Hej Dublin! (del 2)

Kanske är det bara jag, men är inte irländare lite skumma ..? I vårt badrum på hotellet fanns en skylt med en liten gubbe som snubblade på ett gigantiskt bananskal och undertill stod att för ens egen säkerhet, skulle man använda "badmattan" som fanns där. Menar de att de annars skulle komma in och slänga ett gigantiskt bananskal i vårt badrum? Eller var det kanske en pyssling som skulle göra det? Jag blev så skrämd av hotet, att jag inte vågade göra annat än att lyda ...
 
 
 
På hotellet hade de pyntat fint - dels med en julgran som vaktades av en gris med rosett, dels av ett julklätt får som läste en tidning där det stod: 
"The Gibson Times
Breaking news
Santa's reindeer to strike just weeks before christmas!!"
 
 
 
 
Om hotellfrukosten kan man inte säga annat än att den var rejäl! Stekt potatis, korv, stekt svamp korvaktiga puddingar m.m. Det kändes nästan som att vi åt middag och inte frukost. Mätta blev vi utan tvekan.
 
 
 
Ett stort plus var att hotellet låg precis intill arenan där konserten skulle äga rum. Det var jag väldigt tacksam för när konserten var slut och vi skulle tillbaka till hotellet.
 
 
 
 
På söndagsförmiddagen hade vi planerat att ta oss in till stan och kolla runt. Vi misstänkte att det mesta troligen skulle ha stängt eftersom det var söndag, men vi bestämde oss för att chansa. Om inte annat skulle vi i alla fall få oss en promenad.
 
Fortsättning följer ...
 
Ha det så bra
Irländska kramar
Jessie

Hej Dublin! (del 1)

Eftersom inlägget om vår Dublin-vistelse skulle bli alldeles för långt att ha i ett enda inlägg, har jag valt att dela upp det i flera mindre inlägg. Dessa inlägg kommer att publiceras under den här veckan.
 
 
Lördagen den 15 december 2018 satte  vi oss på tåget mot Kastrup. Vårt flyg skulle inte avgå förrän vid tiotiden på kvällen, men vi såg till att försöka vara på flygplatsen i god tid. Om det är något som jag och älsklingen avskyr, så är det att komma försent eller vara ute i sista minuten.
 
 
 
När vi hade tagit oss igenom säkerhetskontrollen, gick vi förbi matstället "Yo! Sushi". Om jag får säga det själv, var det en riktigt fiffig restaurang. Man satte sig på en lämplig plats, sedan plockade man den mat som man ville ha - för de gjorde olika smårätter som de sedan skickade ut på ett slags rullband - och när man hade ätit klart sade man till personalen, som summerade ihop kostnaden per tallrik och därefter fick man betala.
 
 
 
 
 
Mätta och belåtna gick vi sedan bort till gaten. För att komma dit var man tvungen att gå igenom en oändlig korridor.
 
 
 
 
 
Själva flygningen gick bra, men när vi landat och skulle försöka ta oss till hotellet, stötte vi på patrull. Vi hade bara med oss älsklingens bankkort och eftersom han saknar den där kontaktlösa funktionen, kunde vi inte betala ombord på bussarna. Därför var vi tvungna att hitta en biljettautomat och det var lättare sagt än gjort ... Fast det löste sig till slut och vi kunde gå ombord på en buss - som hade troligtvis världens suraste chaufför. Älsklingen tyckte att han dessutom körde värre än taxichaufförerna i Rom, men det höll jag inte med om. I taxin i Rom hade jag (allvarligt talat) fruktat för mitt liv. Visst körde irländaren lite väl livligt, men det kändes ändå tryggare än i Rom.
 
 
 
Hotellet - The Gibson Hotel - var väldigt fint. Det var ett sådant hotell som vi skulle ha bott på under vår bröllopsresa. Nåväl, man lär sig av sina misstag.
 
 
 
 
 
Fortsättning följer ...
 
Ha det så bra
Irländska kramar
Jessie

Randers Regnskov

Helgen i Danmark var ganska fullspäckad för oss. På själva bröllopsdagen bilade vi upp till Randers och besökte Randers Regnskov. Tanken på en regnskogsanläggning intresserade oss och åtminstone jag hade ganska höga förväntningar på upplevelsen.
 
 
 
Besöket nådde kanske inte riktigt upp till mina förväntningar, men på det stora hela var det ett mycket trevligt besök. Jag kan tycka att ganska många djurparker eller andra former av djuranläggningar liknar varandra, men Randers Regnskov skilde sig lite från mängden. De hade bland annat gigantiska fladdermöss som flög omkring där inne. Det var både mysigt och läskigt och helt plötsligt ramlade det ned frukt från trädgrenarna. Det visade sig vara fladdermössen som tappade lite medan de åt.
 
 
 
 
Jag är glad och tacksam över att vi fick den här upplevelsen tillsammans. :-)
 
 


Dagens citat:

"1969 slutade jag med både sprit och sex. Det var de värsta tjugo minuterna i mitt liv."
(George Best)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie