Daisypath Anniversary tickers

Hush now baby, don't you cry

Jag hatar att gråta och det beror på att jag anser mig vara svag då. Jag avskyr att framstå som svag. Under åren har jag också fått uppfattningen att omgivningen inte heller tycker om när någon gråter. Det ses som löjligt. Som en svaghet. Framför allt om det är en kille/man som gråter.
 
Fast ibland behöver man gråta - oavsett om man är en man eller kvinna. Ibland mår man bättre av att få gråta av sig. Så är det i alla fall för mig. Om jag mår dåligt händer det att det känns en aning bättre om jag har fått tillåta mig själv att gråta.
 
Mina läskigt stirrande ögon strax efter att jag förklätt mig till en tvättbjörn (i ett försök att använda mascara - något jag gör myyycket sällan)! Jag skulle nog kunna skriva en skräckis utifrån den här bilden ...
 
Men varför är det ingen självklarhet att bejaka detta gråtbehov när vi behöver gråta ut - oavsett om vi är ensamma eller bland folk? Det finns ju trots allt en orsak till att vi har vår gråtfunktion. Som jag inledde inlägget med, avskyr jag att gråta och framför allt inför andra eftersom jag inte vill framstå som svag. Fast, om man nu tänker efter lite - varför skulle jag vara svag? För att jag visar mina känslor? Varför skulle det göra mig svag? Det handlar snarare om ärlighet. Till och med en stor portion mod.
 
Det här med att det inte skulle vara manligt att gråta är rent skitsnack. Både män och kvinnor är människor och alla - oavsett kön eller ålder - har rätt att gråta. I mina ögon är en man som gråter inte oattraktiv. Våra känslor är en del av oss och om man känner att man behöver gråta, ska man ha rätt att få göra just det. Inte sant?


Dagens citat:

"Det vi åstadkommer inombords förändrar den yttre verkligheten."
(Plutarch)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Med rätt att upplysa

Under förra veckan gjorde jag upplysningsdebut på jobbet. Ett visst antal dagar i veckan har hyresnämnderna i Sverige något som kallas för "upplysningen" under två timmar varje upplysningsdag. På den nämnd där jag jobbar har vi upplysningen mellan kl. 13 och 15 varje måndag, onsdag och fredag. Under dessa sammanlagt sex timmar har allmänheten möjlighet att ringa till hyresnämnden och få allmänna upplysningar med hur saker och ting går till. Men det är också endast allmänna upplysningar som vi får ge. Vi får inte ge råd eller göra bedömningar, vilket vi inte får göra i vanliga fall heller. Under dagens övriga timmar (hos oss är det mellan kl. 8 och 16) är det parter och ombud i våra ärenden som kan ringa till oss.
 
Jag har kommit överens med sekreteraren som är ansvarig för vår upplysningsverksamhet att jag till att börja med ska sitta i upplysningen en halvtimme åt gången två gånger i veckan. Egentligen ska man sitta och upplysa två timmar i veckan - antingen två timmar en dag eller två timmar uppdelade på två dagar. Jag ska dock försöka sitta längre än en halvtimme, men så här i början kan det vara skönt att ha en mjukstart. Fast jag har faktiskt suttit längre än en halvtimme. Första dagen satt jag i 45 minuter och de andra två dagarna satt jag i upplysningen under en timme respektive dag. Eller, senast blev det lite mindre än en timme eftersom en kollega fick hjälpa mig med min sista fråga då det var någon som ville ha information om hembud och det är inget som jag kan något om till!
 
Min "fina" upplysningsskylt som jag har gjort. Den sätter jag upp vid min stängda dörr när det är dags att upplysa allmänheten. Bilden blev en smula suddig eftersom jag tog den med vår halvtrasiga digitalkamera och kameran tjatade hela tiden om att batteriet var lågt. För att djävlas stängde den därför av sig VARJE gång jag skulle ta bild på min skylt.
 

Själva debuten gjordes på onsdagen i förra veckan och jag tyckte att det gick väldigt bra. Ena killen som ringde tackade för superbra service och önskade mig en väldigt trevlig dag. :-) Efteråt kände jag mig uppåt - kändes faktiskt som om jag nästan var lite hög. På fredagen däremot kände jag inte alls för att upplysa, men jag tog mig i kragen och gjorde det ändå. Förmodligen var det bara nervositet. Men även fredagens upplysning gick relativt bra. Vilken bra start! Senaste gången (i onsdags) gick väl inte superbra, men jag överlevde i alla fall. Jag gjorde en man riktigt arg bara för att jag upplyste om att vi inte får ge råd och enligt honom hade hyresgästföreningen sagt åt honom att ringa oss eftersom vi kunde svara på den frågan han ställde (som gick ut på att vi skulle ge honom råd och/eller göra en bedömning av hans situation). :-s Skumt, för hyresgästföreningen vet mycket väl att vi inte får svara på den sortens frågor.
 
Glad påsk!


Dagens citat:

"En av de bästa gåvorna vi kan ge oss själva är att göra oss av med våra ursäkter."
(Robin Sharma)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Var blev du av Bernadette? (Maria Semple)

En dag försvinner Bees mamma utan ett enda spår. De stora frågorna är: Var har hon tagit vägen? Och varför ..?
 
Maria Semple har byggt upp Var blev du av Bernadette? så att man får följa Bee och hennes omgivning genom olika lappar och meddelanden som karaktärerna har gett och/eller skickat till varandra av olika anledningar. Dessa meddelanden varvas med Bees egna kommentarer. Det tar ett tag att komma in i boken och sättet som den är skriven på och därför upplevde jag den till en början som förvirrande. Läsaren ges mot slutet en förklaring till bokens uppbyggnad och existens, fast jag har svårt att bestämma mig för om jag tycker att förklaringen passar bäst där den kommer mot slutet eller om den faktiskt kommer för sent. Jag funderade nämligen flera gånger på om jag skulle lägga boken ifrån mig och ge upp. Att jag inte gjorde det beror som bekant på att jag inte längre klarar av att inte avsluta en bok - oavsett vad jag tycker om den.
 
 
Jag får erkänna att boken har ett visst driv, även om detta driv inte var tillräckligt för mig. Att Bernadette är så tokig som hon är blir till sist för mycket. Istället för att tycka att berättelsen är rolig, tycker jag att den är en smula överdriven och jag känner ... ingenting. Enligt mig passar boken nog bäst att bli läst när man bara behöver fördriva tiden lite. Fast det finns definitivt roligare och bättre böcker att lägga ned sin tid på.
 
Boken fick jag genom Booked.
 


Dagens citat:

"Oavsett hur bra eller dålig en situation är, så kommer den att förändras. Det är det enda du kan vara säker på."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vill men kan inte

Bokbloggsjerka: Vilken genre önskar du att du kunde läsa men som du bara inte kan stå ut med?
 
Som jag har berättat innan har jag svårt med fantasygenren på grund av de alltför overkliga inslagen, men jag har börjat testa genren lite försiktigt och hittills tycker jag att det har fungerat rätt bra. Så nu kan jag stå ut med genren.
 
Med andra ord var inte detta ett tillräckligt bra svar på frågan. Att säga att jag inte står ut med biografier och självbiografier vore inte helt sant eftersom jag inte har läst tillräckligt många för att kunna göra en sådan bedömning. Jag har faktiskt knappt läst sådana böcker.
 
 
Som tonåring (och även under mellanstadiet) stod jag inte ut med tonårsböcker då jag fann dem för barnsligt skrivna. Därför läste jag hellre "vuxenböcker" och på högstadiet hade jag en het kärleksaffär med kriminalromaner.
 
Jag kan alltså inte komma på någon genre som jag nuförtiden inte står ut med. Hur är det för din del?


Dagens citat:

"Ingen erfarenhet är bortkastad. Allt här i livet får dig att växa."
(Oprah Winfrey)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nu har jag varit stygg

I förra veckan när jag och en arbetskamrat hade promenerat bort till ICA Maxi under lunchen, stannade vi givetvis till vid bokrean. Till min förtjusning fick man nu trettio procent rabatt på reapriset. Med tanke på att reapriset redan gör böckerna billiga, var detta nästan att ge bort böckerna.
 
 
Trots älsklingens "förbud" fick Angelologi följa med mig hem. Delvis på grund av det nästintill icke-existerande priset, delvis på grund av att min arbetskamrat Jessica hejade på mig. Jag anser därför inte att det var mitt fel att det trots "förbudet" blev ett bokinköp. Jag menar, en drogberoende tackar väl inte nej när denne erbjuds gratis narkotika ..? Fast nu får det inte bli fler bokinköp på ett tag. Oavsett hur frestad jag än känner mig.


Dagens citat:

"Det förflutna är förbi, det vet jag. Framtiden är inte här ännu, hur den än blir. Så, det enda vi har är det här. Nuet."
(Jim Jarmusch)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Benjamin Duva - riddare av röda draken (Fridrik Erlingsson)

Fyra unga killar bestämmer sig för att skapa en riddarorden. Dagligen tränar de fäktning och hjälper andra i nöd. Men en dag händer det tragiska som inte får hända. Riddarleken visar sig bli en farlig lek på liv och död.
 
 
När jag först bestämde mig för att läsa Benjamin Duva trodde jag att berättelsen skulle utspela sig under medeltiden när det fanns riddare som knatade omkring, men jag hade fel. Boken utspelar sig i nutid och tar upp viktiga ämnen. Vänskap, utanförskap och sorg. Trots att boken är riktad till en yngre läskrets, känns den en aning vuxen och framför allt äkta. Fridrik Erlingsson låter det hemska hända istället för att välja ett lyckligt slut och det höjer boken i mina ögon trots att det var en smula jobbigt att läsa. Det är så verkligheten dessvärre kan se ut - varför då hymla med det?
 
Jag tror att den här boken skulle fungera utmärkt som ett diskussionsämne i en låg- eller mellanstadieklass. Framför allt i fråga om hur man ska behandla andra och konsekvenserna av ens handlande.


Dagens citat:

"Döden är mer mer universell än livet. Alla dör, men det är inte alla som lever."
(Alan Sachs)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

När det förflutna gör sig påmint

För ett tag sedan pratade jag med min syster i telefon och då berättade hon att en gammal vän till mig hade kontaktat henne på Facebook och frågat hur det var med mig eftersom vi inte har setts sedan vi slutade nian.
 
Jag tycker att det är otroligt kul att få kontakt med gamla vänner, men just det här fallet är en smula komplicerat. På mellanstadiet var jag och den här killen väldigt nära vänner. Vi umgicks i princip varje dag och han var den enda som fanns där för mig när min dåvarande bästa vän och de andra i vårt kompisgäng vände mig ryggen. Jag uppskattade därför vår vänskap väldigt högt. Men den här vänskapen tog slut och när vi slutade nian var vi långt ifrån vänner.
 
Nu är det flera år sedan vi gick i grundskolan och vid det här laget har både han och jag (förhoppningsvis) mognat. Men trots denna vetskap kan jag inte bara blunda för det som hände. Jag kan inte stryka ett streck över det och låtsas som om inget hänt. Hela mitt inre skriker att jag inte vill ha något med honom att göra. Att detta kan betraktas som barnsligt är jag medveten om, men det är ändå det val jag gör. I och för sig har han inte sagt till min syster att han vill återuppta kontakten med mig, fast om det hade gällt någon annan skulle jag genast be min syster att hjälpa mig få kontakt med personen i fråga. Men inte nu. Nu är situationen en annan. Det är som Evanescence sjunger i My immortal: There's just too much that time cannot erase.
 

Är det fel av mig att känna på det här sättet? När kan man räkna med att bli förlåten för det man gjort mot någon annan? Hur mycket måste man själv svälja och acceptera av sådant som man blir utsatt för av någon annan? Jag anser att det är upp till var och en att avgöra och beror helt och hållet på situation. På gymnasiet hade vi livskunskap och under en av dessa lektioner skulle vi ta ställning till frågan om vi hade kunnat förlåta en partner som varit otrogen. Nu minns jag i och för sig inte om det var exakt så påståendet formulerades, men det var i alla fall det vi i klassen diskuterade. Såvitt jag minns var det bara jag och en annan klasskamrat som hade kunnat tänka oss att förlåta vår partner - beroende på situation såklart. När det kommer till en persons känslor anser jag att det inte finns något rätt eller fel. Man har rätt att känna det man känner. Givetvis kan det sedan finnas folk som har synpunkter efter sina egna måttstockar på det man känner, men man har fortfarande rätt till sina egna känslor.
 
