Bli förföljd av polisen

I början av juni var det en period då jag inte hade något pendlarkort till jobbet, eftersom mitt vanliga pendlarkort hade tagit slut och det var bara några dagar kvar innan sommarkortet skulle börja gälla. Dessa dagar tog jag därför bilen till jobbet, men en eftermiddag när jag nästan hade kommit hem hade jag lite otur.
 
Jag tog den så kallade "gamla vägen" - det vill säga inte motorvägen. Anledningarna till det var några stycken: det tar ungefär lika lång tid som att ta motorvägen,  gamla vägen är lite kortare kortare och de håller på att bygga en bit från kontoret, så det skulle ha blivit krångligt att ta bilen just då.
 
Den där eftermiddagen som jag pratar om, hade jag inte särskilt långt kvar hem. Jag hade kommit till industrierna vid hamnen i Falkenberg och upptäckte plötsligt att jag dels råkat komma åt gaspedalen lite för hårt och körde ca 55 km/h istället för 50 km/h, dels var det en bil bakom. Jag försökte bromsa in lite och då upptäckte jag att det inte var vilken bil som helst som låg bakom mig. Det var en polisbil!
 
 
Hela mitt innanmäte frös till is på en gång och jag övertygade mig själv om att de när som helst skulle börja blinka med sina lampor och tala om att jag skulle stanna vid vägkanten. Jag hade trots allt kört för fort och jag visste inte hur länge de hade legat bakom mig. Hur var nu polisens tecken för att man skulle stanna ..?
 
Kort sagt: Jag blev så nervös av att upptäcka att jag hade en polisbil bakom mig, att min körning blev en aning klantig. Jag blev fruktansvärt försiktig i min körning att det nästan var patetiskt. Hela tiden - med hjärtat i halsgropen - höll jag koll på den bakomliggande polisbilen och väntade på att de skulle be mig att stanna. När som helst. Det var bara en fråga om sekunder ...
 
Jag blev aldrig stoppad av polisen. Jag kunde köra hem i lugn och ro (förutom min nervositet) och de fortsatte rakt fram på Nygatan när jag svängde in på vår gata. Troligtvis blev de snarare irriterade på att jag körde lite väl försiktigt. Nåväl, det viktigaste var att jag inte blev stoppad!
 
Ha det så bra
Kramar
Jessie