant. Fast det har ju funnits tokigare saker som varit verkligt ... I alla fall, jag blev helt övertygad om att det var ett skämt när Richard Bonvoyage kom in i bilden. Nog för att fransmännen har tokiga namn (det är inte ovanligt att man heter "Fet" - dock det franska ordet - i efternamn), men jag har aldrig hört om någon som heter "Trevlig resa" i efternamn. "Bon voyage" betyder nämligen "Trevlig resa" (ordagrant blir det "Bra resa", men nu ska vi inte vara petiga). Visst finns det säkert någon som heter så, fast med tanke på att artikeln handlade om resande påminde det rätt mycket om deras skämt om nudiststranden i Malmö och kvinnan som uttalade sig i den "artikeln" fick namnet Inga K. Läder.
Få se vad de hittar på nästa år.
Ja, detta var årets aprilskämt. Det förstod jag vid blotta anblicken av den inledande bilden. Hur hade de tänkt sig att ett sådant projekt skulle få plats på trånga Lilla Fiskaregatan (ja, de tycks gilla att placera sina skämt där)? Bara idén var så absurd att det omöjligt kunde vara sant. Fast det har ju funnits tokigare saker som varit verkligt ... I alla fall, jag blev helt övertygad om att det var ett skämt när Richard Bonvoyage kom in i bilden. Nog för att fransmännen har tokiga namn (det är inte ovanligt att man heter "Fet" - dock det franska ordet - i efternamn), men jag har aldrig hört om någon som heter "Trevlig resa" i efternamn. "Bon voyage" betyder nämligen "Trevlig resa" (ordagrant blir det "Bra resa", men nu ska vi inte vara petiga). Visst finns det säkert någon som heter så, fast med tanke på att artikeln handlade om resande påminde det rätt mycket om deras skämt om nudiststranden i Malmö och kvinnan som uttalade sig i den "artikeln" fick namnet Inga K. Läder.
Få se vad de hittar på nästa år.
Dagens citat:
"Skratt är motion på insidan och musik för själen."
(Okänd)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Typiskt juristtänk!
Under en lunch, när jag satt och åt med min studiekamrat, två administratörer och en åklagare, berättade åklagaren att han under sina år som åklagare endast blivit hotad till livet en gång.
Han hade lyckats få fatt i en ganska stor knarkkung (plus några andra - rätt oviktiga i sammanhanget) och fått personerna i ärendet häktade. Plötsligt begärde den där kände knarkkungen omhäktningsförhandling. Ingen förstod varför, men de gjorde honom till viljes (vilket de även måste). Under den där förhandlingen kom det in män med automatvapen som de riktade mot åklagaren, domaren och häktespersonalen. Sedan ropade de åt knarkkungen (som inte såg det minsta förvånad ut) att komma.
Åklagaren berättade att när de här männen med automatvapen kom in i salen, fanns inget annat i hans tankar och inget större bekymmer än hur han nu skulle få ihop åtalet? Det som nästan var färdigt! På grund av den här fritagningen skulle han bli tvungen att göra om allting. Visst kom rädslan och obehaget senare, men just då var han mer bekymrad över åtalets öde. Han skrattade när han berättade det (och jo, samtliga vid bordet rös och tyckte synd om honom) och satte samtidigt ord på det som jag själv tänkte: typiskt för en jurist att tänka på det sättet när livet står på spel!
Han hade lyckats få fatt i en ganska stor knarkkung (plus några andra - rätt oviktiga i sammanhanget) och fått personerna i ärendet häktade. Plötsligt begärde den där kände knarkkungen omhäktningsförhandling. Ingen förstod varför, men de gjorde honom till viljes (vilket de även måste). Under den där förhandlingen kom det in män med automatvapen som de riktade mot åklagaren, domaren och häktespersonalen. Sedan ropade de åt knarkkungen (som inte såg det minsta förvånad ut) att komma.
Åklagaren berättade att när de här männen med automatvapen kom in i salen, fanns inget annat i hans tankar och inget större bekymmer än hur han nu skulle få ihop åtalet? Det som nästan var färdigt! På grund av den här fritagningen skulle han bli tvungen att göra om allting. Visst kom rädslan och obehaget senare, men just då var han mer bekymrad över åtalets öde. Han skrattade när han berättade det (och jo, samtliga vid bordet rös och tyckte synd om honom) och satte samtidigt ord på det som jag själv tänkte: typiskt för en jurist att tänka på det sättet när livet står på spel!
Dagens citat:
"Skratt är ett lugnande medel utan några bieffekter."
(Arnold H Glasgow)
Ha det så bra!
Juristkamar
Jessie
Tillbaka till Rom
För ett tag sedan (någon månad eller så) såg jag och älsklingen på "Änglar och demoner". Trots att jag inte var så förtjust i "Da Vinci-koden" tänkte jag att man kunde ge filmen en chans (änglarna och demonerna alltså). Ett litet plus var att den utspelar sig i Rom (även om de hade lite fel vad gäller ljus och mörker på dygnet).
Fontana di Trevi i Rom.
Efter att vi hade kommit hem från vår bröllopsresa i somras sade jag rätt så bestämt att om man har varit i Rom en gång så räcker det. Det var i alla fall så jag kände då. Under filmens gång insåg jag att jag hade fel. Inom mig byggdes det upp ett sug av att få åka tillbaka. Förvisso var det i stunden mest för att få se om vissa detaljer stämmer då vi missade dessa under vår Rom-vistelse. Exempelvis på Petersplatsen i Vatikanstaten skulle det finnas bilder "inristade" i gatstenen. Bilderna ska tydligen föreställa de fyra olika väderstrecken.
Så här en tid i efterhand känner jag fortfarande att det hade varit roligt att få komma tillbaka till Rom, även om jag gillar att upptäcka nya saker. Bortsett från hotellet hade vi det väldigt trevligt. Jag tror att det blev lite för mycket med en hel vecka, då vi faktiskt såg det vi ville se efter ungefär halva tiden. Får se om det blir någon mer resa dit i framtiden.
Fontana di Trevi i Rom.
Efter att vi hade kommit hem från vår bröllopsresa i somras sade jag rätt så bestämt att om man har varit i Rom en gång så räcker det. Det var i alla fall så jag kände då. Under filmens gång insåg jag att jag hade fel. Inom mig byggdes det upp ett sug av att få åka tillbaka. Förvisso var det i stunden mest för att få se om vissa detaljer stämmer då vi missade dessa under vår Rom-vistelse. Exempelvis på Petersplatsen i Vatikanstaten skulle det finnas bilder "inristade" i gatstenen. Bilderna ska tydligen föreställa de fyra olika väderstrecken.
Så här en tid i efterhand känner jag fortfarande att det hade varit roligt att få komma tillbaka till Rom, även om jag gillar att upptäcka nya saker. Bortsett från hotellet hade vi det väldigt trevligt. Jag tror att det blev lite för mycket med en hel vecka, då vi faktiskt såg det vi ville se efter ungefär halva tiden. Får se om det blir någon mer resa dit i framtiden.
Dagens citat:
"Om du alltid säger 'vi får se', händer det aldrig någonting."
(Nalle Puh)
Ha det så bra!
Romerska kamar
Jessie
Tillsammans kan vi förändra världen!
Jag hyser visst hat mot kedjebrev och brukar inte själv skicka runt sådant. Dock uppstod ett undantag för någon vecka sedan när jag fick ett kedjemejl från en administratör på praktiken. Då vidarebefordrade jag det till de som jag har hyfsad kontakt med. Eftersom jag tycker att budskapet är viktigt (plus att rebellen i mig jublar i högan sky) har jag valt att lägga upp mejlets innehåll i dagens inlägg. Min förhoppning är att fler hakar på så att vi kan göra skillnad.
Åkersmacken i Åkers Styckebruk.
Åkersmacken i Åkers Styckebruk.
Läs detta o skicka vidare, så får vi se om det får nån effekt!
Bensinpris
God dag,
Jag har hört,
Att bensinpriset
kan inom den närmaste
framtiden komma upp till
Sek 17,00
Vill du, att bensinpriset sänks
istället?
Det är möjligt!
Men man måste agera
NU!
Man måste göra det
klokt!
Förra året försökte man pressa oljebolagen, genom att inte
köpa bensin på vissa dagar.
Direktörerna skrattade,
för dom visste att bensinen,
som inte köptes på måndagar,
köptes ändå sedan på tisdagar.
Lite strul lyckades man orsaka, men någon större effekt
kunde man inte se.
Någon har kommit på en idé,
som kan fungera,
Om vi verkligen vill.
