Daisypath Anniversary tickers

Öppnas i händelse av min död (Liane Moriarty)

Uppläsare: Kerstin Andersson
 
"Tänk dig att din man har skrivit ett brev till dig, ett brev som bara får öppnas efter hans död. Föreställ dig också att brevet innehåller hans djupaste, mörkaste hemlighet. En hemlighet som kan förstöra inte bara det liv och den familj ni har byggt tillsammans, utan också andras. Tänk dig att du hittar det här brevet när din man fortfarande lever?

Cecilia Fitzspatrick är en framgångsrik affärskvinna, en mycket älskad fru och mamma och omtyckt av många. Hennes liv är välordnat och det är också hennes hem. Hennes äktenskap med John-Paul är lyckligt, de har tre döttrar och bor i Sydney, Australien. En dag när hon är uppe på vinden ramlar en kartong ner från en hylla där hennes man sparar gamla kvitton. Ur kartongen faller ett förslutet kuvert. Brevet är till Cecilia från John-Paul, men får öppnas endast då han är död. John-Paul är på tjänsteresa men när han ringer berättar Cecilia om brevet, han avfärdar det och ber henne slänga det utan att läsa. Men Cecilia blir inte lugnad utan ännu mer förbryllad. Varför fanns brevet på vinden, i en obetydlig kartong? Ska hon trots allt öppna brevet och läsa, eller? Plötsligt har hennes liv tagit en helt ny vändning på grund av ett brev från hennes man, ett brev som innehåller något hon aldrig skulle kunna föreställa sig ...

Internationella succéförfattaren Liane Moriarty har skrivit en gripande, tankeväckande roman. Hon berättar om ett äktenskapsdrama med också om flera personers livsdramer. Den brännande frågan är: Hur väl känner vi egentligen den vi lever med?"
 
 
 
 
 
Till en början blev jag förvirrad av alla namn och karaktärer som man fick följa i Öppnas i händelse av min död, men efter några kapitel fick jag till slut grepp om det och hade en hyfsad aning om vem var och en var.
 
Jag tyckte att Öppnas i händelse av min död var en småmysig berättelse, med inslag av viss spänning rörande ett tjugo år gammalt mord. Trots att Liane Moriarty har skrivit om ganska stora, sorgliga och allvarliga ämnen, lyckas hon lätta upp det en aning med sin humor. Jag blev arg på både den ena och den andra karaktären, men samtidigt kunde jag inte låta bli att fundera över hur jag själv skulle agerat eller reagerat. Det är omöjligt att veta med säkerhet, men det är nog inte säkert att jag hade "gjort det bättre själv". Vi är alla olika och behöver handskas med olika saker på vårt eget vis.
 
Jag har läst att en del läsare inte tyckt om bokens slut, men det gjorde faktiskt jag. Ett tag var jag orolig för att Öppnas i händelse av min död skulle få ett så där sockersött slut. Ett "och så levde de lyckliga i alla sina dagar". Jag är tacksam över att det inte blev så och jag tycker också att slutet blev en bra avrundning på berättelsen. Det kändes realistiskt, utan att bli för mycket.
 
Och så den viktigaste frågan: Hur skulle jag gjort om jag hittat ett brev som var adresserat till mig som älsklingen skrivit, men som jag inte skulle få öppna förrän älsklingen dött? Oj oj oj ... Att göra något sådant mot mig, skulle vara höjden av ondska. Jag är fruktansvärt nyfiken och skulle nog inte ha kunnat tänka på något annat. Åtminstone inte till att börja med. Fast, jag tror nog att jag skulle ha låtit brevet vara. Jag skulle ha försökt fokusera på annat. Det har jag lyckats med i andra sammanhang. Jag litar nämligen på att om älsklingen vill säga mig något superviktigt, skulle han göra det nu och inte efter sin död.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lyssnat på genom Nextory.


