Daisypath Anniversary tickers
bloglovin

Välförtjänt utmärkelse

I förrigår kunde man i "Dagens Juridik" läsa att Juristbarometern för nionde året i rad har utsett "Årets jurist". Det var med stor glädje som jag såg att det var ingen mindre än Mårten Schultz - en av mina två lärare i juridisk svenska! Efter att ha läst (den tämligen långa) artikeln kan jag knappast göra annat än att hålla med de som tycker att han förtjänar utmärkelsen. För det gör han verkligen.


Bilden och artikeln hittar du här.


Han känns som en frisk fläkt i den juridiska världen och han är öppen och mottaglig för förändringar. Mårten uppmanar fler jurister (och andra i juridikens värld) att bli aktiva och synas i sociala medier. Det var faktiskt han som inspirerade mig till att starta min paralegalblogg "Livet som paralegal" (ja, han är övertytgande!). Jag beundrar hans driv och mod att utmana. Dessutom är han trevlig, underhållande och pedagogisk. Jag vill faktiskt påstå att jag har lärt mig mer på hans få lektioner än vad jag har gjort under de övriga i juridisk svenska (som har varit många fler).

Jag vet att artikeln är ganska lång, men läs den gärna. Du hittar den här. Och här finns en annan artikel som också är värd att läsas (och därifrån kom bilden i dagens inlägg).

Ett stort grattis till dig Mårten! Det här är du värd.


Dagens citat:

"Ge det bästa du har till världen och det bästa kommer att komma tillbaka till dig."
(Ella Wheeler Wilcox)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Mysigt fynd

Förmodligen måste man vara en smula pervers för att tycka att sådant här är mysigt, men det är något som jag står för. Det är ingen hemlighet att jag är juridikens bitch.

Jag skulle lägga in en handling i arkivet på praktiken efter att jag hade avslutat ett ärende. När jag höll på att göra det jag skulle i kylan (det är iskallt i arkivet!) såg jag genom ena hyllan att kammaren har en massa böcker i hyllorna bakom. Nyfiken som jag är trippade jag dit och blev nästan stjärnögd. Vad många arkiverade lagböcker de har!



Men det var inte enbart därför som mitt hjärta smälte. Nej, den effekten fick åsynen av en lagbok från 1945! Och ja, jag tog faktiskt på den, men jag höll mig från att klappa den (även om det var nära att jag hade klappat den).






Jag vet. Jag är galen. Men det struntar jag blankt i. Smile Nu är frågan bara hur jag ska komma i besittning av ett så praktfullt exemplar av Sveriges lagar? Antikvariat kanske? Biggrin


Dagens citat:

"Så som vi lever våra dagar, så lever vi våra liv."
(Annie Dillard)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vad är egentligen ett överklagande?

När jag hade min praktik på tingsrätten fick jag tillbringa ett par, tre dagar med en av sekreterarna för att se hur deras arbete gick till. Den här sekreteraren jobbar på en rotel (avdelning på tingsrätten) där åtalen antingen avgörs på handlingarna eller avgörs efter förhandling i form av ett c-mål. Att ett mål avgörs på handlingarna innebär precis det uttrycket antyder - att den som ska döma (i den här sortens mål var det beredningsjuristen som dömde på handlingarna) endast läser utredningen i målet (stämningsansökan, förundersökningsprotokoll, yttrande från den tilltalade samt eventuellt annan utredning) och utifrån det avkunnar dom. Ett c-mål (eller notariebrottmål som det också kallas) är ett brottmål av enklare art. Dels kan endast böter komma på tal i påföljdsfrågan, dels behöver oftast den tilltalade ingen försvarare. Givetvis kan den tilltalade välja att ändå ha en, men då får denne stå för det själv då staten inte bekostar en offentlig försvarare i de här målen. Dessutom är det en tingsnotarie som dömer vid en sådan förhandling.

Sekreteraren hade i ett c-mål skickat en stämning med den övriga utredningen bifogad till den tilltalade där det stod att den tilltalade skulle inkomma med ett yttrande. Om inte, skulle målet kunna komma att avgöras på handlingarna. Den tilltalade inkom med en skrivelse, fast hade valt att rubricera det som "överklagande".

Sveriges Rikes Lag

Först och främst är det skillnad på "yttrande" och "överklagande" och i det här fallet var det inte någon fråga om överklagande. Varför då? Därför att det inte fanns något beslut eller någon dom att överklaga. När man överklagar, gör man det till en högre instans och begär att beslutet eller domen prövas på nytt av den anledningen att den första instansen hade fel. Man är med andra ord inte nöjd med beslutet eller domen och vill ha det ändrat. När man lämnar in ett yttrande redogör man för sina åsikter - sin syn av saken.

För att göra det extra tydligt, finner man följande definitioner i SO:
Överklagande = klaga över (dom eller beslut) hos högre instans
Yttrande = något som yttras (särsk. i formella sammanhang = offentligt framförd uppfattning)
Yttra = framföra något

Sammanfattningsvis: Om du får ett brev från tingsrätten (eller annan domstol) där det inte finns "dom" eller "beslut" skrivet och de vill att du hör av dig - då är det inte fråga om överklagande, utan endast yttrande. Om det däremot finns ett beslut eller en dom som du inte är nöjd med - då är det ett överklagande om du skriver till högre instans och talar om varför du inte är nöjd och vad du vill ha ändrat.


Dagens citat:

She's one of those girls, nothing but trouble. Just one look and now you're seeing double."
(Avril Lavigne - One of those girls)


Ha det så bra!
Överklagande kramar
Jessie

Dags att förenkla det juridiska språket!

Det här är min krönika som ingick i den PM-uppgift i Juridisk svenska som vi mejlade in i går.


Det ska råda rättssäkerhet i vårt land; alla ska veta vad som gäller – vad man får eller inte får göra, vilka rättigheter och skyldigheter som man har, etc. Men hur rättssäkert är det att inte förstå vad som står i författningarna? Hur rättssäkert är det att inte förstå skrivelser från juridiska organ? Hur rättssäkert är det att vid en rättegång – där man själv är inblandad – inte förstå vad som sägs? Som du förstår krävs det en förändring och den förändringen ska se till att det juridiska språket förenklas!

Någon åtgärd som redan är satt i rullning är att ersätta onödigt tillkrånglade ord med ord som gemene man bör förstå. Man har med detta infört en så kallad ”svart lista” där en del ord finns uppräknade. Dessa ord ska man undvika att använda och i anslutning till dessa ord finns lämpliga ersättningsord. Fast det är lätt att bli hemmablind. Ord som man själv tror är ord som de flesta förstår kanske i själva verket inte är så självklara att förstå. Detta bör man alltså ha i åtanke när den eller de personer som är ansvariga för ”svarta listan” arbetar med den. Mitt förslag är att utveckla svarta listan genom att låta en grupp med lekmän få läsa juridiska texter för att sedan tala om vilka juridiska ord eller begrepp som de inte förstod eller hade svårigheter att förstå. På så sätt får man en uppfattning om vad som inte är självklart för personer som inte är juridiskt skolade. För att sedan veta vilken nivå för ersättningsorden som är acceptabel, kan man låta en grupp eller flera grupper med lekmän läsa texterna med ersättningsorden och när de flesta förstår innebörden är det en okej språknivå.


Fast jag vill påstå att detta ändå inte är tillräckligt. Den ”svarta listan” är bara rekommendation – att man bör undvika de tillkrånglade orden. Jag föreslår därför att ett vite införs för de juridiska organ som använder tillkrånglade ord från exempelvis ”svarta listan”. Med det tvingas de juridiskt inbitna att verkligen tänka om och anpassa språket efter lekmännens språkbruk.

Å andra sidan förstår jag att vissa tekniska termer kan vara svåra att ersätta med förenklade uttryck. Av den anledningen menar jag att man ska införa ämnet ”juridisk svenska” i skolan som tar sikte på att lära ut dessa juridiskt tekniska termer. För den äldre befolkningen ska kurser i ämnet finnas tillgängliga. På så vis kan alla ta del av det i det juridiska språket som inte går att byta ut.

Det är rättssäkert att förstå vad som står i författningarna. Det är rättssäkert att förstå skrivelser från juridiska organ. Det är rättssäkert att förstå vad som sägs vid en rättegång. Varför inte låta rättssäkerhet bli en självklarhet?


Dagens citat:

"What's that Russian saying? 'How do you make God Laugh? - Tell him your plans.' It's kind of true."
(Joseph Fiennes)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Rattfylleri trots en avstängd motor

I juridisk engelska skulle vi som första inlämningsuppgift den här terminen skriva en "case brief", vilket motsvarar en rättsutredning (något som vi fått göra i bland annat juridisk svenska). Detta kan förklaras som en sammanfattning av ett mål, och om målet har tagits upp i olika instanser är det den högsta av instanserna som man tar med i sin sammanfattning. Ibland kan det bli aktuellt att läsa bakgrunden och eventuellt domskäl och domslut i de lägre instanserna, om den högre inte själv utvecklar. Till exempel "Hovrätten fastställer tingsrättens domslut". Utan att ha läst tingsrättens domslut säger ju denna mening väldigt mycket ...

När vi skulle välja rättsfall fick vi bara välja något från 2011. Jag började med att söka upp något rättsfall som jag tyckte var intressant. Efter en liten stunds letande fann jag ett rättsfall som både var intressant och roligt (NJA 2011 s. 77).

Studier

I tingsrätten blev en kille åtalad för tillgrepp av fortskaffningsmedel (han hade utan tillåtelse tagit och använt en moped) och rattfylleri. Det var bara frågan om rattfylleri som gick upp till Högsta domstolen (HD) och i tingsrätten hade den tilltalade (killen som stod åtalad) förklarat vad som hänt enligt följande. Han åkte med mopeden till sin kompis, men det visade sig att ingen var hemma. Eftersom bakdörren var olåst gick han in och drack tequila. Sedan tog han med sig flaskan och åkte i väg. När han stannade till drack han nästan allt i flaskan, men när han efter det skulle starta mopeden fick han inte i gång den. För att hålla balansen började han rulla och använde fötterna till att både öka farten och till att bromsa.

För att dömas till rattfylleri enligt 4 § lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen) krävs att man ska ha fört ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i en sådan mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgått till minst 0,2 promille i blodet.

I målet hade man kommit fram till att killen druckit alkohol så att alkoholkoncentrationen i blodet uppgått till 1,42 promille. Det hade även framkommit att killen suttit på mopeden och genom att sparka sig fram hade han fått mopeden att rulla. Fötterna hade även använts till för att bromsa. Det ansågs därför att han hade fört mopeden.



Men räknas detta som att ha fört ett motordrivet fordon enligt 4 § trafikbrottslagen? HD menade att enligt praxis (tidigare domstolsavgöranden) och förarbeten (diskussioner och motiveringar till olika lagar som arbetas fram när en lag eller en lagändring föreslagits) har moped jämställts med motorcykel och utgör alltså ett motorfordon.

HD resonerade vidare att enligt praxis har man ansett att när det har gällt liknande situationer fast med bil, har det varit fråga om förande av bil trots att motorn inte varit påslagen. Samma sak med lättviktsmotorcykel där motorn har varit frånkopplad. HD ansåg att det inte fanns något skäl till att göra skillnad på mopeder. De enda situationer där man har gjort en annan bedömning, har varit fall där motorn inte fungerat. Eftersom motorn i det här fallet fungerade, menade HD att mopeden behållit sin egenskap som motordrivet fordon i trafikbrottslagens mening fastän motorn varit avstängd. Med andra ord ansågs killen ha fört ett motordrivet fordon på så sätt som 4 § första stycket trafikbrottslagen stadgar. Därmed dömdes han för rattfylleri.