Vad anser du?


Dagens citat:

"Människor glömmer vad du säger, men de kommer ihåg hur du fick dem att känna sig."
(Warren Beatty)


Ha det så bra!
Förflutna kramar
Jessie

Hungerspelen-tårta

Ända sedan jag bakade min examenstårta har jag varit intresserad av att baka andra modellerade tårtor. Frågan är bara vilka. Jag sitter och spånar på en blodgivartårta som jag skulle vilja göra i december eftersom jag då har varit blodgivare i fem år. :-) Hur som helst blev jag mäkta imponerad (och även en smula avundsjuk) när jag såg följande bild i gruppen The Hunger Games på Google+:
 
Bilden är inte min, utan har som sagt hittat den på Google+
 
Vilken fantastisk vacker tårta! Det krävs verkligen talang för att åstadkomma en sådan. :-) Kanske kan jag lyckas med något liknande i framtiden. Om inte annat blir man sugen att testa, bara för att se om man lyckas eller inte. Om jag hade fått den tårtan skulle jag nog inte klarat av att äta den. Så fiiin!


Dagens citat:

"Det finns inga felaktiga svängar, bara oväntade vägar."
(Mark Nepo)


Ha det så bra!
Tårtiga kramar
Jessie

Ikväll släcker vi ljusen

Ikväll klockan 20.30 startar årets Earth Hour. Jag har svårt att tro att du skulle ha missat vad denna timme innebär, men om du ändå har missat det innebär Earth Hour att vi ska släcka våra lampor under en timme. Detta gör man världen över. Jag och älsklingen brukar utmana oss lite extra och låter så gott som all elektronik vara avstängd. Vi har alltså inte igång någon dator eller TV och dessutom är alla lampor släckta. Jag ser ingen anledning till att inte göra det. Ju fler som ställer upp, desto mer nytta för vår natur kan vi göra. Sedan får man mer tid att umgås med nära och kära. ;-)
 
Och vem har sagt att man inte kan ha kul i mörkret? Så här roligt hade vi i Köping det förra året under Earth Hour (det är älsklingen som agerat regissör med sin mobilkamera):
 
 
 
 
När jag kom hem från jobbet i torsdags hittade jag följande lapp i trappuppgången och den här lappen fick mig att le stort:
 
 
Så vad säger du? Ska du göra mig och älsklingen (och även många andra runt om i världen) sällskap och släcka dina lampor (och kanske även den övriga elektroniken)? Jag lovar, man dör inte. :-)


Dagens citat:

"Ett nio våningar torn har sin begynnelse i en handfull lera."
(Lao Zi)


Ha det så bra!
Släckta kramar
Jessie

Hej då lusten!

Min systerson döptes i december och tanken var att jag till dopet skulle ha blivit klar med en tavla som jag broderar. Fast på grund av att jag knappt orkar med något på kvällarna, hann jag inte bli klar med den i tid. Därför bestämde vi att vi ska ge honom den till hans ettårsdag i juli istället.
 
Fast nu börjar jag bli orolig för att jag återigen inte kommer hinna bli klar med den. Orsak? Varje gång jag sätter mig för att arbeta med den försvinner lusten. Genast börjar jag tänka på annat som jag hellre vill göra, trots att jag tycker om att brodera! Jag förstår inte vad som har tagit åt mig. :-(
 
Den halvfärdiga tavlan. Försök att tänka bort trådarna som finns där (har inte haft ork att fästa alla). Hur den är tänkt att se ut när den är färdig kan du se här.
 
Jag funderar på om det kan ha att göra med att det är lite av ett tvång att jag ska bli färdig med den. Att det roliga försvinner på grund av det. Då återstår frågan vad jag kan göra åt det. Jag behöver bli klar med tavlan innan juli och det är trots allt inte mycket kvar.
 
Har du något tips på vad jag kan göra för att få tillbaka broderingsglädjen? :-)


Dagens citat:

"Det finns ingen värdighet i att vara överlägsen någon annan. Sann värdighet ligger i att vara överlägsen sitt tidigare jag."
(Robin Sharma)


Ha det så bra!
Broderande kramar
Jessie

Inte längre svenska folkets fest

Melodifestivalen är över för i år och nu återstår bara Eurovision 2013 som ska äga rum i den hemsk fula Malmö arena nere i Malmö. Ja, jag tycker att arenan är ful och tycker att det är synd och skam att de smällde upp åbäket på de fina ärtfält och åkrar som fanns där och som jag lekte vid när jag var barn. Men det är en annan historia än det jag tänkte ta upp i dagens inlägg.
 
Jag vet inte om du såg Melodifestivalsfinalen, men om du inte gjorde det kan jag tala om att det var en Robin Stjernberg som vann med sin låt You. Vinnarlåten var ingen låt som jag fastnade för, men den går att lyssna på och den blir kanske bättre ju fler gånger man hör den på radion. Men oavsett vad man tycker om Robins You var det egentligen inte han som vann. Inte om svenska folket får välja.
 
 
Pausunderhållningen där några barn framförde förra årets vinnarlåt. Fantastiskt fin! Den uppvisningen borde de ha i Malmö i maj. :-) Det hade säkert imponerat på övriga Europa.
 
Röstningen var uppdelad i två delar. Dels skulle en "europeisk jury" få säga sitt och dela ut poäng, dels skulle svenska folkets röster omvandlas till poäng som skulle delas ut procentuellt till bidragen. Huruvida den europeiska juryn är äkta eller inte går att diskutera. Själv har jag valt att tro att denna jury bara är en bluff, men det är möjligt att jag har fel.
 
Hur som helst, sammantaget tyckte de elva juryländerna bäst om Robin och gav honom 91 poäng. Detta höll inte svenska folket med om, som gav Robin 75 poäng medan Yohio fick 103 poäng av svenska folket. När man i slutändan räknade ihop juryländernas och svenska folkets röster blev det Robin som ändå tog hem segern. Detta tycker jag är fel. Inte enbart för att Robin vann (inget illa sagt om Robins låt). utan för att den som svenska folket valde som vinnare inte vann. Det hade varit en sak om svenska folket hade hållit med den europeiska juryn, men nu var det inte så och då tycker jag att det är svenska folkets röster som ska väga tyngst. Det är ju ändå vår tävling!
 