Dagens citat:

"Det är endast när vi återupplivar gårdagen genom att föra över den till idag som den sårar oss."
(Joel S. Goldsmith)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

För att stärka rygg och få bättre hållning

När Strandhälsan hade ett julerbjudande avseende personlig träning, köpte älsklingen ett sådant presentkort till mig och strax innan nyår träffade jag således en personlig tränare. Efter att jag hade berättat om min nuvarande situation, hur ofta jag tränar, vad jag tränar etc., lade hon upp ett program med pilatesövningar som jag ska träna ett tag framöver. De flesta av övningarna är till för att stärka min rygg och ge mig bättre hållning, men det finns också några (tre stycken) som ska stärka mitt högra knä. Jag lyckades ju vrida det på något sätt för snart två år sedan, när jag skulle hindra Ninjan från att smita ut när jag kom hem från jobbet en eftermiddag. Ända sedan dess har jag haft problem med det. Förhoppningsvis blir det bättre genom de här övningarna!
 
 
 
Innan jag träffade den personliga tränaren, visste jag i och för sig att jag hade ganska dålig hållning, men det var under den här timman som jag verkligen insåg hur dålig hållningen var. Jag har svårt för att vara rak i ryggen. Hon märkte det ganska snart och gav mig tips på hur jag enklare skulle tänka och göra. Jag har varit nere och gjort de här övningarna ca två till tre gånger i veckan ända sedan dess och jag tycker själv att jag börjar få koll på det här med rak rygg! Alltid något.
 
 
 
Egentligen tycker jag att pilates är ganska tråkigt och känns inte som en riktig träning för mig. För mig ska träning vara ansträngande och ge hög puls. Pilates är lite för lugnt, men jag kommer ge mitt program en chans de kommande månaderna och hoppas på förändring - jag hoppas på bättre hållning och stärkt rygg. Med detta menar jag absolut inte att jag ser ned på andra som regelbundet tränar pilates. Jag menar bara att för egen del känns inte pilates som en riktig träning för mig.
 
Jag går fortfarande på andra pass som det är mer fart i, så genom dessa kommer jag fortfarande få "riktig" träning. ;-)  Kanske kan mina resultat även förbättras på de andra områdena tack vare pilates? Det återstår att se.


Dagens citat:

"Koncept som du kan begripa ger dig kunskap, men det som griper tag om dig ger dig visdom."
(Bernhard av Clairvaux)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Hur ångest kan kännas

Allt som oftast känner jag mig numera ganska okej. Förhoppningsvis har jag äntligen lyckats ta mig ur depressionen och all den ångest och dåliga mående som en depression för med sig. Det jag behöver göra nu, är att ständigt jobba med mig själv. Bygga upp mig igen. Få mig att sluta med de dåliga vanorna som jag började med under depressionen. Börja hitta ork att göra saker om kvällarna istället för att kväll efter kväll sitta i soffan och nästintill apatiskt titta på det som visas på TV:n. Börja uppskatta människorna omkring. Börja visa min uppskattning till dessa människor igen.
 
Det är inte lätt. Men jag ska lyckas. Jag har redan kommit en god bit på vägen, så varför skulle jag inte klara av resten nu? :-) Klart jag kan!
 
När jag läste ett av Evahs inlägg för flera månader sedan, såg jag den här videon som berörde mig. Min egen ångest har nästan på pricken känts så som Amanda beskriver det i videon. Ta dig gärna tid att titta på den. Även om du själv inte lider av ångest och allt vad det innebär, kanske du kan få bättre förståelse för dem som dessvärre dagligen genomlider detta helvete.
 
 
 
 
När man är mitt uppe i detta elände, är det svårt att tro på att det finns ett slut. Men det gör det. Man behöver bara tid och rätt verktyg för att ta sig ur det. Attraktionslagen har varit en hjälp på vägen för mig, men även den psykolog som jag under nästan ett års tid besökte. Där fick jag de verktyg jag behövde för att börja hitta vägen ut ur depressionen. Det är inte skamligt att besöka en psykolog eller kurator - vilket en del människor tycks tycka. Man är inte "sjuk i huvudet" för att man inte mår bra i själen och behöver hjälp. Psykisk ohälsa är väldigt vanligt nuförtiden och att inte söka hjälp för det eller ens försöka göra något åt det, kan tyvärr leda till hemska konsekvenser. Tveka därför inte att be om hjälp om du känner att du inte mår bra. Alla förtjänar att få må bra. <3


Dagens citat:

"Världen vi har skapat är produkt av vårt tänkande, och den kan inte förändras utan att vi förändrar vårt tänkande."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

"Om du inte gör som jag vill, är du fienden"

Jag har vridit och vänt på varje ord inför det här inlägget. Jag vill nämligen inte att detta ska ses som ett påhopp eller som ett personangrepp. Absolut inte. Vad jag vill är att lufta några av mina tankar och funderingar inför en sak som jag stött på - och det mer än en gång, om än i lite olika former. Jag hoppas att det inte är någon som tar illa vid sig.
 
För ett tag sedan uppmanades personer att - som en del i kampen mot pedofiler - "nätvandra" (obs! Detta ska inte blandas ihop med Fryshusets nätvandring - vilket Fryshuset också sagt ifrån om), vilket innebar att man skulle registrera sig på sidor, såsom bland annat Kamrat - dock under annat namn och man skulle uppge en minderårig ålder (under 15 år). Syftet var att konfrontera eventuella pedofiler som då skulle ta kontakt med denna påhittade profil. Personerna som skapade dessa profiler blev avstängda av Kamrat och eftersom inte de vuxna män som tagit kontakt med dessa påhittade minderåriga i sexuella syften blev avstängda, menade en av de avstängda personerna att det måste bero på att admin på Kamrat är pedofiler.
 
 
 
 
Jag vet att syftet med aktionen var gott, men uttalandet gör mig väldigt upprörd. Hur kan man anta en sådan sak och dessutom gå ut med det offentligt - utan att ha belägg för påståendet?! Slog det aldrig dessa personer att avstängningarna faktiskt kunde bero på att de bröt mot de användarvillkor som man godkänner när man blir medlem? Hade de ens tagit sig tid att noga läsa igenom användarvillkoren? Kamrat har själva skrivit om händelsen, som definitivt är värd att läsas och begrundas.
 
Att man inte gör som en person vill eller förväntar sig, innebär inte nödvändigtvis att man är "en av de onda", så att säga. Att en person inte gör som man kanske skulle vilja att personen gjorde, kan bero på olika saker. Lagar och regler är en viktig aspekt. Man kan inte göra lite som man själv tycker när man har lagar och regler att följa, även om man ibland kan tycka att exempelvis domstolar borde döma annorlunda än vad de gör emellanåt. Vi har lagar och regler av en anledning.
 
Man får se upp med att slänga ur sig påståenden och anklagelser. Det kan få följder och framförallt kan det faktiskt såra personen ifråga och i värsta fall skapa problem. Även om man är upprörd över något, ger det inte en rätt att säga vad som helst. Man måste ta ansvar för sitt handlande och tänka igenom saken först.
 
I just det här fallet kan jag tycka att det kanske är bättre att på något sätt försöka samarbeta med sidorna man registrerar sig på och polisen. Polisen vet ju vad man kan och inte kan göra. Det är inte alltid så smart att ta saken i egna händer utan att först stämma av med personer som vet vad som gäller. Vi kan inte ha ett samhälle där var och en tar lagen i egna händer. Det skulle aldrig fungera i längden, även om tanken bakom kan vara beundransvärd.
 
Det var i varje fall mina tankar och funderingar. Vad tycker du själv?


Dagens citat:

"Tids nog kommer problemen; problem behöver man inte oroa sig för, de kommer när de kommer."
(Bodil Malmsten)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Danzy step

I onsdags var första tillfället för det nya passet Danzy step - det pass som kommer att ersätta min kära zumba den här terminen. Trots min besvikelse var jag ändå beredd på att åtminstone ge passet en chans. Därför bokade jag in mig.
 
Sammanfattningsvis kan jag säga att passet var roligt. Fast jösses vilken kondition man måste ha för att orka med det! Vi skuttade upp och ned från brädan, från sida till sida ... Var det roligare än zumba? Hmm ... Nja, zumba är zumba. Men Danzy step är en zumbavariant - fast på step up-bräda. För tillfället kunde jag inte ge allt jag kunde och jag fick dessvärre även lite ont i ryggen under passet, men jag kan tänka mig att det kan bli kul framöver. :-)
 
Jag försökte hitta någon video som visar ungefär vad det var vi gjorde på passet, men kunde inte hitta en passande video. Dock hittade jag den här och den visar en del av de steg vi gjorde. Det du behöver göra när du ser den är att tänka dig att hon gör det till musik. Typ. ;-)
 


Dagens citat:

"Tillfredsställelse ligger i prestationen, inte i det uppnådda."
(Mahatma Gandhi)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

#älskanoveller - 30 nyanser av saknad (Birgitta Backlund m.fl.)

"Saknad är en djupt rotad känsla inom oss människor. En känsla som ofta är närvarande även om det utåt sett inte alltid syns. Vi kan ha en stor släkt men umgås knappt med dem på grund av missbruk eller annan problematik. Vi kan leva i ett fantastiskt kärleksförhållande men längta efter barn. Eller ha en familj men sakna det sammanhang som en yrkeskarriär kan ge. Detta är inte alltid någonting vi gärna talar om.
 
Ordberoende förlag anordnade en novelltävling med temat SAKNAD. De vinnande bidragen finns representerade i denna antologi och åskådliggör känslans breda spektrum. Saknaden har många ansikten och kan visa på brist, förlust men också ett begär. Känslan kan vara bottenlös, överraskande, obotlig, förödande eller tillfällig.
 
Detta är tredje delen av #Älskanoveller, en novellantologi där etablerade och debuterande författare över hela Sverige skriver om saknad.
 
"Det är en variationsrik bok som tillsammans ger olika infallsvinklar på hur känslor och upplevelser av brist kan utvecklas och uppstå. Här finns exempelvis åldrandet, demens, dödens tomrum, otrohet, olyckshändelser, missbruk, orosmoment och längtan. Samtidigt gestaltas livsöden som med eftertänksamma drag ger andra perspektiv såsom vikten att finna sig själv, att ta vara på varandra med kärlek, omtänksamhet och närvaro medan tid är. En trevlig bok som berör på flera plan, med ett tema som gör att kärnan i livet blir synligt och som tillför progressiva läsupplevelser. Insprängda i boken finns dikter från Ewa Åkerlinds diktsamling Saknad: Dikter ur sorgen (2009)" skriver BTJ i sin recension."
 
 
 
 
I #älskanoveller - 30 nyanser av saknad medverkar endast kvinnliga novellister och jag är en av dessa. Novellerna som finns med i denna antologi gestaltar olika sorters saknad och nivån, vad gäller det språkliga och gestaltningen, är relativt hög. Dock finns det några noveller som dels inte riktigt passar för novellformatet, dels inte - såvitt jag kan se - gestaltar just saknad (i varje fall inte den typ av saknad som är saknad för mig).
 
När jag säger att vissa noveller inte passar för novellformatet, menar jag att dessa noveller hade mått bra av att förlängas. De hade nog kommit mer till sin rätt om de istället fått vara kortromaner, eftersom de i sina nuvarande längder blir alltför översiktliga. Det känns som att författarna endast skrapar på ytan, vilket är synd.
 
Några noveller som jag fastnade för och som jag tyckte var bra, var Karolina Larssons Spelet (som var så bra uppbyggd att man aldrig anade den oväntade vändningen i slutet), Carina Drättings Sommarbarn (som även den hade en ganska oväntad vändning i slutet, trots att jag en bit in i novellen började ana hur det hela låg till) och Linda Janssons I det dolda finns saknaden (som var väldigt spännande!).
 
Jag låter bli att kommentera min egen novell. Det får andra göra.
 
Som helhet var det en fin samling med en del tänkvärda berättelser.
 
Det här exemplaret har jag köpt, i egenskap av medverkande novellist.


Dagens citat:

"Omöjligt är en åsikt – inte fakta."
(Muhammad Ali)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Trevliga drömmar är gjorda av ost

Jag tror att det var när jag första gången lyssnade på Marilyn Mansons version av låten Sweet dreams som jag trodde att han sjöng något helt annat än vad han gjorde. Det är möjligt att det var under eftertexterna i någon skräckfilm som jag hade sett med min syster. För mig gick inte låtraden riktigt ihop.
 
Sweet dreams are made of cheese
 
?!
 
 
 
Det var först senare som jag insåg vad det var han verkligen sjöng. Då kände jag mig ganska dum. Och detta är knappast enda gången som jag fått för mig att artister sjunger annat än vad de gör. Vid något tillfälle fick jag tillfälligt för mig att Savage Garden sjöng att de ville leva som kannibaler.
 
Fast jag är inte den enda som missuppfattar låttexter. På nätet finns det sidor som uppger vilka missuppfattningar som finns och de är många kan jag säga. Och ibland ganska roliga.
 
Har du själv varit med om att missuppfatta en låttext? :-)


Dagens citat:

"Glöm inte att observera dig själv, att vara uppmärksam på dig själv, att vara medveten om vad du tänker, känner, säger och gör. Detta är en av de mest värdefulla övningarna på sökandets väg."
(Paul Brunton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Lyssna klart på vad någon säger tycks vara överskattat

Det är mänskligt att man irriterar sig över vissa saker här i livet. Bland annat kan jag irritera mig på att vissa personer inte lyssnar klart på det som man håller på att säga, utan istället avbryter en innan man knappt hunnit öppna munnen - därför att personen ifråga tror sig veta på förhand vad det är man ska säga.
 
För mig händer detta ofta med en viss person i min närhet. Det "roliga" är att personen dessutom alltid har fel i sina gissningar - vilket är nog det som irriterar mig mest. Det känns så himla respektlöst att göra på det sättet mot någon.
 
Vad tjänar man på att inte lyssna klart på det någon har att säga? Tror man att man vinner tid? Att man på något sätt lyckats genskjuta personen i tankarna? Det tar bara mer tid och energi att reda ut saker om den ena hela tiden blir avbruten. Dessutom är risken för missförstånd väldigt stor. Jag har lyckats bli utskälld för saker som jag varken gjort, sagt eller tänkt - bara för att personen trott att det är det jag ska berätta.
 
 
 
Till en början försökte jag att säga ifrån, men eftersom det bara blev värre och mer tjafs slutade jag. Fast det känns aldrig lockande att försöka prata med den här personen, i och med att jag vet att jag hela tiden kommer bli avbruten och missförstådd - innan jag ens hunnit säga det jag vill ha sagt. Det som bidrar till min irritation över situationen, är att personen ifråga skulle blivit vansinnig om jag gjort samma sak mot personen. Det skulle aldrig ha accepterats. Varför ska det då vara okej att göra så mot andra?
 
Visst händer det att jag kan avsluta någons mening ibland, men då är det med en person som jag känner väldigt väl och när personen själv tydligt visar att denne inte kommer på ordet/uttrycket som denne vill ha fram. Annars brukar jag alltid försöka låta personerna jag pratar med tala till punkt. Jag hoppas åtminstone att jag inte är en avbrytar-person. Det är inget som jag är medveten om i alla fall.
 
Har du varit med om samma sak?


Dagens citat:

"Det är inte alltid nödvändigt att vara stark, utan att känna sig stark."
(Jon Krakauer)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ibland går det för fort

Det är lätt hänt att göra fel. Jag om någon borde veta det. Därför hade jag överseende med det som jag ska berätta om nu. Min chef däremot tyckte att det var väldigt klantigt gjort av tingsrätten.
 
Jag minns inte vilket ärende det var, men det skulle hållas en förhandling i det ärendet och av någon anledning som jag inte heller minns just nu, ställdes denna förhandling in med ganska kort varsel. Eftersom det var så kort om tid kvar innan det skulle ha varit förhandling, ringde domstolshandläggaren till byrån och meddelade att förhandlingen var inställd och bad mig även meddela klienten, eftersom det inte var säkert att tingsrättens meddelande om att förhandlingen ställts in skulle hinna fram till klienten i tid. En stund senare fick vi det här meddelandet från tingsrätten:
 
"Ni har kallats till förhandling i tingsrätten den [datum och klockslag]."
 
 
 
 
Ja, det var ju bra att de bekräftade att min chef hade kallats till förhandling. Vad tingsrätten hade missat att lägga till var informationen om att förhandlingen ställts in och att min chef därför inte skulle komma till tingsrätten den dagen. Om det inte hade varit så att jag nästan precis hade haft telefonkontakt med domstolshandläggaren och fått veta att förhandlingen var inställd, hade jag ringt och frågat vad denne egentligen menade. Nu tyckte jag bara att det var onödigt. Jag visste ju vad det gällde.
 
Ibland går det som sagt lite för fort. Framförallt om man är stressad och har mycket att göra, vilket jag vet var fallet just då.


Dagens citat:

"Vi är inte byggda för att gå omkring och vara exekutiva hela tiden. Det är helt okej, förmodligen till och med nyttigt, att inte göra något alls ibland."
(Anders Hansen)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Totalt förvirrande

Jag ska nu berätta om en onsdagseftermiddag/kväll nu i januari som skilde sig från andra onsdagar.
 
Älsklingen hade planerat att spela brädspel i Varberg den kvällen, vilket betydde att han inte var hemma när jag kom hem från jobbet. När jag kom hem, lämnade jag bara av mig min väska och gick sedan bort till ena grannen som under dagen hade tagit emot ett paket åt oss (den här leverantören kan tydligen bara lämna paketen personligen - antingen till mottagaren eller någon som man gett fullmakt åt). Det finns inget postombud eller liknande som man kan hämta paketen hos.
 
Hur som helst, när jag hade hämtat vårt paket, bestämde jag mig för att cykla bort till Vesterhavshallen och delta i Danzy-passet som skulle hållas. På grund av mitt mående har jag inte tränat ordentligt under en tid och kände att det var dags att försöka komma tillbaka till mina tidigare träningsvanor. Sagt och gjort, jag klädde om, packade min träningsväska och cyklade bort till Vesterhavshallen.
 
När passet var slut ungefär en timme senare, cyklade jag hem igen. Jag kände mig lite seg och längtade bara efter att få duscha och lägga mig en stund i soffan. Något sms från älsklingen om att han hade åkt hem hade jag inte fått och antog därför att han var kvar i Varberg och spelade.
 
 
 
 
Förvånat stirrade jag in i lägenheten när jag öppnat dörren. Lampan i vår hall var tänd. Men hade jag inte släckt den ..? Det var jag så säker på att jag hade gjort. Jag brukar alltid försäkra mig om att lamporna är släckta och att dörren är låst när jag ger mig av hemifrån. Jag ropade efter älsklingen, men fick inget svar. Smått skamsen skrev jag ihop ett sms till älsklingen, där jag bland annat nämnde min tankspriddhet och skickade sedan iväg det.
 
Det välbekanta vibrerandet när både jag och älsklingen får sms (ingen av oss har ljud på vid sms - endast vibration) hördes från lägenheten. Förbryllat stirrade jag in i vardagsrummet. Höll jag på att bli tokig?! Hade jag börjat höra saker också ..? Jag ropade efter älsklingen på nytt, men fick fortfarande inget svar.
 
Fundersamt började jag klä av mig ytterkläderna och just när jag skulle ha av mig jackan, hörde jag älsklingens röst utanför dörren och strax därpå öppnade han den och klev in i lägenheten. Själv stod jag och stirrade på honom en stund innan hjärnan kopplade.
 
Han hade kommit hem, men eftersom vår granne som hjälpt oss med att ta emot paketet hade behövt hjälp med en sak, hade han gått över till henne. Lampan hade han låtit vara tänd och han hade lämnat kvar sin mobil. Det var alltså inte jag som höll på att bli tokig. Åtminstone inte än ...


Dagens citat:

"Var varken härskare eller slav. Var vaksam."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Beskedet från Ordkonst

I somras skrev jag ju som bekant några noveller till lite olika uttagningar, varav en var till Ordkonsts uttagning till deras nummer på temat "Satan". Jag fick senare beskedet att mitt bidrag dessvärre inte hade blivit ett av de utvalda.
 
Med min novell avsåg jag att gestalta vår inre satan och valde därför att skriva om ett förhållande där den ena parten ständigt kränker och förminskar den andre.
 
 
 
 
Jag blev själv rätt nöjd med novellen och har därför funderat lite på vad jag ska göra med den. Att ha med den i min novellsamling känns inte aktuellt, i och med att jag inte tycker att den passar ihop med samlingens tema. Ett alternativ som jag har varit inne på, är att lägga ut den på min hemsida. Kanske även Kapitel1. Jag får se. Jag har inte alls varit särskilt aktiv på Kapitel1 på väldigt länge, men kanske borde jag försöka bli det igen?
 
Nåväl, jag får fundera vidare på vad jag ska göra med den. Kanske har du något förslag?


Dagens citat:

"Det är så världen förbättras - det inre som hjälper och välsignar det yttre."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Jag är förkrossad!

På grund av att jag inte har mått särskilt bra sedan någon gång i december, har jag inte heller kunnat gå på de pass som jag brukar. Nu börjar jag må bättre och därför tog jag mig till danspasset i onsdags. Jag kände att jag verkligen behövde röra på mig. Dock var det ingen zumba, utan det andra danspasset som kallas "Danzy". I praktiken är det som ett zumbapass, då den instruktören dels kör liknande rörelser som vi har på zumban, dels använder hon vissa låtar som vi har på zumban.
 
Hur som helst, på det passet var även vår zumbainstruktör med. Hon meddelade att nästa vecka kommer vårschemat att börja, men någon zumba den här terminen kommer det inte bli. Hon ska istället köra ett pass med step-up-bräda. Om det blir någon zumba nästa termin får vi se. Det beror på hur attraktivt det här nya passet blir.
 
...
 
 
 
När dessa ord nådde mina öron gick jag sönder inombords. Ingen zumba?! Men det är ju det pass som jag praktiskt taget levt för sedan januari 2015! Det var det passet som lockade mig till att börja träna hos Strandhälsan när älsklingen föreslog att vi skulle testa att bli gymmedlemmar. Det är det passet som i huvudsak har hjälpt till att jaga undan min depression. Och nu ska de inte ha kvar passet?! Är det ingen som tänker på lilla Jessica?!
 
Nåväl, jag får helt enkelt börja gå på Danzy-passen på torsdagar istället. Som jag nämnde ovan så är det ungefär som zumba. Kanske ger jag det nya passet en chans. Det beror lite på vilken tid det ska hållas och om det blir i Vesterhavshallen. Instruktören pratade om att hon vill få passet flyttat en kvart, men jag förstod aldrig om hon menade att det skulle börja 18.15 eller 18.45 istället för 18.30. För om det börjar 18.15, kommer jag ha svårt att hinna dit efter jobbet, i och med att jag - under förutsättning att tåget hem är i tid, vilket det sällan är nuförtiden - kommer hem runt 17.30. Aja, vi får se hur det blir. Jag får helt enkelt anpassa mig.


Dagens citat:

"Vad är en vän? En enda själ, hemmavarande i två kroppar."
(Aristoteles)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Får man cykla mot enkelriktat?

Ända sedan zumbapassen flyttade till Vesterhavshallen i Falkenberg hösten 2015, har jag behövt ta cykeln till träningen, vilket jag visserligen inte har något emot. Jag har i många år tyckt att det är skönt att cykla. Smidigaste vägen enligt mig är att ta sig ned till Tullbron och sedan cykla raksträckan (det är åtminstone så gott som en raksträcka hela vägen) till träningshallen. Fast efter att ha cyklat genom "äldre delen" av Falkenberg för att ta mig till Tullbron i cirka ett år, började jag fundera på det här med cyklister och enkelriktat.
 
Jag brukar cykla på Storgatan och sedan svänga höger i korsningen Storgatan/Brogatan för att komma till Tullbron. Smidigt och bra har jag tyckt. Saken är bara att Storgatan är enkelriktat (i riktning från centrum), så när jag har tagit mig till Tullbron har jag cyklat mot trafiken. Just detta har jag inte tänkt att det har varit något problem, eftersom jag har trott att cyklister är ett undantag från regeln om enkelriktat. När vi var i Danmark i somras stod det så gott som på varje enkelriktatskylt att cyklister var undantag. Kanske var det en självklarhet här? Dock fick den här videon mig att hicka till när jag såg den i somras;
 
 
 
 
Kan det verkligen stämma? Gäller inte regeln om enkelriktad trafik endast motorfordon? Har jag brutit mot trafikreglerna under cirka ett års tid?!
 
Jag har nu tittat närmare på saken och kan inte hitta något undantag eller att regeln endast skulle gälla motorfordon. Däremot insåg jag att man kan få betala 500 kr i böter ifall man cyklar mot enkelriktat (jo, polisen säger det också i videon, men just beloppet hade jag glömt fram tills nu). *gulp*
 
Storgatan i Falkenberg. Skylten innebär att det är förbud mot infart.
 
 
Här hittar du fler viktiga regler som gäller för cyklister.
 
Jag ska passa på att säga att här och var i landet finns det undantag för cyklister när det gäller enkelriktat, men då ska det i så fall finnas en skylt som visar att cykeltrafik är tillåten. Annars är det enkelriktat som gäller.


Dagens citat:

"Igår är inte i dag. Imorgon har ännu inte ägt rum."
(Elisabeth Åsbrink)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vinteräpplen (Josefine Sundström)

Uppläsare: Viktoria Flodström
 
"I generationer har kvinnorna i Tovas släkt plågats av odugliga och ibland misshandlande män. Fattigdom, våld och sprit tillhör vardagen. På den lilla ön utanför Kaskö i Österbotten är havet ständigt närvarande, som en livgivande kraft men också som ett hinder mot omvärlden. Tova och de två barnen är på flykt i natten. En gång var hon lycklig och förälskad och livet låg framför henne. Men det dröjde inte länge förrän mannen visade en annan sida. Till slut förstod Tova att hon måste ge sig av om hon och barnen skulle överleva.

Hennes egen mamma Mari fick aldrig chansen till ett eget liv. Hon var inte något önskat barn, hon misslyckades i skolan och ansågs enfaldig. Hårt arbete i hushållet, ansåg man, var det enda hon dög till. När hon födde Tova utanför äktenskapet blev hon för all framtid fast i det kärlekslösa och påvra föräldrahemmet. Men hos Tova finns kraften att bryta upp från ett destruktivt liv. Med hjälp av en väninna går färden till Helsingfors. Mot Sverige. Mot framtiden. Vinteräpplen är en gripande roman med självbiografisk grund. Om tre kvinnors öden, om att bryta en ond cirkel och återfå makten över sitt eget liv."
 
 
 
 
Jag gillar hur Josefine Sundström varvar nutid med dåtid på det sätt hon gör i Vinteräpplen. Själva berättelsen är både gripande och spännande. Dels är det intressanta människoöden man som läsare får följa, dels är det intressant att få veta vad som lett till nutidsberättelsen. Denna bit är skickligt uppbyggd. Dock finns det vissa sidospår som för mig gärna hade fått strykas, då de inte tillför berättelsen något. Tyvärr tenderar dessa sidospår att bli för många, men eftersom berättelsen i övrigt är välskriven, hade jag överseende med detta.
 
Josefine Sundström är skicklig på att fånga läsaren. Jag ser fram emot att läsa mer av henne.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Falkenbergs bibliotek.


Dagens citat:

"Hjärtan talar till hjärtan."
(Augustinus)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nådde jag mina mål för 2016?

 Inför 2016 hade jag satt upp några mål som jag ville försöka klara av. Totalt hade jag satt upp sex stycken mål (varav jag nämnde några i det här inlägget). Av dessa lyckades jag med 3,5 stycken. Bland annat lyckades jag bli gladare jämfört med hur det såg ut för ett år sedan och jag skickade in några noveller till Hemmets Veckotidning (fast än så länge har jag inte fått något napp). Jag hade också satt som mål att bli bättre på att fotografera. Förvisso har jag blivit lite bättre jämfört med för ett år sedan, men inte alls i den omfattning som jag hade tänkt mig.
 
 
 
Jag har valt att inte sätta upp några mål för 2017 - bortsett från min läsplanering. Som situationen ser ut nu, känns det bättre att inte ha några mål hängande över mig. Året kommer bli tillräckligt händelserikt ändå. :-) Därför har jag för avsikt att försöka ta dagarna som de kommer och försöka göra det bästa av dem.
 
Hur har det gått för dig? Satte du upp några mål för 2016? Lyckades du nå något av målen? Har du några mål för 2017?


Dagens citat:

"Om man antar att hoppet är ute, så garanterar man att hoppet är ute. Om man antar att det finns en drift mot frihet, att det finns möjligheter att förändra saker och ting, så finns chansen att man kan bidra till att göra världen bättre."
(Noam Chomsky)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Min profilbild

Jessica

En envis skånetös som bor i Falkenberg med maken, våra två vilda lejon (som dock ser ut som två söta katter ...) och lilla arga kaninen.

För närvarande arbetar jag som advokatsekreterare
på en liten byrå i Varberg. Innan det studerade jag till paralegal vid Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm. Min paralegal-examen tog jag i juni 2012.
Efter det arbetade jag ca ett år på hyresnämnden.

Om du vill komma i kontakt med mig kan du nå mig på e-post: dreamingtiger@hotmail.se (OBS! används endast till mejl)




RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell

Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com




Jessicas grotta

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!