Man får alltså inte försätta ett motordrivet fordon i rörelse om man har druckit alkohol så att det vid en mätning visar minst 0,2 promille. Om man gör det riskerar man att åka dit för rattfylleri. Tur att man själv inte dricker alkohol. Tunga


Dagens citat:

"Let's make better mistakes tomorrow."
(Okänd)

Ha det så bra!
Rattfyllerikramar
Jessie

Olika tillgreppsbrott

Under praktiken på tingsrätten var det vid ett tillfälle en tilltalad som flera gånger påstod att han hade blivit rånad av några tonårstjejer. De hade under någon kväll befunnit sig i hans lägenhet (efter att han bjudit in dem) och under den kvällen hade hans plånbok försvunnit. Då han var säker på att det var de som tagit den, menade han att det var en ursäkt till det som han sedan gjorde.

Om man inte är bekant med vår lagstiftning kan det vara svårt att hålla isär olika begrepp. Det problemet hade jag själv innan jag blev juridikens "bitch". Därför tänkte jag i det här inlägget försöka redogöra för de olika tillgreppsbrotten som återfinns i brottsbalkens 8 kapitel.

Om man utan tillåtelse tar något som tillhör någon annan och tänker behålla det döms man enligt 8 kap. 1 § brottsbalken för stöld om det här tillägnandet medför ekonomisk skada för den person som saken tillhör. Dock är det inte stöld om man exempelvis tar en cykel och cyklar i väg med den till affären för att sedan lämna den där. Då har man inte haft avsikt att tillägna sig saken, och har i det fallet "endast" gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, enligt 8 kap. 8 § brottsbalken. Egenmäktigt förfarande föreligger även om man utan olovligt tagande genom att installera eller bryta lås, eller på annat sätt rubbar någon annans ägande, eller med våld eller hot om våld hindrar någon annan i sin utövning av rätt att behålla eller ta något.

Sveriges Rikes Lag

Snatteri (8 kap. 2 § brottsbalken) innebär att man har gjort sig skyldig till stöld, men med hänsyn till värdet på det man har tagit och övriga omständigheter vid brottet, anses gärningen som ringa (av mindre betydelse). Om jag minns rätt ligger den där värdegränsen på 1 000 kr, det vill säga att det betraktas som snatteri upp till det beloppet (om även övriga omständigheter talar för det).

Grov stöld, enligt 8 kap. 4 § brottsbalken, föreligger om stölden skett efter intrång i någons bostad, om det avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat liknande hjälpmedel, eller om gärningen i annat fall varit särskilt farlig eller hänsynslös, avsett betydande värde eller inneburit synnerlig kännbar skada.

Förutsättningarna för att det ska vara fråga om rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken, är om den som stjäl brukar våld mot den utsatte eller hotar personen på ett sätt som innebär eller i alla fall framstår för den hotande som trängande fara. Det är också fråga om rån om gärningsmannen, sedan denne begått stölden och upptäckts på bar gärning, motsätter sig med våld eller hot till motvärn mot den som vill ta tillbaka det stulna. Samma sak gäller om någon med våld eller hot tvingar någon annan att göra något eller att inte göra något, och att detta innebär vinning för gärningsmannen och skada för den som blir tvingad eller någon annan i dennes ställe.

Studier

För grovt rån enligt 8 kap. 6 § brottsbalken ska det särskilt tas hänsyn till om våldet var livsfarligt eller om gärningsmannen tillfogat den utsatte för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, eller om gärningsmannen visar synnerlig råhet eller på ett hänsynslöst sätt utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning.

Tillgrepp av fortskaffningsmedel (8 kap. 7 § brottsbalken) innebär att man utan tillåtelse tar och använder ett motorfordon eller annat motordrivet transportmedel som tillhör någon annan. Detta under förutsättning att gärningen inte är belagd med straff enligt vad som förut sagts i brottsbalkens 8 kapitel.

Det finns fler paragrafer i kapitlet, men dessa ansåg jag var de som vanligast förväxlas. Hoppas att jag har lyckats bringa lite klarhet kring begreppen. Smile


Dagens citat:

"Det är slut med bilen den dagen då det kostar mer att parkera den än att köra med den."
(Peter Sellers)

Ha det så bra!
Stulna kramar
Jessie

Man måste ha tillstånd

Jag har märkt att det bland bloggar är populärt att ha tävlingar. Fast vissa tycks tro att tävling och lotteri är samma sak, då de anordnar en tävling där de lottar ut vinnaren. Vid det här laget antar jag att du har hajat vad jag är ute efter, nämligen att tävling och lotteri är två skilda saker. Dessutom får inte vem som helst ha ett lotteri hur som helst.

Först och främst tänkte jag redogöra för skillnaden mellan de båda företeelserna. Som vanligt förlitar jag mig på Svenska Akademiens definitioner (här hämtat från SO = Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien - ska dock inte förväxlas med SAOB = Svenska Akademiens OrdBok).

  • Tävling: särskilt anordnad begivenhet varvid flera personer (eller lag) mäter sin förmåga för att fastställa vem som är bäst (och näst bäst etc. i något avseende)

 

  • Lotteri: ett spel med begränsade insatser, där vinsterna fördelas helt slumpmässigt

 


Nu när jag ändå är inne på det kan jag lika gärna ge definitionen för "slumpmässigt". Eftersom Svenska Akademien skrev att det är samma sak som "slumpartad", som i sin tur är något som sker av slump, kommer här i stället endast definitionen för "slump".

  • Slump: resultat eller yttring av omständigheter som inte kunnat förutses eller kontrolleras


Om man då har en tävling där vinnaren lottas ut, har man förstört vitsen med tävling. Och i det fallet är det ju inte längre någon tävling utan ett lotteri. Ett lotteri i tävlingskläder. Det är värt att upprepas: i en tävling får man med sin förmåga visa hur duktig man är, medan man i ett lotteri låter slumpen avgöra hur utgången ska bli.

Jag nämnde att inte alla får ha lotteri hur som helst. Varför inte? I lotterilagens (1994:1000) 9 § är det bestämt att lotteri endast får anordnas med tillstånd, bortsett från vissa undantag som lagen anger i 19 § och 20 §. Då de i princip stadgar samma sak (bara det att 20 § gäller för egentliga lotterier, vilket lotteri på internet räknas till, enligt 21 a §) återger jag endast bestämmelsen för egentliga lotterier.

Sveriges Rikes Lag



Lotteri får anordnas utan tillstånd om det anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning, en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål eller en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål. Vidare får lotteriet bara bedrivas inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området och vinsterna får bara vara varor och tjänster. Värdet av varje insats får uppgå till högst 1/6 000 basbelopp (prisbasbeloppet för 2011 har beräknats till 42 800 kr) medan värdet av den högsta vinsten får uppgå till högst 1/60 basbelopp. Vinsterna måste delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet. Det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35% och högst 50% av insatsernas värde om antalet insatser och vinster samt deras värde är bestämda enligt en uppgjord plan. Vinstandelen ska anges på lottsedlarna eller anslås i lokalen där lotteriet bedrivs.

Om man inte uppfyller detta då man bedriver ett egentligt lotteri (bl.a. lotteri på internet) får man inte ha lotteriet utan vidare, utan måste ansöka om tillstånd. Kanske kan vara värt att tänka på i framtiden?



Dagens citat:

"Liten flicka till skotte som spelar säckpipa: Om ni släpper den, kanske den slutar skrika."
(Okänd)

Ha det så bra!
Lottande kramar
Jessie

Ny blogg

Genom min andra blogg - "Livet som paralegal" - har jag fått kontakt med andra som är intresserade av att plugga till paralegal. Bland dem finns Susanne som börjar plugga till paralegal i Göteborg i dag. Hon har nyligen startat en egen paralegalblogg där hon kommer berätta om hur det är att studera till paralegal i Göteborg, hur det är att arbeta som en paralegal och hon har även utlovat en del juridik.

Jag tycker att det är bra att fler paralegals startar bloggar och liknande så att det här yrket inte stannar kvar i det fördolda. Ännu roligare är att hon studerar i Göteborg, eftersom då får man veta hur det är att studera där. Mina inlägg och erfarenheter utgår främst från Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm, men utbildningen skiljer sig ju åt en del på de olika orterna.

Paralegal

Hittills har Susanne visat ett otroligt driv och verkar vara en ytterst ambitiös person. Jag tror att det kommer gå bra för henne och önskar henne lycka till med studierna.

Kika gärna in på hennes blogg. Kanske blir du själv inspirerad att göra oss sällskap och utbilda dig till paralegal - juridisk handläggare.


Dagens citat:

"Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Att använda eller inte använda "anhängiggöra", det är frågan!

Den här essä-uppgiften ingick i en PM-uppgift som vi fick i juridisk svenska. I essän skulle vi diskutera vår erfarenhet av juridisk svenska och detta blev mitt resultat.



En rättslig konflikt har uppstått och då du inte är bekant med juridiken vet du inte vad som gäller. I hopp om att finna en lösning letar du rätt på en författning som du tror kan hjälpa dig, men istället för en utväg, får du en rynkad panna och en olidlig huvudvärk med en nypa förtvivlan ovanpå, eftersom det som står är ganska obegripligt.

 

Om man aldrig tidigare har varit i kontakt med juridiken kan språket kännas onödigt tillkrånglat och kanske även obegripligt. Något som är tänkt att vara tillgängligt för alla, har blivit att bara rikta sig till en liten grupp invigda i samhället på grund av en språklig barriär. Man talar om att det ska föreligga rättssäkerhet, men hur säkert är det egentligen att något så viktigt som författningar och praxis inte finns på en språknivå som de allra flesta förstår och kan ta del av? Hur många av svenska folket vet egentligen vad exempelvis ordet ”anhängiggöra” betyder?

 

Fontän

 

Min tanke är givetvis inte att den juridiska världen ska gå ned på lågstadiespråknivå, men lite längre ned på den språkliga stegen kan man i alla fall klättra och på så sätt få med sig den större delen av svenska folket och skapa bättre rättssäkerhet. Ytterligare en möjlighet finns och den innebär att man väljer att låta allmänheten ta del av ämnet ”Juridisk svenska” och ett exempel är att införa det som ett obligatoriskt ämne i skolan. Helst så tidigt som möjligt för att det här juridiska språket ska kunna bli en naturlig del av vardagen och inte ett hinder eller problem som det är nu.

 

När jag för första gången började studera juridik på gymnasiet, hade jag problem i början med att förstå bland annat kurslitteraturen och det tog ett ganska bra tag innan jag slutligen kände att det inte längre fanns några större hinder rent språkmässigt. Men denna utveckling fick jag göra på egen hand, vilket i sin tur innebar att mina studier var extra kämpiga. Om vi däremot hade haft ämnet ”Juridisk svenska” är jag övertygad om att det hela skulle ha gått snabbare, eftersom man i det ämnet fokuserar mycket på det juridiska språkbruket och får lära sig att till stor del behärska det. ”Juridisk svenska” är en betydelsefull tillgång.

 

Om du skulle få det där rättsliga problemet som nämndes inledningsvis, men nu istället ha fått antingen en utbildning i juridikens språk eller att det juridiska språket är begripligt skulle du klara av uppgiften mycket bättre. Det anser jag är rättssäkerhet.





Dagens citat:

"Varför lägger en kvinna ned tio års arbete på att försöka ändra en mans vanor och klagar sedan över att det inte är samma man som hon gifte sig med?"
(Barbra Streisand)

Ha det så bra!
Rättssäkra kramar
Jessie

"Om jag dör ..."