Jag hade föredragit om juryländernas röster bara hade varit vägledande och att det hade varit svenska folket som haft ensamrätt om att utse en vinnare. Det är ju ändå därför vi har en tävling i varje land. Resten av Europa får säga sitt i Eurovisionsfestivalen.
 
Det måste vara jobbigt för Robin att vara Melodifestivalsvinnare samtidigt som han ändå inte är det - för precis som jag är det väl fler som har gett utlopp för sitt missnöje. Fast vid det här laget har de flesta nog lugnat ned sig. Jag önskar honom i alla fall lycka till nere i Malmö, även om min egen favorit var State of Dramas Falling.
 
 
Sångaren påminner mig om någon, men jag kan inte placera vem han liknar eller påminner om. Kanske du kan hjälpa mitt minne på traven?



Dagens citat:

"Den som vill något helhjärtat, finner en väg. De andra finner en ursäkt."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Inga kommentarer

Under den senaste veckan har jag fått mejlaviseringar om att jag har fått kommentarer till vissa av mina inlägg. Fast när jag sedan har loggat in för att godkänna dem har det inte funnits några kommentarer att godkänna.
 
 
Det är därför som de kommentarerna varken har dykt upp till respektive inlägg eller blivit besvarade. Jag ska försöka besvara kommentarerna per mejl istället. Vad detta kan bero på - att Blogg.se säger att de inte finns trots att de gör det - vet jag inte. Jag hoppas i alla fall att Blogg.se fixar det. Har hört av mig till dem angående detta, fast jag får kanske göra det igen. Tekniken har nog kommit in i en trotsålder - den gör precis som den själv vill.


Dagens citat:

"Underskatta inte värdet av att göra ingenting, av att bara ströva omkring alldeles ensam, lyssna på allt som man inte kan höra, och bara ha det bra."
(Nalle Puh)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Självrisk (Elsebeth Egholm)

Självrisk är en fristående fortsättning på Dolda fel och brister. Härmed varnas för spoilers.
 
Under en kall februarinatt brinner Dicte Svendsens grannars (Karen och Sørens) stall ned. Samma natt brinner en skola ned och ganska snart har polisen kopplat ihop de båda händelserna. Vad de däremot inte riktigt kan få in i pusslet är den brutalt mördade kvinnan som Dictes dotter hittar en bit från deras hem. Den mördade kvinnan visar sig vara Karens försvunna syster. Dicte får i uppdrag att rapportera om händelserna, men hon hade aldrig kunnat ana att hennes bevakning av händelserna skulle komma att bli så personlig och farlig som den blir.
 
 
Jag gillar när författaren inte skriver så där förutsägbart som den här typen av berättelser dessvärre tenderar att bli. Elsebeth Egholm drar ut på spänningen ända fram tills de sista sidorna. Egholm vågar också utmana typiska fördomar genom att bjuda in till en form av debatt. Framför allt låter hon polisen Wagner vara den som inte accepterar fördomarna och det ålderdomliga tänkandet som finns. Jag hoppas att han till sist lyckas påverka i alla fall några kollegor. Något som är mindre bra med boken är däremot Egholms karaktärer. De är platta och utvecklas inte nämnvärt, vilket jag tycker är en aning trist. Även om jag har tröttnat på den klassiska utvecklingen (typ att ond blir god), hade jag gärna sett en viss utveckling eller i alla fall fördjupning hos en del karaktärer. Trots att man har fått lära känna karaktärerna och känner till deras bakgrund, saknar de ändå ett djup som engagerar läsaren. Jag blir med andra ord inte tillräckligt berörd.


Dagens citat:

"För min del reser jag inte för att komma någonstans utan för att resa. Jag reser för själva resans skull."
(Robert Louis Stevenson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Klara, färdiga, STROSA!

I dag är det åter dags för stegtävling på jobbet. Först tänkte jag inte anmäla mig till det med tanke på att jag tröttnade sist på att behöva hålla reda på hur många steg jag behövde ta varje dag. Men det blev ändå att jag anmälde mig. Den här gången ska jag försöka anstränga mig lite extra. Det är trots allt nyttigt att röra på sig. :-)
 
 
Fast några förhoppningar om att vinna har jag inte. Inte med tanke på hur motståndet såg ut sist. Men det är i alla fall roligt att delta. Sedan får vi se hur det går.


Dagens citat:

"Kanske borde fler ta en aktiv ställning till vad de vill vara del av. Inte bara följa med av farten."
(Tuva Novotny)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Flickan som talar med djuren

Ett babbelinlägg. Det som jag vill ha sagt är alltså att jag inte tycker att det är konstigt att prata med djur - vare sig de är vilda eller tama.
 
 


Dagens citat:

"Det är inte det som tas ifrån dig som räknas, utan vad du gör med det du har kvar."
(Hubert Humphrey)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Allt som jag ser

Jag har följt Melodifestivalen sedan jag var liten och dessvärre har de flesta låtarna fallit i glömska för min del. Men en låt som jag fortfarande minns (jag minns till och med när jag såg bidraget på tv) är Barbados bidrag Allt som jag ser. På den tiden var det Magnus Carlsson som var sångare i Barbados och det var när han var det som jag tyckte om deras låtar. Hur som helst, jag kommer inte ihåg varför jag letade upp den på YouTube, men jag gjorde det i alla fall och blev lite nostalgisk - framför allt då jag inte har hört låten på flera år.
 
 
 
 


Dagens citat:

"Inget förhållande är bortkastad tid. Om det inte gav dig vad du önskade, så lärde det dig vad du inte vill ha."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vad hände nu?!

Senaste gången när jag var inne i en Guldfynd-butik, köpte jag en liten sak åt älsklingen. När kassörskan frågade om jag samtidigt ville köpa tre guldlotter gick jag med på det trots att jag aldrig vinner.
 
När jag sedan satt på stationen i Köping och väntade på att älsklingen skulle komma, passade jag på att skrapa ena lotten. Tro det eller ej, men jag vann faktiskt! Visst, inte högvinsten kanske men det var i alla fall en vinst! Jag satt och stirrade en stund på lotten när jag hade skrapat fram beloppet. Ögonen blev lika stora som fotbollar.
 
 
För att uttrycka det som Triss: Plötsligt händer det.
 


Dagens citat:

"Själva oron är ett större problem än det du oroar dig för."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ledsen Groban. Inte den här gången.

Den 23 september 2011 var en av de mest magiska kvällar som jag har varit med om. Då fick jag se och höra Josh Groban live! Hans låtar är fantastiska i vanliga fall, men när man hör honom live är det obeskrivbart. Efter den kvällen längtade jag tills hans nästa Sverigebesök.
 
Nu har hans nästa Sverigebesök kommit. Den 25 maj 2013 intar han återigen Globen, men jag kommer dessvärre inte ha möjlighet att kunna gå på den konserten. Till en början berodde det delvis på att jag inte hade någon att gå med eftersom älsklingen är bortrest den helgen och ingen av de som jag känner tycker om Josh Grobans musik (vilket jag naturligtvis inte kan förstå!). Nu har i alla fall min syster erbjudit sig att komma upp och gå på konserten med mig, men eftersom det inte är riktigt lägligt att gå dit, blev jag tvungen att tacka nej. Det är otroligt trist att behöva säga det, men den här gången måste jag stå över. Den här gången måste jag vara tillräckligt vuxen och inse att man inte kan få allt man önskar här i livet.
 
Bild från förra Sverigebesöket. Magiskt!
 
Det tråkigaste är att det säkert kommer vara fantastiskt att få höra honom sjunga Brave. Om han lyckades röra mig till tårar med You are loved (Don't give up) skulle han säkert ha lyckats även med Brave.
 
Jag får hoppas att det finns en vänlig själ som kan filma lite från konserten och sedan lägga upp det på YouTube så att jag kan få ta del av upplevelsen.
 
Nästa gång Groban! Då kan vi förhoppningsvis ses igen. :-) Det ser jag fram emot.
 
 
 


Dagens citat:

"Om du alltid försöker att vara normal, kommer du aldrig att få reda på hur otrolig du kan vara."
(Maya Angelou)


Ha det så bra!
Grobianska kramar
Jessie

Hundens och kattens dagbok

En arbetskamrat och jag började prata om lejonen där hemma och då nämnde hon en "kul historia" eller kanske snarare ett vandringsbrev på nätet. Eftersom jag var osäker på om jag hade läst det, letade hon upp det och skickade det till mig. Jag höll nästan på att vika mig dubbelt av skratt och därför vill jag dela med mig av denna skrattfest.
 
 
Hundens dagbok:

07.00 - TJOHOO, promenad! Det är det bästa som finns!

08.00 - TJOHOO, hundmat! Det är det bästa som finns!

09.00 - TJOHOO, ungarna är uppe! Det är det bästa som finns!

12.00 - TJOHOO, leka i trädgården! Det är det bästa som finns!

14.00 - TJOHOO, åka bil! Det är det bästa som finns!

15.00 - TJOHOO, ungarna kommer hem! Det är det bästa som finns!

16.00 - TJOHOO, leka med en boll! Det är det bästa som finns!

17.00 - TJOHOO, matte och husse kommer hem! Det är det bästa som finns!

18.00 - TJOHOO, hundmat! Det är det bästa som finns!

20.00 - TJOHOO, bli kliad på magen i soffan! Det är det bästa som finns!

22.00 - TJOHOO, sova i mattes och husses säng! Det är det bästa som finns!

 


Kattens dagbok:

783:e dagen i fångenskap.....

Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag skall lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon skall jag äta ännu en krukväxt.

Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna nästa gång. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en i deras säng!

Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de skall gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.

På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottsstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi' - jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.

De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps ut regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta! Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias...
 
 
Denna finns även att lyssna på på YouTube när Rix Morgonzoo-gänget läser upp det. Jag är emellertid inte så förtjust i Rogers uppläsning eftersom jag anser att han inte gör det med tillräckligt mycket inlevelse. Speciellt inte uppläsningen ur kattens dagbok. Fast å andra sidan skulle jag säkerligen inte ha gjort ett bättre jobb. Du får själv avgöra vad du tycker efter att ha hört uppläsningen.
 
 
 


Dagens citat:

"Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste du vara i rörelse."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tröstmata

Tidigare har jag och min vän Hanan pratat om det här med att tröstäta och jag förklarade att jag inte förstår grejen med att tröstäta. Dock har jag misstänkt att jag själv - omedvetet - har tröstätit till viss del sedan älsklingen började plugga i Halmstad. Fast det är bara en misstanke och man brukar ju säga att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad.
 
Däremot har jag insett en annan sak: jag tröstmatar vår lilla kanin. Inte i den bemärkelsen att jag låter henne tröstäta istället för mig, utan det handlar om att jag ger henne mat för att döva mitt dåliga samvete. Jag går nämligen omkring med dåligt samvete varje dag över att jag tillbringar så lite tid med djuren som jag gör. Varje måndag till torsdag har jag cirka tre timmar varje kväll på mig att umgås med de små liven. Det känns som att det är kaninen som blir mest lidande eftersom hennes bur står i vardagsrummet och om jag då sätter mig vid datorn (som finns i vårt "arbetsrum" intill vårt sovrum) blir hon ensam. Därför försöker jag tillbringa så mycket tid som möjligt i vardagsrummet.
 
 
Jag försöker släppa ut henne från buren varje kväll så att hon får skutta omkring i vardagsrummet, men det blir ändå inte så länge som jag hade önskat. Som kompensation eller någon form av tröst byter jag hennes mat ganska ofta. Matglad som hon är mumsar hon glatt i sig maten som jag ger henne. Fast hon är inte tjock. Hon är liten och kaninrund som hon ska vara. Men risken finns att hon blir rundare om jag fortsätter på det här sättet.
 
Om tröstmatningen mest ger henne tröst eller mest dämpar mitt dåliga samvete över att jag inte tillbringar tillräckligt med tid med henne, är svårt att svara på. Men något som jag vet säkert är att det inte kan fortsätta. Jag får sluta ersätta min frånvaro med kaninmat (trots att den är av det nyttiga slaget), för inte vill jag ge vår lilla "bunny" en ätstörning.


Dagens citat:

"När du gör ett val, förändrar du framtiden."
(Deepak Chopra)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ordning och reda

Precis som vilken annan boknörd som helst har jag en förkärlek för att skapa listor av olika slag, även om min listmani inte är lika stark som hos andra boknördar.
 
Eftersom älsklingen anser att jag har för många olästa böcker här hemma och för att jag ska få en någorlunda struktur i mitt läsande har jag skapat en läslista. Tanken med denna lista är att jag ska läsa de uppräknade böckerna i tur och ordning. För att få lite variation har jag också petat in en och annan lånebok. Av den anledningen har listan blivit en smula lång. Och givetvis kommer väl en och annan Booked-bok att hitta sin väg hem när jag blir en av de lyckligt utvalda.
 
 
Det finns dock ett problem. Redan nu vet jag att jag kommer ha problem att följa listan till punkt och pricka. I skrivande stund känner jag mig sugen på att läsa en bok som för närvarande finns långt ned på min lista. I och för sig är det inget stort problem, men det bidrar till risken för att det kommer uppstå läskaos.
 
Jag ska i alla fall göra vad jag kan för att beta av listan så strukturerat som möjligt. När det är gjort har jag tillåtelse att köpa nya böcker. Att det kommer bli fruktansvärt tungt när vi flyttar tänker jag bortse från för tillfället ...


Dagens citat:

"Kunskap kommer av att lära. Visdom kommer av att leva."
(Anthony Douglas Williams)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Chans att bli årets bästa novell!

En annan novelltävling som pågår just nu är den som Collings Förlag håller i. Med maximalt 35.000 tecken ska man skriva en novell som berör och imponerar på juryn så mycket att novellen utses till årets bästa svenska novell. Man ska skicka in den senast den 30 april 2013 till niklas@collingsforlag.se.
 
 
Jag har ännu inte haft tillräckligt med tid och ork att delta i de andra novell-/skrivtävlingarna som jag har tipsat om, men jag är definitivt sugen att vara med i den här. Problemet är bara att komma på vad jag vill skriva om. Såvitt jag kan se finns det inga begränsningar vad gäller tema. Nu gäller det alltså att spåna fram ett ämne. :-)


Dagens citat:

"De enda gränserna i ditt liv är de som du själv sätter upp."
(Robin Sharma)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ingen karlmagnet

Min chef (som är en kvinna) under en eftermiddagsfika angående "alla dessa planer som man ska ha":
 
Vi har ju en sådan där jämställdhetsplan, men inte ger det oss några karlar.
 


(vad hon menade var att vår arbetsplats är kvinnodominerad trots att det finns en jämställdhetsplan. Vi som satt i fikarummet fick oss ett gott skratt i alla fall)


Dagens citat:

"En vän är någon som förstår ditt förflutna, tror på din framtid, och accepterar dig precis som du är."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Den sällskapsrädda svensken

Under en lunch berättade gruppjuristen i min arbetsgrupp om sin och en väns resa till Tokyo. Vid något tillfälle hade de hamnat i ett porrvaruhus och haft lite roligt åt de generade japanska män som de mött i detta varuhus. En annan gång hade de gått till ett kafé, men ganska snart hade gruppjuristen fattat vad det egentligen var för verksamhet på det där kaféet.
 
Hur vi sedan gick från suspekta kaféer i Japan till svenskars beteende vet jag inte riktigt, men gruppjuristen i den andra arbetsgruppen nämnde det bästa sättet att få ett bord på ett fullt kafé i Sverige; man sätter sig helt enkelt vid något av borden för ganska snart efter att man har gjort det kommer personerna som sitter där resa sig och gå därifrån. Han har själv testat det några gånger så han kunde intyga att det fungerar.
 
 
Vid en eftermiddagsfika (tror jag att det var?) talade vi återigen om de sällskapsrädda svenskarna, men den här gången handlade det om beteendet på tåg och bussar. Här i Sverige sätter vi oss ogärna bredvid någon om det finns andra lediga platser. Gruppjuristen i den andra arbetsgruppen berättade om en lärare från Spanien som han haft. När denne lärare skulle åka buss (tror till och med att det var första gången han skulle göra det i Sverige) var det bara han och en äldre kvinna ombord. Istället för att sätta sig på "en egen" plats satte han sig bredvid kvinnan, som då blev livrädd. Läraren försökte förklara för henne att det är så de gör i Spanien - istället för att sprida ut sig fyller de på där det redan sitter någon.
 
Så gör inte vi svenskar och jag är inget undantag. Det är som om vi är rädda för varandra. Om det sitter en person vid ena änden på en bänk, sätter man sig vid andra änden - om man nu över huvudtaget sätter sig på bänken. Oftast är det ingen som vågar sätta sig i mitten. Vi vill gärna ha gott om utrymme bredvid oss. Ifall det bara finns platser bredvid någon annan på buss eller tåg, väljer man att hellre stå än att sätta sig på någon av dessa platser. Trots att tåget är överfullt väljer man att lägga sin väska och/eller jacka på sätet bredvid och hoppas att det avskräcker andra från att vilja sätta sig just där.
 
 
När jag skulle hem från jobbet en dag var tåget hem som vanligt fullt. Därför frågade jag en man om platsen bredvid honom (där hans jacka och väska låg) var ledig. Irriterat muttrade han något samtidigt som han lade både jackan och väskan på hatthyllan. Under hela redan fram till Västerås gav han mig då och då ilskna blickar.
 
Jag utgör som sagt inget undantag utan är själv en sällskapsrädd svensk. I första hand föredrar jag att sitta själv och undviker ibland att sätta mig på en bänk där det redan sitter någon. Men visst är det märkligt att det är så? Jag skulle till och med vilja säga att det är korkat att vi svenskar beter oss så, men "korkat" är antagligen ett för starkt uttryck och skulle nog bara reta upp någon. Jag menar, varför skulle det vara farligt att sätta sig bredvid någon på tåg eller liknande? Visst finns risken att man måste resa sig om den som man satt sig bredvid ska av före en själv, alternativt att man måste be den som satt sig bredvid en att resa sig om man ska av före denne. Fast det är väl ändå inte så rysligt jobbigt? Vad är det då som är problemet? Ibland kan jag själv känna att jag inkräktar på andras utrymme men det är dumt att tänka så.
 
Kanske borde jag själv börja utmana denna sällskapsrädsla - mest för egen del. Förmodligen kommer jag inte bli särskilt uppskattad, men det struntar jag i. Stolar, säten och liknande finns ju till för att vi ska sitta på. Så det så!


Dagens citat:

"Kom ihåg; du kan inte nå ut till det som ligger framför dig förrän du har släppt det som ligger bakom dig."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Novell är INTE samma sak som roman

Alltför ofta hör jag hur många sätter likhetstecken mellan noveller och romaner, vilket är fullkomligt felaktigt. Självfallet kan det inte vara lätt att hålla isär begrepp om man inte sysslar med saken ifråga och därför tänkte jag med hjälp av följande definitioner förklara skillnaden.
 
novell = kort koncentrerad prosaberättelse
 
roman = längre skönlitterär berättelse el. berättelseliknande framställning
 
novel (engelskt begrepp) = roman
 
(Källor: Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien samt bab.la / engelskläraren på gymnasiet)
 
 
En novell är alltså en kort berättelse medan en roman är en längre berättelse. Vad som exakt utgör skillnaden mellan kort och lång berättelse kan jag inte säga på rak arm, men oftast är romaner längre än 50 sidor. Noveller (i alla fall de jag har läst) brukar vara max tio sidor. Om du är intresserad av att läsa vad som kännetecknar en novell kan du göra det här.
 
Så här långt tror jag att det inte är några större svårigheter att hålla isär begreppen novell och roman. Vad som däremot kan förvirra till saker och ting kan vara engelskans begrepp novel. Det är lätt att tro att svenskans motsvarighet är novell men det är fel att anta det. Det engelska ordet/begreppet novel betyder faktiskt roman på svenska. Engelskans motsvarighet till svenskans novell är short story (enligt min engelsklärare på gymnasiet - och jag har ingen anledning att ifrågasätta hennes kompetens).
 
Det är förståeligt att det kan vara lätt att blanda ihop begreppen med tanke på engelskans stora inflytande i vårt språk. Men jag hoppas att jag på ett någorlunda tydligt sätt har redogjort för skillnaden.


Dagens citat:

"Om du ger mig sex timmar att hugga ner ett träd, så kommer jag att spendera de första fyra med att slipa yxan."
(Abraham Lincoln)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Centerpannacotta

Tidigare har jag aldrig ätit pannacotta och var därför villig att testa det när älsklingen föreslog att vi kunde göra pannacotta under en av helgerna då han var hemma. Av de två förslag som han gav mig tyckte jag att centerpannacottan lät mest spännande. Receptet hittar du här.
 
 
Visst hade jag hört att pannacotta ska vara gott, men den här pannacottan som älsklingen gjorde var sjukt god! Samtidigt som det var svårt att behärska sig när man åt den, ville man att den skulle räcka lääänge. Både jag och älsklingen ville ha mer när pannacottan var slut. Det var nästan så att vi tänkte gå ned till Lidl som finns strax vid lägenheten för att köpa mer vispgrädde. Den var livsfarligt god! Vi har även testat att göra pannacotta med dumlesmak. Centerpannacottan var nog ett strå vassare, även om dumlepannacottan även den var riktigt god.


Dagens citat:

"Viljan drar halva lasset."
(Isländskt ordspråk)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Skepp åhoj! Del 4

Kryssningsfartyget hade lagt till i Mariehamn när vi vaknade på fredagsmorgonen. Vi klev upp hyfsat tidigt och klev ut på finsk mark. För mig var detta första gången.
 
Eftersom detta som sagt var en tidig decembermorgon (även om Finland ligger en timme före oss - för det blir väl det?) var det kallt och mörkt. Vi kände heller inte till Åland och därför gick vi runt på måfå. Till slut hamnade vi i vad jag tror var centrum. Det fanns i alla fall ett torg och en del butiker. Efter en stund vände vi och gick tillbaka till båten.
 
 
När vi klev av i Mariehamn fick vi igenom tullen och därför var jag bombsäker på att det var dit in vi skulle igen för att komma till båten. Det fanns i och för sig några ingångar bredvid till andra kryssningsbåtar, men såvitt jag kunde se fanns inte Birka Cruises uppräknad. Därför återstod tullen. Problemet var bara att dörren dit var låst. Hur mycket jag än drog och slet kunde jag inte få upp den (dörren alltså ... din lilla snuskhummer!). Jag försökte så mycket att kontrollanterna i båsen vid de andra ingångarna stirrade misstänksamt på oss. Till sist gav jag upp och gissa vad som hände? Plötsligt såg jag ingången till Birka Cruises - det var inte vid tullen - vid en av båskontrollanterna. Vi gick dit (jag skämdes en del) och fick gå ombord på båten.
 
Efter att ha lämnat våra grejer i hytten gick vi ned till bufférestaurangen för att äta frukost. När vi var mätta och belåtna gick vi upp till "loungen" och tog det lugnt. I ärlighetens namn slumrade jag till.
 
 
Efter lunchen gick vi till puben där det hade varit kareoke kvällen innan eftersom nöjesvärden skulle underhålla igen i en timme. Återigen bestod underhållningen av show och sång. Den jobbiga kvinnan från kvällen innan var också där och till en början var hon lyckligtvis dämpad. Fast det höll inte i sig länge då hon snart var uppe och irriterade nöjesvärden igen.
 
 När underhållningstimmen var över var det dags för musikquiz. Trots att jag inte är så duktig på sådant tycker jag att det är kul att delta. Fast det var inte endast musikfrågor som ställdes utan alla möjliga frågor dök upp. Politik, geografi, nutidsorientering ... You name it! En del var riktigt kluriga! Som en sista utslagsfråga skulle man gissa hur stor kryssningsvärdens lägenhet var. Strax innan man skulle lämna in formulären kom en man fram till mig och ville göra ett byte. Han skulle ge mig svaret på en av frågorna som jag inte kunde om jag gjorde detsamma för honom. Detta gjorde vi, men när svaren avslöjades visade det sig att mannens svar inte stämde (däremot stämde det svaret som jag gett honom). Fast det det som jag tyckte var roligast var att jag svarade rätt på utslagsfrågan. Men jag var ändå långt ifrån att vinna.
 
Efteråt kom mannen fram till oss och bad om ursäkt. Han förklarade att det svar som han hade gett mig hade han bytt till sig från någon annan. Jag sade att det inte gjorde något, men trots det ville han ge mig en av sina bonuskryssningar som han hade fått när han handlat alkohol ombord. Det kändes elakt att tacka nej, så jag tog tacksamt emot den. Det var trots allt en gullig gest. :-)
 
 
Sedan var det bara att vänta på att båten skulle lägga till i Stockholm så att vi kunde gå av och åka hem till djuren igen. Eftersom alla tänkte samma sak, ställde sig alla för att vänta på båten. Det var alltså proppfullt på flera våningar och när vi väl kunde lämna båten gick det väldigt långsamt.
 
Till en början var det en smula kaotiskt att hitta rätt buss hem, men det lyckades vi till slut med och efter en mindre "sightseeingtur" i Stockholms innerstad åkte vi tillbaka till Västerås, Hallstahammar och till sist Köping.
 
Sammantaget var kryssningen en trevlig upplevelse och eftersom djuren hade klarat sig väldigt bra kan jag tänka mig att åka på en liknande kryssning igen. :-)


Dagens citat:

"En enorm känsla av frihet infinner sig när du slutar att ta saker personligt."
(Don Miguel Ruiz)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tecken på att man jobbar för mycket?

Det allra första som man tänker på när mobilen ringer på morgonen är att man skrev fel överklagandehänvisning i protokollet som man skrev föregående dag. Eller rättare sagt att man skrev att beslutet inte får överklagas, men just i detta nyvakna ögonblick är man säker på att beslutet får överklagas.
 
 
Jag borde söka hjälp för det där va?


Dagens citat:

"Ett hårt fall innebär en hög studs…om du är gjord av rätt material."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Angående H&Ms färgmärkning

I förra veckan lade jag upp ett videoinlägg där jag svamlade om att jag blev upprörd över H&Ms färgmärkning på storlekslapparna. Bodypalace har gjort ett eget inlägg om mitt klipp och detta inlägg har fått en del kommentarer. Med anledning av dessa kommentarer skulle jag bara vilja påpeka några saker.
 
Det var alltså färgen på storlekslapparna som jag inte tyckte om. Jag har aldrig haft något emot färgen på själva plaggen. Det spelar väl ingen roll vilken färg man har på sig oavsett hur stor eller liten man är? Jag tycker alltså inte att personer med större storlekar inte kan ha starka färger, för det är väl självklart att man kan ha det?
 
Detta är måhända en övertolkning och lite av att göra en höna av en fjäder. Givetvis finns det viktigare saker att lägga ned sin tid och kraft på (finns det inte alltid det?), men det krävs inte mycket för att påverka andra psykologiskt. En sådan simpel sak som färgmärkningen av storlekslapparna räcker. Jag själv började skämmas över att jag behövde de större storlekarna, trots att jag inte hade något att skämmas över och jag började skämmas innan jag ens hade börjat analysera varför. Kanske är detta en löjlig sak att ens diskutera och jag respekterar att du har den åsikten om du har det. Jag tycker själv att det är nästan lite överdrivet och en smula löjligt att hålla på att neutralisera språket så att det varken lutar åt det feminina eller maskulina hållet. Men alla har rätt till sin egen åsikt och om man tycker att det är viktigt att jobba med språket så att det inte står han eller hon i en bok när det är tydligt att det kan gälla båda könen och inte bara det ena, då har man rätt att tycka att det är viktigt. Om man tycker att det är bortkastad tid att hålla på att irritera sig på storlekslappar, då har man rätt att tycka det. Precis som att jag har rätt till den här åsikten.
 
 
Någon påstod att jag säkert inte skulle ha reagerat om det var de mindre storlekarna som var mörka, men det är fel. Om man väljer att tro på mig eller inte är upp till var och en, men precis som jag poängterade i mitt videoinlägg skulle det vara lika illa om det var tvärtom - att de större storlekarna var ljusa och de mindre var mörka. Jag skulle ha blivit lika irriterad över det. För alla storlekar är lika mycket värda. Ingen storlek är mer eller mindre okej.
 
Jag tycker synd om Bodypalace eftersom han har fått ta en del hårda ord och missnöje på grund av mitt klipp. Det är tråkigt att folk kan ändra uppfattning om en blogg endast på grund av ett inlägg som de inte tycker om. Det finns vissa inlägg som jag inte är särskilt intresserad av, men Bodypalace är fortfarande i mina ögon en bra blogg. Jag beundrar honom för att han verkligen står för sina åsikter och inte viker sig bara för att göra läsarna nöjda. Stor tumme upp för dig!


Dagens citat:

"Allt det vi irriterar oss på hos andra kan hjälpa oss att förstå oss själva bättre."
(Carl Jung)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

The HenHouse (Ulf Egestrand)

The HenHouse's omslag kan man bland annat läsa följande: "Egestrand förenklar och förklarar modern ekonomi på ett lättillgängligt och underhållande sätt.", "Verktygen du behöver för att ta kontroll över ekonomin, vare sig det gäller din privatekonomi, din arbetsgivares ekonomi eller ekonomin inom ett storföretag." och "En smart bild av små och stora pengar, och kopplingen dem emellan."
 
Vad jag förväntade mig var att boken skulle vara en faktabok med ekonomiska tips. Fast riktigt så var det inte. Eller, det beror i och för sig på hur man definierar "faktabok", för den här boken var fylld av ekonomiska fakta (främst bakgrundshistorik), men den var uppbyggd som en berättelse. Den handlade om hönsbonden Tim som på tolv dagar skulle lära sig tillräckligt för att övertyga banken om att bevilja honom ett lån så att han kunde köpa en väns äggfarm som var till salu. Tims lärare var grannen Ulf - en före detta bankman med lång erfarenhet inom finansvärlden.
 
 
The HenHouse var definitivt intressant att läsa, men om jag ska vara ärlig känner jag inte att jag riktigt har nytta av detta i min privatekonomi. Min förväntning på boken var att jag skulle få matnyttiga tips om hur man ska få pengarna att räcka till (och kanske till och med med god marginal) varje månad. Så var inte fallet med Ulf Egestrands The HenHouse, utan den riktar sig mer till den som vill få banken att bevilja något lån eller den som sköter ett företag. Men Egestrand lyckades göra vissa aspekter av ekonomi mer lättförståeligt, även om jag ännu känner att ekonomi fortfarande är rena rama grekiskan för mig.
 
Det mest underhållande med boken var slutet på varje kapitel. Egestrand avslutade med att räkna upp vad Tim och Ulf lärt sig under dagen (detta gjordes varje dag). Det var Ulfs lärdomar som fick mig att dra på munnen.


Dagens citat:

"Med tiden slutar såren att blöda vid beröring."
(Birger Norman)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!