Läs vidare och bli en av oss!
Bensinen kostar i dag ca.
15,00 sek/liter
Vi känner alla till,
att oljebolagen gör
jättevinster.
Försök komma ihåg, när vi lät priset komma upp till 10,00 sek.
Då påstod man,
att oljan håller på att ta slut.
I dag försöker man inte ens påstå,
att oljan är på väg att ta slut – det finns mer olja i dag,
än för 35 år sedan
och då kostade bensinen 2 kr liter.
Vi måste bli mer aggressiva och visa,
att konsumenterna kan göra något.
Att kunden får ha rätt!
Det enda sättet är att slå där det gör mest ont:
Plånboken!
Det kan vi göra!
Hur?
Vi behöver alla våra bilar och vi måste köpa vår bensin,
Men vi kan påverka priset:
När vi agerar tillsammans
kan vi starta ett
Priskrig!!!
Vi föreslår:
Att vi inte
Köper bensin
Av dom 2 största bensinbolagen:
Statoil
eller
Preem.
När dom 2 största oljebolagen inte lyckas
sälja bensin längre,
blir dom tvungna att sänka priset,
för att få kunderna tillbaka.
Detta leder till priskrig och alla andra bolag är tvungna att följa med.
Men, för att kunna nå resultat, måste vi nå
hundratusentals Statoil och Preem- kunder. Och alla
måste samarbeta.
Vi gör såhär!
Även med
företagsbilar!
Jag skickar detta till 30 personer. När alla i
sin tur skickar detta vidare till 10 personer,
har vi redan nått 300. Och när dessa 300
skickar till sina 3000 bekanta…
Har vi nått 3 000 000 o.s.v.…
Du förstår hur jag menar?
När alla skickar detta dagen efter, har vi nått
På en vecka
300 Miljoner
männskor,
I priskrig mot oljebolag!
(Någon måste naturligtvis översätta detta till engelska och tyska)
Ja,
vi kan vinna,
Men det är oerhört
Viktigt
Att vi inte köper vår bensin på
Statoil eller Preems mackar
För att kunna komma vidare med detta och nå ändamålet
Ber jag dig,
Skicka detta vidare
Kan vi räkna med dig?
Dagens citat:
"I kampen mellan klippan och forsen vinner alltid forsen - inte genom styrka utan genom uthållighet."
(H. Jackson Brown)
Ha det så bra!
Krigskamar
Jessie
Trevligt avbrott i vardagen som gav upphov till funderingar
I går åkte jag in till Stockholm och umgicks med en vän. Vi har varit vänner sedan gymnasiet (då båda bodde i Malmö), men träffas väldigt sällan. Precis som jag och min närmsta vän. Trots kylan var det trevligt att träffa henne igen.
När vi satt och fikade och när jag satt på tåget hem funderade jag över mitt liv. Det finns flera personer som jag lärt känna på olika sätt, men som jag inte längre har kontakt med. Det tycker jag är tråkigt och ibland kan jag komma på mig själv med att sitta och sakna den tiden då man träffades. Visserligen hade jag inte den bästa kontakten med alla, men jag känner att det ändå hade varit kul att höra av varandra.
Min kompis fika: våffla med sylt, glass och grädde som hon långt om länge fick.
När vi satt och fikade och när jag satt på tåget hem funderade jag över mitt liv. Det finns flera personer som jag lärt känna på olika sätt, men som jag inte längre har kontakt med. Det tycker jag är tråkigt och ibland kan jag komma på mig själv med att sitta och sakna den tiden då man träffades. Visserligen hade jag inte den bästa kontakten med alla, men jag känner att det ändå hade varit kul att höra av varandra.
Min kompis fika: våffla med sylt, glass och grädde som hon långt om länge fick.
Det är inte så att jag inte har försökt, för det har jag med de flesta. Jag antar att jag förmodligen hade haft bättre kontakt med vissa om jag hade haft Facebook. Det är också trist - att man i princip tvingas använda sig av ett visst medium. Men jag ska inte bara lägga skulden på Facebook. I grund och botten har jag själv ett visst ansvar. Har länge tänkt att jag borde ta kontakt med en bekant som jag inte har hört ifrån på ett bra tag. Borde nog ta mig i kragen och höra av mig till henne.
I vilket fall som helst ska jag försöka att hålla kontakten levande med de som jag fortfarande har kontakt med, vilket innebär att jag får försöka träffa dem oftare än vad jag gör i dag. Frågan är bara hur jag ska få det att gå ihop med vardagen i övrigt.
I vilket fall som helst ska jag försöka att hålla kontakten levande med de som jag fortfarande har kontakt med, vilket innebär att jag får försöka träffa dem oftare än vad jag gör i dag. Frågan är bara hur jag ska få det att gå ihop med vardagen i övrigt.
Dagens citat:
"Det är meningslöst att sukta efter mer tid om du redan slösar bort det mesta av den du har."
(James Allen)
Ha det så bra!
Kamar
Jessie
Skickligheten personifierad
Ibland blir jag riktigt imponerad av mig själv (det är nu jag litar på att du uppfattar den extremt tydliga sarkasmen). Som du förmodligen vet så vägrar jag att skaffa Facebook (och om du inte visste det innan så vet du det nu) - däremot är jag en flitig användare av Google+. Fast trots detta brukar jag rätt ofta få upp den här rutan när jag klickar på länkar:
Min spontana reaktion är "What the ...", men du får erkänna att det är skickligt att kunna lämna en sida som man aldrig besöker eller ens är medlem på. Kanske deras sätt att säga att de är som tomten? Att de ser allt och vet vad jag gör? Kanske sitter det en FB-nisse i datorn och spionerar på mig och älsklingen? Eller så är det deras sätt att skrämma mig till att inte våga logga in på andra sidor än Facebook? Nobody knows (bortsett från den eventuella nissen och de som driver Facebook) ...
Min spontana reaktion är "What the ...", men du får erkänna att det är skickligt att kunna lämna en sida som man aldrig besöker eller ens är medlem på. Kanske deras sätt att säga att de är som tomten? Att de ser allt och vet vad jag gör? Kanske sitter det en FB-nisse i datorn och spionerar på mig och älsklingen? Eller så är det deras sätt att skrämma mig till att inte våga logga in på andra sidor än Facebook? Nobody knows (bortsett från den eventuella nissen och de som driver Facebook) ...
Dagens citat:
"Ta ditt liv i dina egna händer och vad sker? Något fruktansvärt - det finns inte längre någon att skylla på."
(Erica Jong)
Ha det så bra!
Skickliga kamar
Jessie
Även flugor dränker sina sorger
Enligt en studie tar nobbade flughannar till spriten. I korta drag berättar artikelförfattaren att man gjorde experiment med flugor genom att först placera ett gäng hannar med ett gäng obefruktade honor. Efter att flugorna hade parat sig bytte man ut hannarna mot en grupp nya hannar, fast de blev nobbade på direkten av honorna (som drog sig undan). Då placerade man samtliga hannar i ett utrymme med två sugrör. Båda sugrören innehöll näringslösningar, varav den ena var spetsad med alkohol. Samtliga nobbade hannar föredrog den alkoholspetsade lösningen.
"Flugorna har ett ämne som heter neuropeptid F och när nivåerna av ämnet ökar i hjärnan tappar de sexlusten och törsten, skriver SVT. Människan har ett liknande ämne i sin hjärna. När nivåerna av ämnet sänks blir människan deprimerad och ökar sitt spritintag. Därför kan upptäckten gynna forskning om alkoholkonsumtion." (citat från artikeln)
Jag är förvisso udda, men jag tyckte att artikeln var både rolig och intressant. Fast hur tusan kunde de skilja på honor och hannar - och framför allt vilka hannar som fått till det och vilka som blev utan? Men det här är ännu ett bevis på att djur och insekter har känslor och kan tänka. Därför blir jag både arg och ledsen när man hör hur dessa varelser plågas på olika sätt. Jag hade en kompis på mellanstadiet som berättade om en av sina vänner som drog av benen på en spindel, ett efter ett. Sedan tände den där killen eld på spindeln när den ännu levde. När jag ibland påpekar att vissa av de metoder som finns för att ha ihjäl bland annat flugor är ganska grymma, brukar jag få svaret att de ändå inte förstår (eller liknande ursäkter). Kanske borde folk som tror att djur och insekter inte förstår saker, läsa den här artikeln. Å andra sidan kommer den att bidra till att jag får ännu mer dåligt samvete när jag ska ha ihjäl insekter. Inte lätt med i-landsproblem.