Alla bör känna till testamenten och vad sådana innebär, men till skillnad från vad man kanske tror är testamente en formbunden handling. Det innebär att ett visst antal rekvisit (förutsättningar) måste vara uppfyllda för att det ska bli giltigt. Att sätta sig ned och skriva på ett papper hur man vill att ens tillgångar ska fördelas räcker inte.

Först och främst måste man ha rätt att få skapa testamente. Dessa regler återfinns i ärvdabalkens (1958:637) nionde kapitel. Här finns även regler för vad som krävs för att få "taga" testamente (=få rätt till arv enligt testamente). Man måste ha fyllt arton för att få skapa testamente. En underårig kan i vissa fall också få skapa testamente, men bara om personen är eller har varit gift eller om personen efter att ha fyllt sexton år har egendom (pengar eller saker) som denne själv tjänat ihop till. I föräldrabalken (1949:381) 9 kapitlet 1 § bestäms att en person som är under arton år bland annat inte får råda över sin egendom, men i 3 § samma kapitel finns ett av några undantag. Undantaget innebär att en underårig får råda över egendom som denne har förvärvat genom eget arbete efter det att den underårige har fyllt sexton år. Det är sådan egendom som det talas om i undantaget som rör vem som får skapa testamente.

Klöverblommor


Vad som krävs för att man ska kunna ta del av ett testamente är att man vid testatorns (den som skrivit testamentet) död varit född eller i alla fall "avlad" och sedan (vilket kan se efter att testatorn dött) fötts med liv. (Ärvdabalkens 9 kapitel 2 §)

Fast bara för att man har namngivit ett dokument som testamente, är det inte säkert att det är giltigt. För att det ska vara giltigt krävs att:
  • det är upprättat skriftligen (man har skrivit ned det) i närvaro av två vittnen.
  • vittnena måste närvara samtidigt när testatorn skriver under eller erkänner sin namnteckning.
  • vittnena skriver under på testamentet.
  • vittnena känner till att det är ett testamente (testatorn väljer själv om de ska få veta själva innehållet).
  • vittnena inte är under femton år.
  • vittnena inte saknar insikt om betydelsen av sin vittnesbekräftelse på grund av en psykisk störning.
  • vittnena inte är testatorns make (den testatorn är gift med), testatorns syskon, testatorns svägerska eller svåger, eller är släkt med testatorn i rätt upp- eller nedstigande led (t.ex. föräldrar eller barn).
  • vittnena inte omfattas av testamentet.
(Ärvdabalken 10 kapitlet 1 § och 4 §)


Änder


I kapitlets 3 § finns bestämmelse om så kallat "nödtestamente" och får användas om den som ska skapa testamentet är förhindrad på grund av sjukdom eller annat nödfall att skriva ned det. Ett nödtestamente innebär att testatorn muntligt inför två vittnen eller utan vittnen genom en personligt skriven och undertecknad handling bestämmer hur egendomen ska fördelas. Fast ett nödtestamente blir ogiltigt om testatorn under tre månader varit i stånd att skriva ett testamente i två vittnens närvaro.

Vad som gäller för testamentes skapande gäller också för dess återkallande. Testatorn kan också förstöra handlingen eller tydligt gett till känna att testamentet inte längre ska gälla. (Ärvdabalken 10 kapitlet 5 §)

Vad som kan tilläggas är att ett nyare testamente alltid gäller före ett äldre.


Dagens citat:

"Någon har sagt att journalistik är att sålla agnarna från vete och sedan publicera agnarna."
(Alf Martin)

Ha det så bra!
Testamenterade kramar
Jessie

Hur blir det med arvet ..?

Alla ska vi dö någon gång - vare sig vi vill det eller ej och oavsett hur grymt det än låter. Dock påpekade en av våra lärare det komiska faktum att alla verkar inte inse det, eftersom en stor del av de som skriver testamenten inleder med "Om jag dör ..." istället för "När jag dör ..." Fast vad är det egentligen som gäller angående arv här i Sverige "om" vi dör ifall vi var gifta eller samboende med någon vid tiden för dödsfallet?

Gravar

Enligt ärvdabalken 3 kapitlet 1 § ärver makar (två personer som är gifta med varandra) varandra; "Var arvlåtaren gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken." Om man är gift behöver man således inte skriva något testamente för att ens fru eller make ska få ärva ens kvarlåtenskap (det man ägde medan man var i livet). Fast något som inte alla tycks känna till är att sambor inte ärver varandra automatisk, utan för att arv ska förekomma mellan samboende krävs testamente. Detta trots att man som sambos lever i ett äktenskapsliknande förhållande. Kan vara bra att känna till.

Alltså, om du lever i ett äktenskap och vill att din partner ska få dina saker "om" du dör, behöver du inte göra något eftersom din partner har enligt lag rätt att få sakerna. Om du däremot lever i ett samboförhållande och vill att din partner ska få dina saker "om" du dör, måste du skriva testamente. Hur ett testamente upprättas finns i ärvdabalkens 10 kapitel, men jag kommer senare även att skriva ett inlägg om det.


Dagens citat:

"Ingenting är för människan så svårt att uthärda som ett liv utan uppgifter och mål."
(Blaise Pascal)

Ha det så bra!
Arvskramar
Jessie

Inflation på diskriminering?

Med rubriken menar jag inte att det tycks vara inflation på själva handlingen diskriminering, utan att en hel del säger att saker och ting är diskriminerande. Fast förhåller det sig verkligen på det sättet? Vad innebär egentligen diskriminering?

I diskrimineringslagens (2008:567) första kapitel, första paragraf får vi veta att ändamålet med lagen är "att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder." Med den här paragrafen får vi inte veta vad som menas med diskriminering, bara att man med lagen vill försöka motverka det.

Däremot kan man ur kapitlets 4 § utläsa  vad man i lagen menar med diskriminering. I första punkten definieras direkt diskriminering och precis som det hörs på begreppet innebär det att någon behandlas sämre än vad någon annan i en liknande situation skulle ha blivit behandlad. Dock ska den sämre behandlingen ha lett till ett missgynnande för den illa behandlade personen och missgynnandet ska ha samband med "kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder." Vad ska man ta för exempel på det? Om en person söker ett jobb, men får nobben bara av den anledningen att personen är en man, innebär det direkt diskriminering. Varför? Jo, om personen istället hade varit en kvinna skulle han (fast i det fallet hon - om personen varit en kvinna) ha fått jobbet. Missgynnandet har alltså med personens kön att göra.

Visnaren
Visnaren här i Åker.


I nästa punkt tas indirekt diskriminering (kvotering) upp; "att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet." Med andra ord är kvotering inte tillåten i alla lägen, utan det måste ha ett välgrundat syfte och medlen måste vara lämpliga och nödvändiga för att man ska uppnå syftet. Ett exempel är rättsfallet NJA 2006 s. 683, där Uppsala universitet reserverade tio procent av platserna till juristprogrammet för sökande vars båda föräldrar var födda utrikes. Detta gjorde de för att öka den etniska och sociala mångfalden inom programmet. Samtliga sökande som antogs enligt denna urvalsgrupp hade sämre meriter än andra sökande som inte blev antagna, däribland två unga kvinnor. Kvinnorna kände sig diskriminerade, men universitetet försvarade sig genom att åberopa ett diskrimineringsförbud i 7 § lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (som upphävdes i och med diskrimineringslagen, men omfattas numera av diskrimineringslagen). Högsta domstolen kom fram till att kvotering på lika villkor (man väljer t.ex. en med utländsk bakgrund framför en med inhemsk för att man vill främja den etniska mångfalden, men båda har likvärdiga meriter, exempelvis lika bra betyg) var okej, medan kvotering på olika villkor (att välja en med t.ex. utländsk bakgrund framför en med inhemsk för att man vill främja den etniska mångfalden, och att den man väljer har sämre meriter än den andra) inte var okej.

Bro vid Gripsholm
Borta vid Gripsholms slott i Mariefred.


Nästa punkt är trakasserier, som innebär ett uppförande som kränker någons värdighet och det här uppförandet ska ha med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder att göra.

Slutsats: Det finns ett antal rekvisit (villkor) som måste vara uppfyllda för att det ska röra sig om diskriminering eller trakasserier. Det ska röra sig om orättvis behandling respektive kränkande av värdighet men också måste det ha att göra med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om något av dessa rekvisit brister, är det inte fråga om diskriminering eller trakasserier, oavsett vad man själv tycker.


Dagens citat:

"Fotografen besökte BB och tog dia-bilder."
(Okänd)

Ha det så bra!
Diskriminerande kramar
Jessie

Bekant?

I förra veckan (eller var det i början av den här veckan?) när jag skulle gå till centralstationen för att ta tåget hem, fick jag en reklamlapp stoppad i handen. Lite smått ointresserat slängde jag en hastig blick på reklamen men hajade genast till när blicken landade på företagets logga.

Hårängel

Loggan kändes minst sagt bekant och jag kom direkt att tänka på SJ och deras logga.

SJ

Jag medger att märkena inte är identiska, men siluetten/formen är ganska lik (tycker i alla fall jag även om älsklingen är av en annan åsikt). Hur som helst, medan jag fortsatte att promenera började jag fundera på om den här salongen har rätt att använda sin logga, eller om det möjligtvis strider mot varumärkeslagen (1960:644)? Under förra terminen läste vi immaterialrätt och då vi gick igenom olika rättsfall tyckte jag att domstolen flera gånger var lite väl hårda. Men skulle de ha varit det även i det här fallet?

I 1 och 2 §§ (två paragraftecken uttalas "paragrafer"/"paragraferna" och man använder två paragraftecken när man talar om mer än en paragraf samtidigt) i varumärkeslagen stadgas att genom registrering eller inarbetning enligt nyss nämnda lag "förvärvas ensamrätt till ett varumärke". Vidare kan man i 4 § varumärkeslagen läsa att den rätt till varumärket som man får enligt 1 - 3 §§ innebär att ingen annan än innehavaren av denna rätt får i sin näringsverksamhet använda ett förväxlingsbart kännetecken.

Så här långt känns det som om salongen kan tänkas ligga pyrt till. Fast om man plöjer vidare i lagen och läser 6 § första stycket får man veta att enligt lagen är kännetecken bara förväxlingsbara "om de avser varor av samma eller liknande slag". Man kan väldigt snabbt konstatera att SJ och Hår-Ängel definitivt inte befinner sig inom samma näringsverksamhetsområde. Dock finns ett undantag i stycke två i 6 § som innebär att man kan åberopa förväxlingsbarhet trots att det inte rör sig om samma varor, ifall det kännetecken som kan bli förväxlat med har bra rykte här i landet och att användningen av ett liknande kännetecken skulle dra olämplig fördel av eller skulle vara till nackdel för det väl ansedda kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende. Exempelvis skulle detta innebära att Hår-Ängel med sin logga försöker åka snålskjuts på SJ:s goda rykte genom att använda en logga som kan förväxlas med SJ:s varumärke. Det är här som det faller. Vem försöker man lura om man påstår att det här skulle inbegripas i undantaget i andra stycket i 6 §? SJ har långt ifrån något bra rykte, så renommésnyltning kan det inte bli tal om. Min slutsats? Hår-Ängel kan fortsätta att använda sin logga. Fast domstolen skulle kanske göra en annan bedömning, även om jag inte ser det som troligt. Men man vet aldrig.


Dagens citat:

"Slösa inte med orden, säg ett som betyder mycket."
(Jan-Erik Thoft)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vi är faktiskt juridiskt kunniga

I tisdags hade "klassen" (känns konstigt att kalla det för klass när alla är vuxna människor, men hur ska jag annars benämna det?) möjlighet att komma på studiebesök på Attunda tingsrätt i Sollentuna. Trots att snön vräkte ned, bestämde jag mig för att ändå åka dit. Man måste passa på att se sig om i världen när man har möjlighet. Wink

Snö i Åker
Så trevligt var vädret i tisdags ... Var en snögubbe efter bara några meter. Bakom träden ska förresten sjön Visnaren finnas, men det var så grått och snöigt att sjön försvann.

Då tingsrätten är nyrenoverad var det väldigt fräscht och trevligt att vara där. Vi blev placerade i en förhandlingssal, där tingsrättens lagman satt på en av nämndemännens platser. Därnäst, när alla var samlade, höll lagmannen en presentation. Dock gjorde hon, enligt mig, ett stort misstag genom att hålla en presentation om allmän juridik och dessutom ställa frågor på ett sådant sätt som om vi var totalt juridiskt okunniga. Det gjorde mig irriterad. Hon vet kanske inte riktigt vad vår utbildning går ut på eller vad vi läser eller hur mycket av det sistnämnda. Jag begär inte att alla ska veta exakt vad paralegal-yrket innebär, men om man har tagit på sig ansvaret att bjuda in och hålla en presentation för en grupp, ska man ta reda på information om den gruppen. Det är en viktig retorisk del, men även ett bevis på intresse. Att inte anpassa en presentation eller föreläsning till sin publik kan medföra att man mister deras intresse. Det hände med mig, och jag upplevde även hennes undersökningsbrist som om hon inte riktigt brydde sig och ovanpå det även som lite fräckt. Varför då? Jo, jag fick intrycket att hon räknade med att vi inte var juridiskt kunniga. Inte ens en smula. Känslan av att hon såg ned på oss - att vi på något sätt stod lägre på en eventuell hierarkisk stege - infann sig hos mig och låg kvar under hela besöket.

Blommor

Förmodligen överreagerade jag, men trots att man kanske inte tror det, får vi faktiskt på utbildningen en juridisk utbildning som motsvarar juristprogrammets första termin, eller JIKen eller JÖKen. Juridiska översiktskurser helt enkelt. Vi får inte lika fördjupad juridisk kunskap som studenter på juristprogrammet, men ändå tillräckligt för att klara av juridiska arbetsuppgifter (borde kanske ta upp detta på min paralegalblogg?). Jag ser fram emot att få visa detta i framtiden. Jag må inte vara en jurist med jur.kand.-examen, men jag är ändå juridiskt kompetent.


Dagens citat:

"Isn't anyone trying to find me?"
(Avril Lavigne - I'm With You)

Ha det så bra!
Juridiskt kompetenta kramar
Jessie

Inte "the one and only"

Om man inte läser juridik finns risken att man lever i villfarelse när det rör sig om rikets författningar. Det gjorde jag innan jag började läsa på gymnasiet och varje gång som jag förklarar hur det ligger till för de juridiskt oinvigda, blir de alltid förvånade (och ibland verkar de nästan inte tro på mig).

Ifall jag säger Sveriges lagar eller lagboken tänker du (om du inte har pluggat juridik eller på annat sätt blivit juridiskt insatt) förmodligen på den blå bok som heter "Sveriges Rikes lag". Vad säger du om jag påstår att den blå boken är en av flera "lagböcker"? Jag känner till tre, men har för mig att en av lärarna på min nuvarande utbildning (Paralegal) sade att det fanns i alla fall någon till. De "lagböcker" som jag känner till är den blå (som troligtvis är den vanligaste och det är den som domstolarna använder), den röda och den gröna. Det är olika förlag som ger ut de här böckerna - därav de olika färgerna. Något annat som också skiljer böckerna åt är strukturen i dem.

Sveriges Rikes Lag


Nu vet du det. Vad säger du om jag påstår att "lagböckerna" inte innehåller rikets samtliga författningar? Visst låter det konstigt? Men det är sant. De författningar som finns i "lagböckerna" (i alla fall i den blå) är endast de vanligaste och mest användbara för domstolarna. Min rättskunskapslärare på gymnasiet förklarade att om man skulle försöka samla samtliga författningar i bokform, skulle den boken bli ofantligt stor. Flera meter tjock om jag inte misstar mig. Således finns det många fler författningar än de som återfinns i "lagböckerna" och de kan man finna i SFS (Svensk FörfattningsSamling). SFS finns både i tryckt form och elektronisk form.

Ett sista tillägg som gäller "lagböckerna" är att de kommer ut varje år eftersom det sker en del förändringar mellan upplagorna. Oftast sker det inte särskilt många förändringar, så att köpa "lagboken" varje år behövs inte. Vartannat år brukar räcka.

Påskris
Glad påsk!

 

Dagens citat:

"Lycklig den som inte sörjer vad hon saknar utan glädes åt vad hon har."
(Okänd)

Ha det så bra!
Lagliga kramar
Jessie

Tänka innan man talar

Jag är nog en av de sämsta på att faktiskt tänka innan jag talar. Det hoppar jämt grodor ur min mun och när de väl har tagit det där skuttet från tungan, finns det ingen möjlighet att ta dem tillbaka. Men likväl fortsätter jag att prata. Och prata. Och prata ...

Fast det var inte mig själv som jag tänkte prata om. Nej, utan jag tänkte här dela med mig av några verkliga uttalanden från advokater i USA. Vi fick dem av vår lärare i förvaltningsrätt och skrattet låg inte särskilt långt ifrån. Läs och skratta. Eller gråt. Jag har inte riktigt bestämt mig för vad som egentligen är bäst. (Vi fick dem på engelska och därför återger jag dem på engelska.)

ATTORNEY: She had three children, right?
WITNESS: Yes.
ATTORNEY: How many were boys?
WITNESS: None.
ATTORNEY: Were there any girls?
WITNESS: Your Honor, I think I need a different attorney. Can I get a new attorney?

ATTORNEY: The youngest son, the twenty-year-old, how old is he?
WITNESS: He's twenty, much like your IQ ...

Spikklubba

ATTORNEY: Doctor, how many of your autopsies have you performed on dead people?
WITNESS: All of them. The live ones put up too much of a fight.

ATTORNEY: Doctor, before you performed the autopst, did you check for a pulse?
WITNESS: No.
ATTORNEY: Did you check for bloodpressure?
WITNESS: No.
ATTORNEY: Did you check for breathing?
WITNESS: No.
ATTORNEY: So, then it is possible that the patient was alive when you began the autopsy?
WITNESS: No.
ATTORNEY: How can you be so sure, Doctor?
WITNESS: Because his brain was sitting on my desk in a jar?
ATTORNEY: I see, but could the patient have still been alive, nevertheless?
WITNESS: Yes, it is possible that he could have been alive and practicing law ...



Dagens citat:

"Den som ställer en fråga är okunnig i fem minuter. Den som aldrig ställer en fråga är okunnig hela livet."
(Kinesiskt ordspråk)

Ha det så bra!
Otänkta kramar
Jessie

Livet som paralegal

Ifall du inte har märkt det (bland länkarna till höger), ville jag bara tala om att jag har startat en till blogg som heter "Livet som paralegal". På den bloggen är det tänkt att jag ska lägga upp information och annat relevant som har med paralegal-utbildningen och sedan även yrket att göra. Grundtanken är att upplysa fler om yrket och kanske till och med få fler att vilja utbilda sig till det.

Livet http://static.publishme.se/7/images/calendar.pngsom paralegal

Men trots den extra bloggen, kommer jag inte sluta skriva här om mina upplevelser som är förknippade med utbildningen. Jag ska däremot försöka göra "Livet som paralegal" lite mer objektivt, medan denna blogg fortfarande ska spruta subjektivitet. Fast helt och hållet objektivt är det nog svårt att få.

Daglig uppdatering eller till och med mer av "Livet som paralegal" är inget som du ska förvänta dig. Dock ska jag försöka få inläggen att vara så relevanta som möjligt. Den bloggen ska trots allt vara en informationsblogg.

Om du pluggar till eller arbetar som paralegal och känner att du har något att dela med dig av, går det bra att ta kontakt med mig så kan vi komma överens om hur vi ska göra.


Dagens citat:

"Mycket få människor lever idag - de flesta gör förberedelser för att leva imorgon."
(Jonathan Swift)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Rolig definition

Vi har nu haft några lektioner i familjerätt och redan från början sade vår lärare i familjerätt att genom att gifta sig eller bli sambo med någon, ingår man ett avtal med den andra personen. Det står ju i äktenskapsbalkens 1 kap 2 §: "Makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa." Att gifta sig innebär med andra ord att man kommer överens om vad som står i nämnd paragraf, vilket blir ett avtalsförhållande. Dessutom avtalar man underförstått om att leva tillsammans etc. Ungefär samma sak gäller för sambor, då man måste bo tillsammans "stadigvarande" i ett parförhållande och ha gemensamt hushåll. Man måste alltså leva tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden, vilket med en gång utesluter att två vänner som delar bostad kan kallas/räknas som sambor. De är endast "rumskompisar" eller liknande och inget annat.

Pussar

Tidigare har jag faktiskt inte tänkt på det på det sättet, fast vid närmare eftertanke är det logiskt. Juridisk sett om inte annat. Hmm ... Man blir nog allt lite känslokall av att bli en del i den juridiska världen. För att ta djur som exempel. Rent juridiskt räknas de som lösöre, precis som stolar, pennor etc. De är inget annat än saker rent juridiskt. Hur som helst, vi började nu i veckan att läsa associationsrätt, vilket handlar om bolag, föreningar etc. Vår lärare i det (som är en riktig duktig pedagog! Man lär sig verkligen om det hon undervisar om och med henne blir juridiken enkel) började delavsnittet (associationsrätt ifall du glömt) med att fråga vem i klassen som har ett enkelt bolag. Eftersom jag sitter längst fram och inte vände mig om, vet jag inte om någon svarade med att räcka upp handen, fast det verkade inte så då vår lärare med självförtroende fortsatte att hon skulle visa oss att vi i alla fall någon gång haft ett enkelt bolag.

Definitionen av enkelt bolag finns i Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag 1 kap 3 §; "Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 §." För att ett handelsbolag ska föreligga krävs enligt 1 kap 1 § samma lag som ovan; "Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret."  Vad menas med allt detta? Jo, om två eller fler personer avtalar/kommer överens om att utöva en verksamhet/arbeta för ett gemensamt mål, så länge det inte handlar om näringsverksamhet (NE: verksamhet som bedrivs yrkesmässigt, självständigt och med vinstsyfte. Även inkomstslag i skattelagstiftningen kan benämnas näringsverksamhet.), har ett enkelt bolag kommit till. Hänger du med? Om du är snabbtänkt tror jag att du nu vet var jag vill komma (och det vår lärare i associationsrätt menade).

Handskakning

Ett kärleksförhållande kom jag fram till grundade sig på ett outtalat avtal om att vårda kärleken sig emellan. Vad är det då som föreligger? Man avtalar om att vårda sin kärlek, vilket blir ens gemensamma mål som man jobbar med (man utövar en verksamhet kan man säga). Kort och gott är ett kärleksförhållande ett enkelt bolag. Alltså har de allra flesta haft eller har ett enkelt bolag. Lite roligt att juridiken finns runt oss hela tiden. Jag tyckte i alla fall att det var ett roligt konstaterande som vår lärare gjorde.


Dagens citat:

"Många människor blir stressade av att behöva skaffa mer pengar för att ha råd att ta det lugnare."
(Otto Ludwig)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Mitt och ditt?

Alla vet att när man gifter sig blir all egendom giftorättsgods, med undantag från den egendom ska ska ses som enskild. Giftorättsgods innebär att vid en bodelning ska värdet av den egendomen som tas med delas mellan makarna. Om en egendom däremot är enskild stannar den kvar hos den make som är ägare till egendomen. Med andra ord ingår inte den i det som ska delas mellan makarna. Om makars egendom finns bestämmelser i äktenskapsbalkens 7 kapitel.

Vid ett äktenskaps ingående (eller under ett pågående äktenskap) kan ett äktenskapsförord upprättas. Det dokumentet innebär att man sorterar ut vad som ska vara enskild egendom.

Glasnalle

Nu har jag inget speciellt som jag vill "skydda", och det är kanske som ett äktenskapsförord för mig känns onödigt. I alla fall när det gäller älsklingen. Allt mitt är hans (även nu när vi "bara" är sambos) och så vill jag fortsätta att ha det. Kanske är det för att jag har otroligt stark tilltro till att vår kärlek kommer att bestå. Eller beror det på att jag älskar honom över allt annat. Men mest sannolikt beror det på båda alternativen.

Fast nu påstår jag givetvis inte att äktenskapsförord är onödigt för alla personer och/eller i alla sammanhang. Många gånger kan det vara en stor fördel att upprätta ett sådant dokument, utifall att något skulle hända. Nyligen påpekade älsklingen att genom att upprätta ett äktenskapsförord räknar man med att äktenskapet kommer krascha. Det är ett sätt att se det på, fast å andra sidan behöver det inte vara riktigt så. Man vet i regel aldrig vad som kommer att ske i framtiden. Trots att man kanske idag är övertygad om att äktenskapet kommer att bestå, kan det dessvärre ske något som förändrar det hela. Då kan det vara ett smart skyddsnät att ha ett äktenskapsförord om man känner att det kan komma att behövas.

ÄktB

Tyvärr finns det människor som gifter sig därför att de har "dollartecken" i ögonen och med det menar jag att de gifter sig för pengarnas skull. Någon kärlek brukar i ett sådant fall inte existera, eller i varje fall inte vara särskilt stark.

Jag fick höra en gång om en man som gifte sig och vid en senare äktenskapsskillnad fick kvinnan det hus som mannen haft i sin familj i några generationer. I ett sådant fall skulle ett äktenskapsförord ha varit bra, trots att man kanske inte vill tänka på sådant när man gifter sig. Jag skulle inte kunna ha mage att kräva något sådant av älsklingen, om vi säger att han skulle ha haft en släktklenod.

Dock finns ett litet "skydd" i lagen mot att någon uppenbart gifter sig för pengar. Skyddet är en jämkningsregel vid en bodelning som tar hänsyn till äktenskapets längd (plus ev. samboende tror jag att läraren/advokaten sade). Denna regel återfinns i äktenskapsbalkens 12 kapitel. Med andra ord kan man inte gifta sig på måndagen och skilja sig på torsdagen och därmed få hälften av all egendom som räknas som giftorättsgods.

Vad vill jag då ha sagt? Bättre att ta det säkra före det osäkra, om man själv känner att det behövs. Om man inte anser att ett äktenskapsförord är nödvändigt är det helt okej att strunta i det där dokumentet. Fast så är man medveten om att man tar en risk utifall att något oväntat sker, som då vänder upp och ned på den nuvarande situationen. Även jag är medveten om att jag tar en sådan risk, men det är inget som jag kommer att ångra. Inte med älsklingen. HjärtaKram


Dagens citat:

"Viss kärlek är som vinteräpplen, mognar sent och håller länge."
(Okänd)

Ha det så bra!
Äktenskapliga kramar
Jessie

Rolig humor

I torsdags satt jag och läste ett inlägg på Juridikbloggen och kunde inte låta bli att le och skratta. Inlägget som jag läste handlade kort och gott om juristers sociala förmåga, vilket enligt skribenten är lika med noll. Enligt henne (för det var en tjej som skrev inlägget) pratar i regel jurister aldrig med "icke-jurister". En anledning finner man i denna mening från inlägget:

"Den mest autistiska juristen hälsar inte alls, för honom är icke-juristen bara en del av inredningen."

Och tydligen pratar bara jurister om jobb hela tiden. På det sättet exkluderar de "icke-juristerna". En annan del av inlägget som jag tyckte var lustigt formulerad var:

"Likt zombies håller jurister sig gärna till sin flock. The Wires McNulty beskriver juristkåren som en  ”twisted little tribe” som talar sitt eget ”twisted little language” och det ligger mycket i den beskrivningen. Jurister umgås med jurister, gifter sig med jurister, föder upp jurister och fikar med andra jurister. Utan att bry sig om vad Magdalena Ribbing skulle tycka, exkluderar juristerna icke-juristerna från alla konversationer genom att uteslutande prata jobb."

Vår ena lärare på utbildningen (han som konstruerar och rättar våra tentor bland annat) sade just det att jurister gifter sig med jurister. Han sade även annat småelakt om jurister, trots att han själv tillhör den skaran.

Jag har inte riktigt tänkt på att jurister ses som en konstig grupp i samhället, men vid närmare eftertanke kan det nog stämma. När jag började på gymnasiet verkade min familj tycka att jag var med udda än vanligt, eftersom jag vid ett flertal tillfällen försökt att prata juridik med dem och även förklara vissa saker. Utan resultat såklart. Tydligen var det bara jag som tyckte att juridiken var så himla rolig.

Om du vill få dig ett gott skratt kan jag varmt rekommendera att läsa inlägget. Fast jag kan inte garantera att du kommer tycka att det är roligt, för jag har en ganska konstig humor (fråga själv bästa kompisen och älsklingen). Jag tyckte i alla fall att det var hysteriskt kul att läsa och stackars älsklingen fick flera gånger veta vad som var så kul eftersom jag mer än gärna delade med mig av glädjen.

Fast jag reagerade för den där lilla detaljen om att jurister umgås nästan bara med jurister och gifter sig med andra jurister ... Skulle det inte bli tråkigt i längden att vara göra så? Man får ju på så vis knappt något utbyte? Eller är det bara jag som är ute och cyklar?


Dagens citat:

"Kärlek botar människor, både de som ger den och de som tar emot den."
(Karl Augustus Menninger)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nytt lagförslag

Det här var ett ämne som vi tog upp under sista veckan innan jul i skolan på juridisk svenska-lektionerna. Hittills har det inte funnit något förbud mot att filma, fotografera etc. folk när de t.ex. duschar. Vår lärare under den veckan, Mårten Schultz, berättade om att en styvpappa (har för mig att han inte var biologiska pappan) hade monterat in en kamera i duschen och filmade när sextonåriga dottern i familjen duschade. Dock kunde han inte dömas för det finns inget förbud mot detta. Möjligtvis, berättade vår lärare, om man sprider exempelvis sexfilmer. Då finns det en chans att de personerna kan bli dömda för förtal. Men nu verkar det vara ett lagförslag på ingång som ska förbjuda fotografering eller filmning i smyg! Det finns att läsa om förslaget på den här bloggen och i den här artikeln. (Uppdatering: Mårten skriver även om det här.)

Jag har själv inte läst genom förslaget särskilt noga än, men det ämnar jag att göra så fort jag får tillfälle. Dock känner jag mig lite missnöjd, fast jag ska nog inte måla fan på väggen innan jag har läst genom lagförslaget. Varför är jag missnöjd då? Jo, det är ju bra att de kan komma åt den där typen av filmning, som exempelvis fotografering/filmning inne på toaletter etc., men annars då? Kommer det finnas ett skydd mot att man blir filmad/fotograferad utan att vilja det? T.ex. om jag fotograferar min älskling (som inte tycker om att vara med på bild) och sedan lägger ut bilder på honom här på bloggen, kommer min älskling genom det nya lagförslaget få ett skydd mot den här sortens handlande?

Precis som älsklingen är jag också av den åsikten att jag inte tycker om att bli fotograferad (om jag inte själv har valt att bli det) och jag tycker absolut inte om att bilder på mig läggs ut på nätet i något sammanhang. Kommer jag genom den nya lagen, om den nu antas, att få skydd mot att få bilder upplagda på nätet mot min vilja? Nu vet jag mycket väl att just den punkten inte är lika akut som syftet bakom förslaget. Jag ska ta och läsa genom förslaget på 46 sidor och se hur det kan tolkas och vad som är meningen bakom. Hur som helst är det ett bra initiativ (trots att det verkar ha varit på gång länge). Nu får man bara hoppas att den kommande lagen, om den nu antas, inte missbrukas. Den som lever får se.


Dagens citat:

"Ju större motstånd vi stöter på, desto mer energi utvecklar vi för att ta oss igenom."
(Okänd)

Ha det så bra!
Lagförslagskramar
Jessie

En para-vad då?!

Som du vet läser jag Paralegal-utbildningen på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm. Varje gång andra frågar vad jag pluggar till, blir de alltid lika storögda när jag talar om vad det är för en utbildning. Därför har jag slutat att säga paralegal och säger istället juristassistent. Fast när man säger det får folk för sig att man blir någon slags sekreterare och det är ju inte direkt hela sanningen ...

I det här inlägget tänkte jag därför redogöra lite kort för vad en paralegal kan göra (för den frågan får jag i stort sett varje gång som jag talar om vad jag utbildar mig till ...).

I en broschyr från PHI (Påhlmans HandelsInstitut) står följande;

"Utbildningens övergripande mål är att ge den studerande nödvändiga kunskaper för att kunna utföra arbetsuppgifter motsvarande en juristassistent vid en advokatbyrå, eller specifika juridiska arbetsuppgifter vid ett större företag, offentlig förvaltning eller tingsrätt, dock utan krav på juridisk examen från högskolan.

En paralegal kan arbeta vid större företag eller offentlig förvaltning: ingå i kvalificerade arbetslag och handlägga juridiska och ekonomiska frågor, självständigt handlägga juridiska frågor inom företagets/förvaltningens specialområde, handlägga arbetsrättsliga frågor inom företaget/förvaltningen.
"

I en fyra-sidor lång text om rollen som paralegal, som vi har fått från skolan (i syfte att kunna förmedla informationen vidare till de arbetsplatser där vi söker LiA-plats) står det ganska bra om en paralegal, och därför tänker jag citera den texten;


Paralegal

 

Namnet kommer från den latinska termen ”para” vilket med ett enkelt språk betyder att ”täcka/skydda”. Det innebär att en paralegal täcker upp för eller skyddar advokaten eller en motsvarande person om arbetet utförs utanför en advokatbyrå.

 

En paralegal är ansedd som en viktig medarbetare i ett ”legal team” och spelar ofta huvudrollen i den legala processen. En paralegal kan arbeta inom många områden, både som generalist och som specialist. De har dock det gemensamt att de behärskar landets rättssystem och att de har kunskap om landets olika lagar och hur processordningen fungerar.

 

USA

 

Paralegal var en ny yrkeskategori som kom i slutet av 60-talet. De amerikanska advokatbyråerna behövde effektivisera sin verksamhet avseende både administrationen och hur man sparade pengar. Samtidigt hade arbetsbelastningen ökat på byråerna och allmänheten hade börjat visa större intresse för möjligheterna att rikta skadestånd mot olika aktörer.

 

En paralegal kan inte ge legala råd, representera klienter, bestämma arvode eller acceptera ärende. I övrigt kan de göra i stort sett allting annat inom ramen för det juridiska arbetet på en advokatbyrå. Förutsättningen är att de står under en advokats tillsyn.

 

En paralegals arbete ”sammansmälter” med advokatens arbete:

  • Kommunicera med klienter

  • Intervjua klienter

  • Upprätthålla kontakten med klienter
    allt under förutsättning att de är tydligt kommunicerat till klienten vilken status de har

  • Hitta vittnen och intervjua vittnen

  • Ta fram utredningar, statistik och underlag till advokaterna

  • Göra rättsutredningar

  • Skriva juridiska dokument, korrespondens och pläderingar

  • Summera olika juridiska dokument som t ex förhör och testamenten

  • Vara med vid ”arvsavgörande”, fastighetsaffärer, domstols- och administrativa förhandlingar tillsammans med en advokat

 

Faktureringen för en paralegal sker i stort sett på samma sätt som för advokatens arbete men med en lägre timdebitering. Det vill säga högre än för normalt administrativt arbete.

 

I USA kan en paralegal få sin utbildning certifierad av ABA (Advokatsamfundet i USA). Detta vore naturligtvis önskvärt även här i Sverige.

 

Den vanligaste arbetsgivaren för en paralegal i USA är advokatbyråer (av skiftande storlek), men man ser ett ökat intresse även från andra organisationer, t ex företag med egen juridisk enhet, försäkringsbolag, fastighetsbolag (mäklare) och banker.

 

 

En paralegal utför också självständigt arbete direkt mot klienter och kunder, t ex:

 

  • Arbetsrätt

  • Anställningsavtal

  • Aktieägaravtal

  • Optionsprogram

  • Bonusprogram

  • Sammanställa finansiella rapporter (kvartalsrapporter etc)

  • Företagslån

  • Hålla koll på den lagstiftning som berör bolaget och att bolaget håller sig inom ramarna för denna lagstiftning

 

Storbritannien

 

Paralegal kom även i Storbritannien under 60-talet, men det var inte förrän på 80-talet på grund av uppsvinget i USA som yrkeskategorin fick ett större genomslag i Storbritannien. Förutom uppsvinget i USA så berodde populariteten hos yrkeskategorin i Storbritannien på att landet befann sig i en lågkonjunktur och att advokaterna märkte att deras klienter blev mer och mer kostnadskrävande. Genom att använda en paralegal kunde de både spara pengar och samtidigt framstå som mer moderna. 1997 tog advokatsamfundet i Storbritannien fram en rapport som kan sammanfattas med följande ord: ”Paralegals är en starkt bidragande faktor till effektiviteten hos advokater, företag och till att deras klienterna har ett så stort förtroende för dem”.

 

I övrigt har en paralegal i Storbritannien i stort sett samma roll som i USA.

Danmark

 

Här kallas en paralegal även elitsekreterare. I Danmark har advokatsamfundet dragit den slutsatsen att en person med bred, generell kunskap, som kan vara specialist inom ett eller flera juridiska områden, är en långt mer självständig och flexibel medarbetare än en ”vanlig” sekreterare. På grund av den ökande internationaliseringen använder man även här uttrycket ”paralegal”.

 

I Danmark har man lagt upp utbildningen i tre moduler, som är väldigt korta då det framförallt rört sig om att utveckla redan befintliga advokatsekreterare.

 

Modulernas rättsområden är bland annat skatterätt, egendomsrätt, arvsrätt, familjerätt, konkursrätt, obeståndsrätt, tvångsauktioner, skadeståndsrätt och straffrätt.

 

Utöver detta läser även de studerande räkenskapsanalys, personskadeersättning samt engelska. Även här är Advokatsamfundet inne och certifierar.

 

Sverige

 

Naturligtvis kan det fungera på samma sätt i Sverige som i övriga länder. Det gäller bara att kunna övertyga advokatbyråerna, företagen och andra involverade att det finns pengar att tjäna på att ha en så välutbildad person som en paralegal. Viktigaste argumentet är troligen att en paralegals arbete kan faktureras på samma sätt som en advokats arbete, men med en lägre timdebitering.

 

Du kan låta en paralegal arbeta med i stort sett det som en biträdande jurist gör idag, men till en lägre lönekostnad. Kravbilden är att allt är välkommunicerat från början av anställningen och att de som anställer faktiskt ser till att den de anställt får arbeta med betydligt mer avancerade uppgifter än en vanlig sekreterare.

 

För de sekreterare som redan är i branschen kan det vara svårare att växla spår. De har idag redan tagit på sig en traditionell sekreterarroll som kan vara svårare att förändra.

 

Nackdelen är att advokatbyråerna idag, både i Sverige och i andra delar av världen, är traditionella och väldigt hierarkiska. Sekreteraren har låg status och får sällan mer utbildning än vad som är absolut nödvändigt. Advokatbyråerna bör därför ha någon delaktig partner med som kan öppna upp byrån och även vara garant för att byrån inte är gammalmodig utan lever i den nya tiden.

 

Övriga tänkbara arbetsgivare är förmodligen betydligt mindre traditionellt styrda än advokatbyråerna, varför det kan vara enklare att komma in som paralegal och få avancerade arbetsuppgifter där än på en advokatbyrå.

 

För den senare typen av företag blir det fråga om att övertyga att det finns ett behov av den här typen av medarbetare. Naturligtvis är en paralegal bra både för de företag som redan har en juridisk enhet (då lär rollen fungera ungefär på samma sätt som på en större advokatbyrå d v s med specialistinriktning inom de områden som företaget arbetar med) och för de företag som saknar juridisk enhet. För de företag som saknar juridisk enhet kan företaget utnyttja både generalisten och specialisten utan att därmed behöva ha kostnaderna för en färdigutbildad jurist. Dessutom får de en medarbetare som kan inse när det är dags att ta in extern hjälp i form av en jurist. En paralegal kan då både spara pengar åt företaget genom att förbereda problemställningarna för att minimera den externa kostnaden som att vara en ”speaking partner” till den externa juristen.

Vad kan då hjälpen bestå i?

 

  • Rättsutredningar

  • Vittnesutsagor (brottmål ev enklare skadeståndsärende)

  • Kontakt med myndigheter

  • Kontakt med domstolar

  • Plocka fram alla underlag som kan vara av intresse för advokaterna

  • Finnas som stöd vid större rättegångar både vad avser IT och annat

 

 

 

Se vidare under USA.

 

Vad beträffar diplom, så anser jag som vanligt att man måste ha nått godkänd nivå i samtliga tester och att all praktik är genomförd.

 

Om advokatsamfundet skulle vara villiga att certifiera utbildningen så krävs troligen en poänggivande kurs. Där får nog Konrad vara den som styr upp vad som behövs i utbildningen för ev certifiering.

 

Juristens roll har som tidigare nämnt blivit mer utsatt vad avser kravet på effektivitet.

Rättsutredningarna är idag mer kvalificerade och mer omfattande än de var tidigare, vilket innebär att de tar betydligt mycket längre tid för juristerna. Några anledningar till detta är bl a den snabba samhällsförändringen, den ökade graden av internationalisering samt mängden information som finns att tillgå. Även nya företagsformer och förändringar i affärsverksamheter påverkar naturligtvis juristernas arbete.

 

Klienterna har ökat sina krav på att juristerna är väl pålästa, har tagit del av all tillgänglig information samt kan applicera sina kunskaper på det område ärendet gäller. Även kvalitetskravet på juristernas arbete har ökat. Kravet på kunskaper om vad som händer internationellt och hur det kan påverka Sverige har också ökat. Idag

använder juristerna också presentationsmaterial i en rad olika sammanhang t ex i domstolarna, vid föredrag, större mål, seminarier eller i samband med ”Due diligence”. Kravet på dessa presentationer är att de, förutom att vara av senaste modell, även är upplagda som en juridisk presentation; d v s det krävs både it-kunskaper och juridisk bakgrundskunskap för att kunna lägga upp presentationerna.

Sammantaget innebär detta att en paralegal med rätt utbildning är en oerhörd besparing för det företag som han/hon arbetar i, både vad avser tid och pengar.

 

En rättsutredning innebär mycket informationssökande för en jurist. Detta skulle en paralegal underlätta, och dessutom bespara byrån eller företaget pengar.

 

Det vore dessutom bra om vi kunde få fram att vår paralegal-utbildning kunde bli gångbar även internationellt. Fördelar både på grund av arbetsmarknad men också i samband med rekrytering.

 

Så vitt jag kan förstå är medelåldern på dagens advokatsekreterare hög. Byråernas arbete behöver moderniseras och vara en del av det nya samhället. Kravbilderna på juristerna har ökat, arbetsbelastningen har ökat. Sammantaget ger detta vid handen att behovet av paralegals borde vara stort. Kan de sedan dessutom debitera paralegals arbete på klienterna torde det innebär stora besparingar.

 

Det gäller bara att kunna övertyga dem.

 

Utbildningen kan också få vissa synergieffekter genom att plocka in personal som redan är i branschen på de utbildningsmoment som behövs för att de ska kunna bli certifierade; alternativt få sitt diplom. Dessa personer behöver inte gå hela KY-utbildningen, utan det räcker att de fyller upp grupperna där de behöver fylla på sin kompetens.




Dagens citat:

"Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut."
(Nalle Puh)

Ha det så bra!
Juridiska kramar
Jessie

Svarta listan

Nu när vi läste Marknadsrätt i skolan för ett tag sedan (kanske någon månad sedan om ens det) fick vi lära oss att i Marknadsföringslag (2008:486) finns en så kallad "Svart Lista", som innehåller 31 punkter som är absolut förbjudna i marknadsföring. Många av de punkterna som vi tittade på kände jag inte ens till (även om lagen är ganska ny, som kom 2008) och både jag och Lisa tyckte att den här "Svarta listan" borde komma till fler personers kännedom och inte bara de som är intresserade av juridik. Därför väljer jag idag att lägga upp den på bloggen. Med det hoppas jag att den kan vara till nytta.



Tillkännagivande (2008:487) med anledning av marknadsföringslagen (2008:486)

SFS nr: 2008:487
Departement/myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Utfärdad: 2008-06-05
Andra format: text, PDF (innehåller inte eventuella ändringar)
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

Bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 har följande innehåll.







Affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga

Vilseledande affärsmetoder
1. Påstå att näringsidkaren har undertecknat en uppförandekod när så inte är fallet.
2. Uppvisa en förtroendemärkning, kvalitetsmärkning eller motsvarande utan att ha erhållit det nödvändiga tillståndet.
3. Påstå att en uppförandekod rekommenderas av ett offentligt eller annat organ när så inte är fallet.
4. Påstå att en näringsidkare (inklusive dennes affärsmetoder) eller en produkt har godkänts, rekommenderats eller sanktionerats av ett offentligt eller privat organ när så inte är fallet eller påstå detta utan att villkoren för godkännandet, rekommendationen eller sanktioneringen iakttas.
5. Erbjuda produkter till ett angivet pris utan att näringsidkaren uppger att han har rimliga skäl att tro att han inte kommer att kunna leverera, själv eller med hjälp av underleverantör, dessa eller likvärdiga produkter till det angivna priset inom en tid och i sådan mängd som är rimligt med beaktande av produkten, omfattningen av reklamen för produkten och det pris som erbjudits (otillbörligt lockerbjudande).
6. Erbjuda produkter till ett angivet pris och sedan
a) vägra att visa konsumenten produkten ifråga, eller
b) vägra att ta emot en beställning eller leverera produkten inom rimlig tid, eller
c) förevisa ett defekt exemplar av den, i avsikt att i stället försöka sälja en annan produkt (en typ av otillbörligt lockerbjudande).
7. Oriktigt ange att en produkt kommer att vara tillgänglig enbart under mycket begränsad tid, eller att den kommer att vara tillgänglig enbart på särskilda villkor under en mycket begränsad tid, för att få konsumenten att fatta ett omedelbart beslut utan att ha tillräcklig tid eller möjlighet att fatta ett välgrundat beslut.
8. Åta sig att ge service efter försäljningen till kunder med vilka näringsidkaren före köpet har kommunicerat på ett språk som inte är ett officiellt språk i den medlemsstat där näringsidkaren är lokaliserad och sedan ge sådan service enbart på ett annat språk utan att tydligt informera konsumenten om detta innan denne förbinder sig att köpa produkten.
9. Ange eller på annat sätt skapa intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet.
10. Framställa konsumenters lagliga rättigheter som utmärkande för näringsidkarens erbjudande.
11. Använda material från medierna för att göra reklam för en produkt om näringsidkaren själv har betalat för materialet och detta inte framgår av reklamen eller av bilder eller ljud som tydligt kan identifieras av konsumenten (annons i redaktionell form). Detta skall inte påverka tillämpningen av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG.
12. Göra ett i sak oriktigt påstående om arten och omfattningen av den risk konsumenten utsätter sig själv eller sin familj för om han eller hon inte köper produkten.
13. Försöka att sälja en produkt som liknar en annan produkt, som görs av en särskild tillverkare, på ett sätt som avsiktligen förespeglar konsumenten att produkten är gjord av samma tillverkare, trots att så inte är fallet.
14. Inrätta, driva eller göra reklam för pyramidspel där konsumenten lockas att delta på grund av möjligheten att få ersättning och denna främst grundas på att andra konsumenter värvas till spelet, snarare än på försäljning eller konsumtion av en produkt.
15. Oriktigt påstå att näringsidkaren står i begrepp att upphöra med sin verksamhet eller flytta till nya lokaler.
16. Påstå att produkter kan underlätta vinst i hasardspel.
17. Oriktigt påstå att en produkt förmår bota sjukdomar, funktionsrubbningar eller missbildningar.
18. Förmedla i sak oriktig information om marknadsvillkor eller möjligheten att finna produkten i avsikt att förmå konsumenten att förvärva produkten på mindre fördelaktiga villkor än de marknaden normalt kan erbjuda.
19. Som affärsmetod påstå sig anordna tävlingar eller säljfrämjande åtgärder med priser utan att dela ut de priser som beskrivs eller någon skälig motsvarighet till dessa.
20. Beskriva en produkt som "gratis", "kostnadsfri", "utan avgift" eller liknande om konsumenten måste betala annat än den oundvikliga kostnaden för att svara på affärsmetoden och hämta eller betala för leverans av produkten.
21. I marknadsföringsmaterialet inkludera en faktura eller liknande betalningshandling som ger konsumenten intryck av han redan har beställt den marknadsförda produkten när så inte är fallet.
22. Oriktigt påstå eller skapa intryck av att näringsidkaren inte agerar i syften som hänför sig till dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, yrkeskår eller yrkesområde, eller felaktigt uppträda som konsument.
23. Oriktigt skapa intryck av att produktservice efter försäljning är tillgänglig i en annan medlemsstat än den där produkten säljs.

Aggressiva affärsmetoder
24. Ge intryck av att konsumenten inte kan lämna platsen innan ett avtal har utarbetats.
25. Göra personliga besök i konsumentens hem och ignorera dennes anmodan om att lämna hans hem eller inte komma tillbaka, utom under de omständigheter och i den utsträckning som enligt nationell lagstiftning är motiverat för att få en avtalsmässig skyldighet fullgjord.
26. Ta upprepade och oönskade kontakter per telefon, fax, e- post eller annat medium utom under de förhållanden och i den utsträckning som enligt nationell lagstiftning är motiverat för att få en avtalsmässig skyldighet fullgjord. Detta skall inte påverka tillämpningen av artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsument-
skydd vid distansavtal och Europaparlamentets och rådets direktiv
95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation.
27. Kräva att en konsument, som gör anspråk på ersättning från en försäkring, lägger fram dokument som inte rimligen kan anses relevanta för huruvida anspråket är giltigt, eller systematiskt underlåta att svara på relevant korrespondens i ärendet, om detta sker i syfte att förmå konsumenten att avstå från att utöva sina avtalsenliga rättigheter.
28. Att i en annons direkt uppmana barn att köpa eller att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa de utannonserade produkterna åt dem. Denna bestämmelse påverkar inte tillämpningen av artikel 16 i direktiv
89/552/EEG om sändningsverksamhet för television.
29. Kräva omedelbar eller uppskjuten betalning för eller återsändande eller förvaring av produkter som näringsidkaren tillhandahållit men som konsumenten inte beställt (leverans utan föregående beställning) utom om produkten är en sådan ersättning som tillhandahållits i överensstämmelse med artikel 7.3 i direktiv 97/7/EG.
30. Uttryckligen informera konsumenten om att näringsidkarens arbete eller försörjning står på spel om konsumenten inte köper produkten eller tjänsten.
31. Oriktigt skapa intryck av att konsumenten redan har vunnit eller kommer att vinna ett pris eller annan motsvarande förmån, eventuellt efter att först ha utfört en särskild handling,
- när det i själva verket inte finns något pris eller någon annan motsvarande förmån, eller
- när möjligheten att göra anspråk på priset eller en annan motsvarande förmån är beroende av att konsumenten betalar pengar eller ådrar sig en kostnad.




Dagens citat:

"En kvinna störs av vad en man glömmer - en man av vad en kvinna kommer ihåg."
(Arch Ward)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Domslut och skitnödig notiarie

Igår kom domslutet på vårt rättegångsspel som vi hade med klassen i förra veckan. "Rätten" kom fram till att den tilltalade skulle dömas för misshandel av målsägande (mig) och har för mig att det blev en villkorlig dom. Dock tyckte de inte att de olaga hoten som han också var åtalad för, var styrkt och därför frikändes han på den punkten. Den tilltalade blev också skyldig att betala skadestånd på ungefär femtusen till målsägande. Jag skämtade med den ena som hade spelat åklagare och med hon som hade varit mitt målsägarbiträde, om att jag skulle vilja överklaga domen. "Åklagaren" var också inne på det spåret, medan mitt målsägarbiträde var emot det. Hon skrattade och sade att jag fick nöja mig med de pengar som jag fick.

På tal om rättegång. Jag glömde ju att nämna en sak när jag berättade om när några från klassen var på Svea Hovrätt. Tjejen som jag sitter med på lektionerna (vi kan kalla henne för ... L) hade tidigare berättat om något ganska kul när hon och hennes kompis hade varit på Svea Hovrätt, då L's kompis blivit utsatt för rån. Detta var för ungefär ett år sedan. Hur som helst, de hade suttit och varit väldigt nervösa när de plötsligt hörde en notarie som kallade till förhandling. De hade börjat skratta och var plötsligt på mycket bättre humör. Varför hade de skrattat? Jo, notarien hade tydligen låtit som om denne var otroligt skitnödig. L berättade att hon hoppades på att få höra denne notarie igen och fick sin möjlighet när vi gick till Svea Hovrätt.

Flera notarier kallade till förhandling medan vi väntade på att få gå in på den med försök till utpressning, men ingen av dem var L's skitnödige notarie. Jag sade till henne att hon inte skulle hoppas på för mycket, med tanke på att det hade varit för ungefär ett år sedan, så risken fanns att notarien inte längre fanns på hovrätten. Eller i alla fall inte just den dagen. Precis när jag hade nämnt det, hör vi den skitnödige notarien i högtalarna och samtliga från klassen gapskrattar. Det lät verkligen som om personen var skitnödig och krystade fram det denne ville ha sagt! L tyckte att Stockholm stad borde ha det som en turistattraktion. "Kom och lyssna på den ständigt skitnödige notarien på Svea Hovrätt!" Jag kan nog inte göra annat än att hålla med. Haha!

Tänkte avsluta dagens inlägg med en av mina personliga favoriter i låtväg. Dagens val föll på Josh Grobans "With You". Jag får gåshus bara av att höra den!






Dagens citat:

"Att börja med en inledning är bra, för då vet folk i alla fall att man har börjat."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Försök till utpressning

Innan jag börjar redogöra för förhandlingen i onsdags, vill jag bara förtydliga en sak angående den där reflexvästen; jag ämnar inte att ha den när jag är ute och går i själva Åker för att andra personer ska se mig. Jag har den på mig när jag ska gå vid vägen (mest blir det till och från Läggesta) för att BILARNA ska se mig. Så, då var det utrett och jag har lagt upp bilder från Svea Hovrätt. Blev bara tre stycken och de är inte av bästa kvalitet därför att jag tog dem med min mobil.

Nu till det som inlägget ska handla om. En hovrättsförhandling skiljer sig lite från en "vanlig" tingsrättsförhandling. I hovrätten är inte vittnena närvarande och om jag inte har helt fel för mig behöver inte parterna vara närvarande heller (bara deras ombud). Varför? Jo, man har spelat in förhören i tingsrätten med parterna samt vittnen och det är dessa videoinspelningar som man sitter och ser på. Det ska ju vara samma bevisning, såvida det inte har framkommit något helt nytt som kan ge målet en helt annan utgång än i tingsrätten. I vilket fall som helst var den tilltalade på plats, men vi satt ändå och såg på förhören med målsägande (30 minuter), den tilltalade (30 minuter), och två vittnen vars vittnesförhör sammanlagt kunde vara ungefär lika långt som vart och ett av de andra två förhören. Jag minns inte riktigt. Det jag minns var att det var ganska sövande att sitta och se på det eftersom det kändes som om de hela tiden sade samma sak, men i olika formuleringar (och även till viss del i exakt samma formuleringar).

Vad handlade målet om då? Det man vet med säkerhet är att målsägande i detta målet slog den tilltalade över näsan på en fest för att den tilltalade hade haft sex med målsägandes ex-flickvän (jag blev förvirrad hur förhållandet var! I ena stunden var det hans ex, medan i andra så verkade de ha varit ihop vid just det tillfället ...). Målsägande blev dömd för misshandel. Dagen efter festen och misshandeln bestämde sig den tilltalade för att konfrontera målsägande tillsammans med en kompis och begära pengar för en trasig jacka. Sedan skiljer sig deras utsagor åt.

Målsägande säger att den tilltalade kom med en kompis (som för övrigt hade varit bästa vän med målsägande tidigare) och de uppträdde hotfullt. Först hade de sagt att de skulle ha femtusen kronor och när målsägande frågade varför, hade dne tilltalade visat upp en stor reva i jackan och sagt "därför". Den tilltalade påstod att målsägande hade slitit sönder jackan under påhoppet på festen och nu skulle han betala.  Jackan tillhörde nämligen den här kompisens bror och nu ville de båda killarna försöka fixa en ny jacka innan den här brodern fick veta något, för han hade instruerat den tilltalade att inte ha sönder jackan. Målsägande påstår själv att han inte hade haft sönder jackan. Målsägande hade inga pengar och sade detta till dem. De står och tjafsar lite (jag blev även här förvirrad) och tydligen yttrar sig de båda killarna (den tilltalade och hans kompis) att målsägande ska betala för "annars ..." Vad de menade med "annars" vet han först inte riktigt, men uppfattar det som att de ska slå honom. Sedan hade de tydligen klargjort att om de inte fick pengar inom en viss tid, skulle de gå in i målsägandes lägenhet och ta saker som var värda femtusen och även ge sig på målsägande och hans pappa.

Den tilltalade säger att det inte alls gick till på det sättet. Jackan som bråket handlar om hade köpts mellan en och två veckor tidigare och var den tilltalades egen. Han hade rådgjort med sin mamma om hur han skulle göra och hon hade uppmanat honom att söka upp målsägande och försöka reda ut problemet. Eftersom han hängde med den här kompisen, beslöt de sig för att göra detta båda två. De hittade först inte var målsägande bodde, eftersom han hade flyttat och när de slutligen gjorde det åkte de dit. Kompisen ringde målsägande strax innan och sade att de behövde prata. De kom dit och den tilltalade säger att han vill ha ersättning för jackan och tydligen inser målsägande detta och säger att han ska betala. Efter en kort stund ger sig de av därifrån. Sedan ringde tydligen den här ex-flickvännen och talade om att målsägande hade frågat henne om de inte kunde dela på den här kostnaden och det gick hon med på eftersom hon kände sig delaktig i vad som hänt.

Det fanns också två vittnen, och det enda vittnen var den här kompisen. Jag minns inte hans vittnesmål exakt, men han påstod att det var han som hade ordnat detta lilla möte (man fick uppfattningen om att det var han som hade tagit initiativet till det). Det skiljer sig lite från vad den tilltalade hävdade. Den tilltalade hävdade att han själv hade pratat med målsägande, medan kompisen påstod att det var han som mest hade gjort det. Det andra vittnet, en gammal granne till målsägande, kom precis i slutet av den här diskussionen, men kunde uppfatta att de hotade målsägande.

Vad innebär detta? Jo, ord står mot ord. Tyvärr måste rätten avgöra vem som är mest trovärdig i det här fallet. Dock finns det lite som jag fastnade för. Första intrycket som jag fick av den tilltalade sade mig att han var skyldig till det brott han står åtalad för. Dumt av mig att låta utseende och attityd vara avgörande, för sådant behöver naturligtvis inte stämma. Min åsikt ändrades dock när målsägande skulle vittna. Han klarade inte av att återge vad som hänt helt självständigt, utan åklagaren var tvungen att ställa frågor så att han på det viset kunde återge vad som hänt. Naturligtvis skulle man kunna förklara det på olika sätt. Målsägande var kanske så upprörd eller nervös att det låste sig i hjärnan (det hade kunnat hända mig). Eller så berodde det på att han kanske inte riktigt mindes själv eftersom händelsen hade utspelat sig omkring ett halvår tidigare. Eller så gick det inte riktigt till på det sättet som han hävdar. En annan sak med målsägandes vittnesmål som jag reagerade för var när han nämnde varför han hade anmält den tilltalade. Tydligen hade han gjort det när han själv fick veta att den tilltalade hade anmält honom för misshandel. Då gjorde han en motanmälan i hopp om att de båda anmälningarna skulle ta ut varandra och han skulle dels slippa betala för jackan och dels slippa bli åtalad för misshandel. Det finns en möjlighet att han uttryckte sig lite fel, med tanke på sin unga ålder, men om han inte uttryckte sig fel kan man ju känna att anledningen till anmälan är lite suspekt.

Något annat som jag reagerade för var att både den tilltalade och hans kompis sade en sak i polisförhöret (strax efter händelsen) och en helt annan i tingsrätten (ett halvår efter händelsen). Båda försökte komma med att polisen måste ha missuppfattat men blev lite ställda när åklagaren påpekade att förhöret hade blivit uppläst och godkänt av respektive person. De hävdade fortfarande att det måste ha blivit något missförstånd, men att det var förhöret i tingsrätten som gällde. När åklagaren undrade ifall vittnet (kompisen) hade ljugit för polisen eller ljög i tingsrätten. Då svarade vittnet att han måste ha ljugit i polisförhöret. Det tycker jag är något att ha i åtanke, att de ändrar sig på det här sättet. Jag fastnade också för vittnets blick. Den var inte direkt ond, men den blick som han gav rätten var nästan hotfull på något sätt. Tjejen i klassen, som hade spelat mitt målsägarbiträde i rättegångsspelet, sade lite skämtsamt att det här vittnet var grunden för allt ont, med tanke på blicken.

Det andra och sista vittnet mindes inte vad som hade hänt, men när polisförhöret lästes upp för honom sade han att det mycket väl kunde stämma. Även det är anmärkningsvärt.

Domslutet kommer den 10 november klockan elva. Då får man se vad hovrätten kommit fram till. Den tilltalade blev dömd i tingsrätten för försök till utpressning. Ska bli spännande att se om hovrätten håller fast vid tingsrättens domslut. Om du är intresserad av målnumret till det här målet så att du själv kan kolla upp det, är det bara att säga till så får du det av mig.


Dagens citat:

"Datorer gör det enklare att göra en massa saker, men de flesta saker de förenklar behövs inte göras alls."
(Andy Rooney)

Ha det så bra!
Utpressande kramar
Jessie

Rättegång multiplicerat med två

Igår kan man säga att det var ganska fullspäckat med aktiviteter. Eller, aktiviteter och aktiviteter. På förmiddagen hade klassen sitt rättegångsspel som i handledningen är döpt till Straffspark och det gick ju ... Tja, vad ska jag säga? det var ganska kul och de som var med gjorde bra ifrån sig. Dock var det bara jag och tjejen som jag sitter med på lektionerna som klädde ut oss. Jag hade lösmustasch/-skägg samt svarta och gula kläder, medan den här tjejen hade sin basker på sig, mina gamla glasögon och så förställde hon rösten. Annars var alla som vanligt, bortsett från att vi spelade olika roller. Lite synd kan jag tycka, för jag hade gärna sett att exempelvis poliserna hade haft i alla fall polismössorna på sig. Men det var kul ändå.

Första reaktionen som jag fick var att de andra i klassen skrattade åt mitt utseende. Sedan fick jag kommentarer om att jag såg ut som en buse. Haha, knappast ett bra intryck när jag spelade målsägande. Men jag hoppas att rätten (domaren, nämndemännen samt tingsnotarien) bortser från detta. De ska för övrigt träffas på måndag vid halv nio och prata igenom rättegången och klockan kvart över nio kommer de att meddela domslutet för resten av klassen. Det ska bli spännande. Jag tänkte lite efter själva rättegångsspelet och det slog mig att vittnenas berättelser inte pekar ut en specifik person som skulle ha varit aggressiv. Istället för att anta att det automatisk var den tilltalade, hade någon kunnat spetsa till det lite och vända på steken för att peka ut mig som den aggressive. det hade varit extra spännande. Synd att ingen av dem tänkte på det.

Vad handlade egentligen vårt rättegångsspel om då? Jo, det var ett fotbollsderby i Stockholm och inne på en pub/restaurang som kallas Haket blev det bråk mellan två personer. Målsägande - Fredrik Svensson - påstår att han skulle träffa sin kompis och under tiden som han väntade gick han fram till baren för att beställa en öl. När han sedan skulle ta sig till en plats där han hade bättre uppsikt över lokalen och på så vis lättare kunna upptäcka sin vän när denne väl kommer, känner han att han fick en medveten knuff av personen som han går förbi. Den här knuffen leder i sin tur till att Fredrik råkar spilla öl över personens rygg, som genast far upp och börjar skrika och hota Svensson att om han inte betalar för tröjan så ska han dö. Rädd för att han ska bli slagen lyfter han upp sina händer för att skydda sig och då får han en smäll rakt på munnen. Han faller och när han ligger på golvet sparkar den här våldsamme killen på honom tills han blir undandragen av andra personer. Den våldsamme fortsätter att skrika könsord och andra obehagligheter åt Svensson.

Den tilltalade - Johan Persson - däremot har en annan version. Han och hans flickvän var på Haket och under tiden som han är och beställer öl, ser han att Svensson pratar och ställer sig in hos Perssons flickvän. detta ser han inte nådigt på, men gör inget mer åt saken. Senare får han en hård knuff och känner att det blir blött på ryggen. Enligt Persson säger han möjligtvis något i stil med att "Se dig för din jävla idiot" och knuffar möjligtvis på Svensson, som i sin tur trillar. Då kan Persson möjligtvis ha kommit åt Svenssons ben, men han sparkar inte medvetet på Svensson.

Givetvis är detta ett fiktivt mål (som vi hade första året på gymnasiet) och de olika vittnena har skilda uppfattningar och åsikter. Det ena vittnet fick veta i sin "hemliga" beskrivning (alla vittnen fick egna beskrivningar om hur deras karaktär var och möjligtvis skulle säga, vilket vi andra inte fick veta förrän vid själva rättegången) att denne inte alls sett vad som hänt på Haket, utan det här vittnet tror att han/hon ska vittna angående ett rån som hände en bit bort.

Hur som helst, efter rättegångsspelet bestämde några av oss i klassen att bege oss till Svea Hovrätt i Stockholm för att se någon av rättegångarna igår. Det var kvinnan som är nämndeman som av intresse hade tagit reda på några som började klockan ett och fem av oss tog oss dit tillsammans. Väl framme vid hovrätten kunde vi först inte riktigt bestämma oss för vilken som vi skulle gå på, men till slut blev det försök till utpressning. När vi skulle gå in, slängde en tjej ur sig den fräcka kommentaren "Jag trodde att det var 25-årsgräns på sådant här." Vi fick senare veta att det var en av de anhöriga till den tilltalade (som var 17 år), som för övrigt satt med under förhandlingen. Till dig som inte vet det, är alla rättegångar/förhandlingar i landet öppna att gå på för allmänheten, så länge de inte beslutat att det ska vara lyckta dörrar, men sådant händer mest vid sexualbrott etc. Därför förändrar inte en fräck jäntas åsikter. De hänger ute i trädtopparna på tillväxt.

 

Dörrknopp
Dörrhandtaget/dörrknoppen till Svea Hovärtts dörrar. Lite roligt att det är ett lejon (rättare sagt två lejon, för det finns ju en på varje dörr och det var två dörrar)


Tavla
Tavla där det står hur man ska gå för att komma till de olika salarna


Stolar
Stolarna ser skönare ut än vad de faktiskt är. De var ganska hårda att sitta på. De stod utanför den rättssal som vi var i under förhandlingen.



Jag tänkte redogöra för rättegången i Svea Hovrätt imorgon, eftersom det annars kommer bli för mycket för dig att läsa. Med andra ord; fortsättning följer!


Dagens citat:

"Vi simmar alla i samma båt."
(Refaat El-Sayed )

Ha det så bra!
Rättsliga kramar
Jessie

E contrario

Jag kom att tänka på en sak i torsdags när vi hade vår första juridik-lektion (på tisdagen hade vi juridisk svenska, och det är inte riktigt samma sak). Detta är egentligen något som slog mig på gymnasiet när jag för första gången blev bekant på riktigt med juridiken. I Äktenskapsbalkens första kapitel, andra paragraf står det stadgat följande;

Makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa. (ÄktB 1:2)

Sveriges Rikes Lag

Kan man inte genom det utläsa e contrario (motsatsvis) att det strider mot lagen att vara otrogen? Nu är ju inte otrohet ett brott, men det borde det väl vara egentligen? För om man är otrogen, visar man ju knappast trohet? Visserligen ses det oftast inte med blida ögon av omgivningen om man skulle vara otrogen, för det är moraliskt förkastligt. Fast å andra sidan, om man ändå har uttryckt sig på det här sättet i lagen att man ska vara sin andra hälft trogen (visa trohet), borde man väl kanske ägnat en stund åt att fundera ut en lämplig påföljd om man inte visar trohet? Okej, jag vet att det kostar pengar att stifta/ändra lagar, men att det är moraliskt förkastligt verkar inte ha någon betydelse för vissa. I och för sig uppkommer då frågan om vem som ska se till att det upprätthålls.

Om vi säger att det finns ett gift par där kvinnan en dag är otrogen och mannen får veta detta, då står det ju hans ord mot hennes om han på något sätt skulle ta detta till rätten och hon nekar till det. Med andra ord skulle vi behöva ha polisens ingripande, d.v.s. att de utreder det hela och vi behöver ju polisens resurser på annat håll.

Till syvende och sist var det kanske inte en så briljant idé att låta otrohet vara ett brott. Men det var bara en liten tanke.


Dagens citat:

"Kärlek är att ge, inte att få."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie