Jessicas grotta

 

"Eva har inte haft någon kontakt med sina yngre syskon på många år. Hon har nästan slutat tänka på dem när hennes mamma oväntat dör och hon måste träffa Anders och Maja vid begravningen.

Ingenting har förändrats, de är som främlingar inför varandra och snart är de inbegripna i en bitter arvstvist. Eva har sett det som en självklarhet att hon ensam ska ta över mammans älskade sommarhus i skärgården, men syskonen vill sälja så fort som möjligt.

Eva flyr ut till sommarhuset, men bara ett par dagar senare dyker Anders och Maja upp med sina familjer i släptåg för att förbereda inför försäljningen. Under de veckor som följer vänds Evas liv upp och ner. Rummen fylls av andras ägodelar, röster och vanor. Eva tvingas lära känna sina syskon på nytt, men frågan är om de någonsin kan hitta tillbaka till varandra."

 

 

Som helhet tyckte jag att Anna Fredrikssons roman "Sommarhuset" var okej, men tyvärr tyckte jag att det fanns lite för många sidospår. Om i vart fall en del av dessa hade tagits bort, tror jag att berättelsen hade varit lite mindre förvirrande.

 

När det gäller arvstvisten, tycker jag att Anna Fredriksson har satt huvudet på spiken. Under de år som jag har jobbat på byrån, har min chef haft ett antal boutredningsmannauppdrag. I nästan vartenda ärende har de efterlevande knappt haft något annat än dollartecken i ögonen och bråken över varje liten struntsak har avlöst varandra.

 

Jag tycker att Anna Fredriksson byggde upp "mysteriet" kring varför syskonen inte hade träffats på så lång tid, på ett bra sätt. Under tiden som hon nystar upp det frågetecknet, lär man känna karaktärerna bit för bit.

 

 

Ha det så bra

Kramar

Jessie