"Flugorna har ett ämne som heter neuropeptid F och när nivåerna av ämnet ökar i hjärnan tappar de sexlusten och törsten, skriver SVT. Människan har ett liknande ämne i sin hjärna. När nivåerna av ämnet sänks blir människan deprimerad och ökar sitt spritintag. Därför kan upptäckten gynna forskning om alkoholkonsumtion." (citat från artikeln)
Jag är förvisso udda, men jag tyckte att artikeln var både rolig och intressant. Fast hur tusan kunde de skilja på honor och hannar - och framför allt vilka hannar som fått till det och vilka som blev utan? Men det här är ännu ett bevis på att djur och insekter har känslor och kan tänka. Därför blir jag både arg och ledsen när man hör hur dessa varelser plågas på olika sätt. Jag hade en kompis på mellanstadiet som berättade om en av sina vänner som drog av benen på en spindel, ett efter ett. Sedan tände den där killen eld på spindeln när den ännu levde. När jag ibland påpekar att vissa av de metoder som finns för att ha ihjäl bland annat flugor är ganska grymma, brukar jag få svaret att de ändå inte förstår (eller liknande ursäkter). Kanske borde folk som tror att djur och insekter inte förstår saker, läsa den här artikeln. Å andra sidan kommer den att bidra till att jag får ännu mer dåligt samvete när jag ska ha ihjäl insekter. Inte lätt med i-landsproblem.
Dagens citat:
"Det enda ondskan behöver för att segra är att det goda ingenting gör."
(Edmund Burke)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Tabben och jag
*nynnar en gammal välbekant melodi* Tabben och jag, vi är goda vänner, fastän mycket olika ...
Ända sedan praktikens början har jag lärt mig mer och mer att använda tabben (tabb-knappen - den med två pilar). Effektivt arbete i ärendehanteringsprogrammet praktiskt taget kräver det. Och effektiv är just vad jag är ute efter att bli.
Dock har jag märkt att tabbandet inte stannar på praktiken när jag går hem om dagarna. Även när jag använder datorn hemma är Herr Tabb en nära vän. Tidigare har jag inte insett vilken tillgång den där knappen är. Inte förrän nu. Både till att förflytta sig och till att välja saker. Mer tabbande åt folket!
Ifall du inte riktigt förstod vad jag menade med "välbekant melodi" i början, har du möjlighet att höra den här. Fast jag har svårt att tro att du missade Polly-reklamen när den irriterade svenska folket i tv-rutorna.
Ända sedan praktikens början har jag lärt mig mer och mer att använda tabben (tabb-knappen - den med två pilar). Effektivt arbete i ärendehanteringsprogrammet praktiskt taget kräver det. Och effektiv är just vad jag är ute efter att bli.
Dock har jag märkt att tabbandet inte stannar på praktiken när jag går hem om dagarna. Även när jag använder datorn hemma är Herr Tabb en nära vän. Tidigare har jag inte insett vilken tillgång den där knappen är. Inte förrän nu. Både till att förflytta sig och till att välja saker. Mer tabbande åt folket!
Ifall du inte riktigt förstod vad jag menade med "välbekant melodi" i början, har du möjlighet att höra den här. Fast jag har svårt att tro att du missade Polly-reklamen när den irriterade svenska folket i tv-rutorna.
Dagens citat:
"Dina möjligheter till framgång står i direkt proportion till hur mycket glädje du får ut av det du gör."
(Michael Korda)
Ha det så bra!
Tabulerande kramar
Jessie
Kultur som krockar
Jag har för mig att jag har nämnt att trots att jag och min bästa vän kommer från helt olika kulturer, har vi (vad jag vet) inte varit med om några kulturkrockar. Vi förstod inte riktigt vad vår gymnasielärare menade trots att hon tyckte att vi två borde vara ett bra exempel. Däremot har jag och älsklingen (trots att båda har svenskt påbrå) stött på en del kulturkrockar. Jag anser att man kan benämna det som kultur, eftersom man gör saker på olika sätt i olika delar av vårt avlånga land. Ett exempel är när man ska räkna våningar.
I Skåne gör vi det ganska enkelt för oss och anser att bottenvåningen och första våningen är samma våning. Om man då går upp en trappa kommer man till andra våningen, och så vidare. Så gör man inte uppåt landet. Där är nedersta våningen bottenvåningen (såvida man inte går upp för en trappa för att komma in). Om man går upp en trappa/våning kommer man till första våningen och om man fortsätter en trappa till kommer man till andra våningen, och så vidare. För att konkretisera det med ett exempel. Jag, älsklingen och djuren bor på tredje våningen enligt traktens räknesätt. Enligt skånskt räknesätt bor vi på fjärde våningen. Därför blev jag rätt snurrig då vi åkte hiss när vi hälsade på älsklingens ena kompis i Strängnäs.
Fast jag tycker att jag har anpassat mig ganska bra. Här hemma använder jag mig av älsklingens räknesätt och i Skåne använder jag mig av det som jag är uppvuxen med. Man brukar säga att man inte kan lära gamla hundar att sitta (min klassföreståndare på högstadiet preciserade det och sade att man inte kan lära gamla hundar att sitta på ett nytt sätt), fast i mitt fall stämmer inte det. Den här gamla hunden är rätt anpassningsbar, och har lärt sig att sitta på nya sätt.
I Skåne gör vi det ganska enkelt för oss och anser att bottenvåningen och första våningen är samma våning. Om man då går upp en trappa kommer man till andra våningen, och så vidare. Så gör man inte uppåt landet. Där är nedersta våningen bottenvåningen (såvida man inte går upp för en trappa för att komma in). Om man går upp en trappa/våning kommer man till första våningen och om man fortsätter en trappa till kommer man till andra våningen, och så vidare. För att konkretisera det med ett exempel. Jag, älsklingen och djuren bor på tredje våningen enligt traktens räknesätt. Enligt skånskt räknesätt bor vi på fjärde våningen. Därför blev jag rätt snurrig då vi åkte hiss när vi hälsade på älsklingens ena kompis i Strängnäs.
Fast jag tycker att jag har anpassat mig ganska bra. Här hemma använder jag mig av älsklingens räknesätt och i Skåne använder jag mig av det som jag är uppvuxen med. Man brukar säga att man inte kan lära gamla hundar att sitta (min klassföreståndare på högstadiet preciserade det och sade att man inte kan lära gamla hundar att sitta på ett nytt sätt), fast i mitt fall stämmer inte det. Den här gamla hunden är rätt anpassningsbar, och har lärt sig att sitta på nya sätt.
Dagens citat:
"Demokrati är det samhällssystem där du säger vad du tycker och gör som du blir tillsagd."
(Gerald Barry)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Jag ser dubbelt!
När jag fick höra att min bästa vän arbetar med två skärmar på sitt jobb, förstod jag inte meningen med det. Varför två skärmar? Räcker det inte med en? Det visade sig sen att även min praktikplats arbetar med två skärmar, så det blev till att lära mig att göra detsamma.
Under de första dagarna förstod jag inte riktigt hur jag skulle bära mig åt för att arbetet med de två skärmarna skulle gå så smidigt och effektivt till som möjligt. Fast sedan blev det bättre och nu håller jag med min handledare om att det är väldigt skönt med två stycken. Dock är det inte så extremt för mig att jag inte kan gå tillbaka till att använda en skärm privat, för det kan jag. Men när man arbetar är det väldigt skönt. Till exempel när jag ska registrera från tingsrätten inkomna förordnanden. Då har jag förordnandet uppe på ena skärmen och ärendehanteringsprogrammet (där jag för in alla uppgifter) på den andra. På så sätt slipper jag hela tiden växla mellan flera fönster. Som sagt: väldigt praktiskt.
Under de första dagarna förstod jag inte riktigt hur jag skulle bära mig åt för att arbetet med de två skärmarna skulle gå så smidigt och effektivt till som möjligt. Fast sedan blev det bättre och nu håller jag med min handledare om att det är väldigt skönt med två stycken. Dock är det inte så extremt för mig att jag inte kan gå tillbaka till att använda en skärm privat, för det kan jag. Men när man arbetar är det väldigt skönt. Till exempel när jag ska registrera från tingsrätten inkomna förordnanden. Då har jag förordnandet uppe på ena skärmen och ärendehanteringsprogrammet (där jag för in alla uppgifter) på den andra. På så sätt slipper jag hela tiden växla mellan flera fönster. Som sagt: väldigt praktiskt.
Dagens citat:
"I en familj är kvinnan regeringen, mannen folket och barnen oppositionen."
(Peter H Martin)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie
