Daisypath Anniversary tickers

Nytt år innebär mål att uppnå

Malin med sin blogg Malin Johansson - skriver mycket, läser mer tänker sätta upp mellan tio och femton mål som hon ska försöka nå under år 2012. När jag läste det inlägget blev jag själv sugen på att göra detsamma. Bortsett från att det är en rolig utmaning, är det ett bra tillfälle att verkligen få saker gjorda istället för att bara gå runt och tänka att man ska göra det där någon gång.

För bästa resultat ska det vara SMARTa mål, det vill säga de ska vara




Dessa exempel är hämtade från det här inlägget.


Åker
En fin bild
som är tagen här i Åker.


Sammanlagt kom jag upp i tretton mål som jag ska försöka uppnå under 2012, varav tre är privata och kommer således inte vara med här i bloggen. De andra tio målen är:
  • Bli klar med "ADK" (och få den upptryckt) innan 31 december 2012.
  • Göra bra ifrån mig på praktiken under våren 2012.
  • Påbörja romanprojektet "B" innan november 2012. (Ja, jag tappade sugen när det kom till "VAKT", men eftersom jag har lovat maken och bästa vännen att inte ge den en begravning tänker jag låta den ligga och se om lusten att skriva på den kommer tillbaka)
  • Skriva minst 50 000 st. ord på "B" under november 2012.
  • Gå på minst två anställningsintervjuer innan 31 december 2012.
  • Läsa minst en bok i månaden.
  • Lära mig klenornas hemlighet innan 31 december 2012. (Varför kan jag aldrig få till fina och bra klenor?! Nej, nu ska jag klämma fram ordentliga svar och trix från kära mamma!)
  • Bli gladare innan 31 december 2012.
  • Återinlära hur man stickar innan 31 december 2012.
  • Komma igång att träna och göra det regelbundet innan 31 december 2012.

 


Tanken med att jag har satt upp min deadline för de allra flesta målen till årets slut är att dels jobba med dem parallellt, dels att minska pressen. Jag har en termin kvar av mina studier och fram till examen kommer mycket fokus ligga på just studierna. Kanske fegt att ge mig själv så mycket tid, men om jag fortsätter med den här sortens utmaningar i framtiden kan jag kompensera med att inte vara lika generös med tid.

Ju fler man är, desto roligare blir det! Hoppa gärna på det här utmaningståget så kan vi peppa varandra under det kommande året. Om du har en blogg och tänker skriva om dina mål där, skriv gärna en kommentar nedan där du länkar till din blogg så att jag kan hitta och därmed peppa dig!

Lycka till!

GOTT NYTT ÅR!


Dagens citat:

"Nej, sa apotekaren till kunden, ni måste faktiskt ha recept för att köpa arsenik, det räcker inte med ett foto av svärmor."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bästa bok

Bokjerka: Vilken är den bästa boken som din/dina favoritförfattare har skrivit? Observera att du bara får välja en bok per författare.

Nuförtiden har jag egentligen bara två författare som jag skulle vilja kalla för favoritförfattare - Nora Roberts och John Grisham. Jag beundrar Nora Roberts sätt att skriva otroligt mycket och önskar att jag kunde skriva åtminstone en bråkdel så bra som hon. För tillfället kan jag inte peka ut varför jag gillar John Grisham så mycket, men jag anar att det kan ha att göra med att hans böcker i stort sett alltid handlar om jurister. Dessvärre har Henning Mankell åkt ned från titeln som favoritförfattare och det beror på att jag inte längre tycker att han skriver så bra som jag från början tyckte att han gjorde.

Mördande hetta

Den bok av Nora Roberts som jag tycker allra bäst om är "Mördande hetta". Det var den första bok av Nora Roberts som jag läste och den gjorde att jag förälskade mig i hennes skrivande. Då visste jag inte att hon dessvärre har samma upplägg i sina böcker och kanske är det därför som jag känner extra starkt för boken. Den tog mig med storm. Det och att den är otroligt spännande. Berättelsen inleds med att elvaåriga Reena Hale får uppleva när familjens restaurang brinner ned och att hon från den stunden fascineras av eld. Man får sedan följa henne när hon växer upp och kämpar för att bli brandman. Fast vad hon inte vet är att någon annan också fascineras av elden. Någon som Reena Hale känner. Någon som använder elden för att skada Reena Hale. Någon som inte tvekar att döda andra.



"Den oskyldige mannen" är den av John Grishams böcker som berörde mig mest och som jag därför tycker är en av de bättre som han har skrivit. Skrämmande nog är den baserad på en verklig händelse om en man som i USA dömdes till döden för ett brott han inte begått. Bara för att åklagare och polis bestämde sig för att det var han. Man blir rädd av vetskapen att sådant förekommer, för det borde absolut inte göra det!

De här två böckerna rekommenderar jag varmt!


Dagens citat:

"Jag tänker rätt...men dirigerar i fel takt."
(Eugene Ormandy, dirigent och ledare för Philadelphias symfoniorkester)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tänk vad lite som behövs

Den här julen ville julkänslan inte riktigt infinna sig. Trots att vi befann oss långt in i december, hade fått upp granen och annat pynt, bakat julkakor för glatta livet, köpt julklappar och nästan dagligen spelade julmusik, ville den där mysiga känslan inte gripa tag om mig. Först när vi någon vecka innan jul fick snö, började jag känna det (att snön sedan smälte bort på "lille julafton" - a.k.a. 23 december - är en annan femma).

Egentligen är det konstigt - att det var snö som skulle till för att få mig att börja känna julkänsla. Det är konstigt därför att jag är uppvuxen i Malmö och den enda julafton med snö som jag minns är den då det låg en liten snöfläck på gräset framför vårt hyreshus. Fast tydligen har jag upplevt vita jular när jag var riktigt liten, men det är inget som jag minns. Under min uppväxt brukade snön i princip alltid komma efter jul (med vissa undantagsfall). Man tycker ju att jag därför borde vara van. Jag brukade alltid känna den där julkänslan under min uppväxt - trots gröna gräsmattor.


Bild från i år som togs några få dagar innan julafton.

Kan det vara så att jag de senaste två jularna (bortsett från årets) har blivit bortskämd med snöfylld vinter och en hel del snö på julafton? Eller är det bara så enkelt att jag har haft fullt upp med mina studier i år? Att det har gjort att jag mentalt inte hade förberett mig för julen? Jag vet inte. Och nu spelar det heller ingen roll för julen är över. Att gå och grubbla tjänar ingenting till. Man kan bara hoppas att julkänslan finns där till nästa år.


Dagens citat:

"Jag körde hem men tog fel på hus och kolliderade med ett träd som inte finns på min tomt."
(Ur skadeanmälan till försäkringsbolag)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Världens elakaste

Just nu känner jag mig otroligt elak och kommer kanske att vara det under en lång tid. Vår hankatt har nämligen problem med njurarna och under tre månader har han fått äta ett speciellt sorts torrfoder. Tanken var att han bara skulle äta det, men med tanke på att vi har två lejon och båda alltid har haft fri tillgång när det gäller mat, var vi inte stenhårda mot honom. Naturligtvis såg vi till att han skulle äta sitt torrfoder i första hand, men det gjorde säkert inget om han åt lite av blötfodret.

Klappa katt

Innan jul var jag hos veterinären med honom. Där fick jag veta att hans njurvärde har stigit och nu ligger det ganska mycket över vad det helst bör göra. Därför har vi blivit stenhårda. Han får bara äta torrfodret som vi har köpt hos veterinären. Det gör ont i mig när han ser sorgset på mig med sina stora ögon när jag hindrar honom från att äta blötfodret medan jag vaktar honkatten när hon äter det. Trots att jag har försökt förklara för honom varför det måste vara på det här sättet, tror jag inte att han riktigt förstår. Annars brukar han kunna förstå mig.

Men trots att det är svårt måste jag vara hård. Jag upprepar hela tiden för mig själv att det är det som är bäst för honom. Vi vill ju att han ska må bra, vår lille katt. Fast det är svårt. Framför allt när han ser på mig på det där viset. Då känner jag mig som världens elakaste människa.


Dagens citat:

"En revolution är som en cykel: går den inte framåt så faller den."
(Okänd)

Ha det så bra!
Elaka kramar
Jessie

Tack för besöket. Välkommen åter.

Efter två och ett halvt år är det åter dags för att packa ihop sitt pick och pack och ge sig av. Nu fick jag det förmodligen att låta mer dramatiskt än vad det faktiskt är. Saken är den att jag, älsklingen och vilddjuren ska flytta i början av januari och den här gången bär det av längre än till huset bakom (ja, inte för min del utan för älsklingens del - jag hade ju inte flyttat upp hit på riktigt än när vi flyttade in i tvåan). Vi ska bli en (annan) del av Köping! Spännande va? Smile Anledningen är att älsklingen har fått nytt jobb vid Köping.

Med tanke på att jag har en termin kvar av mina studier i Stockholm, var jag till en början inte säker på att jag kunde följa med älsklingen. Problemet låg inte i att pendla till och från Stockholm, för rent teoretiskt går det (om SJ sedan sköter sig är en annan sak). Nej, problemet låg i min andra praktikperiod som påbörjas i februari. Inför min första praktikperiod blev jag erbjuden en plats på en advokatbyrå i Södertälje, men jag valde att vara på tingsrätten (och det är jag väldigt tacksam för!). Dock fanns det en möjlighet för mig att vara hos byrån under nästa praktik. Jag skulle höra av mig till dem när det närmade sig.


Jag kollade upp hur lång tid det skulle ta att pendla dit och dessvärre skulle det ta nästan lika lång tid som till tingsrätten och jag är inte sugen på sådana långa dagar igen (men det var värt det under första praktiken!). Med andra ord fick jag börja leta efter praktikplats i närheten av Köping, men advokatbyråer i den trakten tycks vara ointresserade. Du förstår kanske att det därför såg ganska mörkt ut och jag visste inte riktigt hur jag skulle göra. I värsta fall skulle jag få pendla till Södertälje.

Men då kom det (och nej, jag menar inget snuskigt)! Dagen efter att jag varit på intervju hos åklagarkammaren i Västerås meddelade de att de hade bestämt sig för att erbjuda mig och en studiekamrat praktikplats! Problemet löst! Dessutom kommer jag (som fortfarande drömmer om åklagaryrket) befinna mig dagligen i tre månader bland åklagare. Det kan knappast bli bättre. *myser*

Sjö
Sjö i Åkers Bergslag

Fast det känns samtidigt sorgligt att lämna Åkers Styckebruk. Inte bara för att det har varit mitt hem de senaste två och ett halvt åren, utan även för att jag har en hel del minnen förknippade med samhället och för den vackra naturen! Hur kan man göra annat än att njuta av alla sjöar som finns här om man är en vattenbög som jag? Men det kommer finnas möjlighet att komma tillbaka och "hälsa på", vilket jag också kommer försöka göra. Men anledningen till det är en annan historia.

Det kommer säkert bli bra i Köping. Spännande om inte annat. Och så har de Netto! Biggrin


Dagens citat:

"Det är inget fel med att skjuta så länge rätt människor blir skjutna."
(Clint Eastwood)

Ha det så bra!
Flyttkramar
Jessie

Olika tillgreppsbrott

Under praktiken på tingsrätten var det vid ett tillfälle en tilltalad som flera gånger påstod att han hade blivit rånad av några tonårstjejer. De hade under någon kväll befunnit sig i hans lägenhet (efter att han bjudit in dem) och under den kvällen hade hans plånbok försvunnit. Då han var säker på att det var de som tagit den, menade han att det var en ursäkt till det som han sedan gjorde.

Om man inte är bekant med vår lagstiftning kan det vara svårt att hålla isär olika begrepp. Det problemet hade jag själv innan jag blev juridikens "bitch". Därför tänkte jag i det här inlägget försöka redogöra för de olika tillgreppsbrotten som återfinns i brottsbalkens 8 kapitel.

Om man utan tillåtelse tar något som tillhör någon annan och tänker behålla det döms man enligt 8 kap. 1 § brottsbalken för stöld om det här tillägnandet medför ekonomisk skada för den person som saken tillhör. Dock är det inte stöld om man exempelvis tar en cykel och cyklar i väg med den till affären för att sedan lämna den där. Då har man inte haft avsikt att tillägna sig saken, och har i det fallet "endast" gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, enligt 8 kap. 8 § brottsbalken. Egenmäktigt förfarande föreligger även om man utan olovligt tagande genom att installera eller bryta lås, eller på annat sätt rubbar någon annans ägande, eller med våld eller hot om våld hindrar någon annan i sin utövning av rätt att behålla eller ta något.

Sveriges Rikes Lag

Snatteri (8 kap. 2 § brottsbalken) innebär att man har gjort sig skyldig till stöld, men med hänsyn till värdet på det man har tagit och övriga omständigheter vid brottet, anses gärningen som ringa (av mindre betydelse). Om jag minns rätt ligger den där värdegränsen på 1 000 kr, det vill säga att det betraktas som snatteri upp till det beloppet (om även övriga omständigheter talar för det).

Grov stöld, enligt 8 kap. 4 § brottsbalken, föreligger om stölden skett efter intrång i någons bostad, om det avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat liknande hjälpmedel, eller om gärningen i annat fall varit särskilt farlig eller hänsynslös, avsett betydande värde eller inneburit synnerlig kännbar skada.

Förutsättningarna för att det ska vara fråga om rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken, är om den som stjäl brukar våld mot den utsatte eller hotar personen på ett sätt som innebär eller i alla fall framstår för den hotande som trängande fara. Det är också fråga om rån om gärningsmannen, sedan denne begått stölden och upptäckts på bar gärning, motsätter sig med våld eller hot till motvärn mot den som vill ta tillbaka det stulna. Samma sak gäller om någon med våld eller hot tvingar någon annan att göra något eller att inte göra något, och att detta innebär vinning för gärningsmannen och skada för den som blir tvingad eller någon annan i dennes ställe.

Studier

För grovt rån enligt 8 kap. 6 § brottsbalken ska det särskilt tas hänsyn till om våldet var livsfarligt eller om gärningsmannen tillfogat den utsatte för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, eller om gärningsmannen visar synnerlig råhet eller på ett hänsynslöst sätt utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning.

Tillgrepp av fortskaffningsmedel (8 kap. 7 § brottsbalken) innebär att man utan tillåtelse tar och använder ett motorfordon eller annat motordrivet transportmedel som tillhör någon annan. Detta under förutsättning att gärningen inte är belagd med straff enligt vad som förut sagts i brottsbalkens 8 kapitel.

Det finns fler paragrafer i kapitlet, men dessa ansåg jag var de som vanligast förväxlas. Hoppas att jag har lyckats bringa lite klarhet kring begreppen. Smile


Dagens citat:

"Det är slut med bilen den dagen då det kostar mer att parkera den än att köra med den."
(Peter Sellers)

Ha det så bra!
Stulna kramar
Jessie

Upptäckande av passion

Bokjerka: När insåg du att läsning var din passion och en otroligt viktig del av ditt liv?

Det här är egentligen en svår fråga att svara på, men så länge jag kan minnas har jag varit intresserad av att läsa (och att skriva) och kan faktiskt inte tänka mig att inte göra det.

Mina föräldrar läste ur böcker för mig och min syster strax innan vi skulle sova på kvällarna. När min syster (som är tre år äldre än jag) sedan lärde sig att läsa fortsatte hon att läsa för mig, vilket jag uppskattade mycket. I alla fall till en viss ålder.

Böcker

Som jag har berättat innan "läste" jag redan innan jag kunde läsa. Med det menar jag att jag tog min systers böcker och utifrån titeln (som min syster var snäll nog att upplysa mig om) och bilden på omslaget, hittade jag på egna berättelser - fast jag bläddrade och tittade på orden! När jag sedan lärde mig att läsa och läste de här böckerna på riktigt blev jag oftast ganska besviken. Ett tydligt exempel är "Hästflickorna i rövargrottan".

Med andra ord kan jag inte säga exakt när jag insåg att läsning var min passion och en viktig del i mitt liv. Vad jag vet har det alltid varit det.

Dagens citat:

"Varför kallas det rusningstid, när ingenting rör på sig?"
(Robin Williams)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Hjärtgubbar

Inför jul upptäckte jag och älsklingen att Coop Forum i Strängnäs sålde hjärt-pepparkaks-figurer som de själva bakat. Givetvis blev jag inspirerad att göra egna och nu tänkte jag dela med mig av det. Smile


Först behöver man pepparkakshjärtan. Eftersom jag inte hade en stor hjärtform som Coop Forum fick jag nöja mig med min lilla.


Sedan smälter man (mörk) blockchoklad. Jag smälte chokladen ovanför vattenbad, precis som jag brukar. När chokladen var smält doppade jag ändarna i chokladen (fast till slut började chokladen att trilskas, så jag fick bre den på några hjärtan). När ens hjärtan är doppade i chokladen låter man dem vila tills chokladen stelnat. Jag lade dem på bakplåtspapper.



Därefter smälter man vit blockchoklad och doppar spetsarna i den.



Efter det gör man kristyr/glasyr. Jag använder samma som jag har när jag bygger ihop mitt pepparkakshus (florsocker, äggvita och citronsaft). När kristyren är färdig spritsar man ut en prick på pepparkakan någonstans i mitten.



Innan kristyren har stelnat sätter man på en lins/non-stop.



Sedan spritsar man ut ytterligare två prickar/punkter på var sida om linsen/non-stop-godisen.



Därefter spritsar man ut två linjer som ska vara mustasch.



Till sist smälter man återigen (mörk) blockchoklad och målar lite choklad på de två punkter som man spritsade ovanför linsen. Sedan är hjärtgubben klar!




GOD JUL!



Dagens citat:

"Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet."
(Ines Uusman, 1996, IT-ansvarig minister)

Ha det så bra!
Julkramar
Jessie

Liebster Blog Award

Nu kände jag att det åter var dags för att uppmärksamma några bloggar genom att dela ut "Liebster Blog Award". Som vanligt sker detta utan någon rangordning. Till skillnad från förra gången finns det ett genomgående tema, nämligen skrivande och litteratur!




Först ut är Annikas litteratur- och kulturblogg. Här får man boktips och får även chans att få delta i bokbloggsjerka, som innebär att Annika ställer en bokrelaterad fråga som man får svara på i ett inlägg på sin egen blogg. Därefter länkar man till sitt inlägg i en kommentar till den aktuella jerkan.

En annan bokblogg som jag uppskattar mycket är Nobelprisprojektet! Förutom att man får följa resan att läsa något från varje nobelpristagare i litteratur, bjuds man även på humor. Jag ser fram emot att få läsa dessa inlägg och läser med ett leende på läpparna. Har även själv, tack vare Nobelprisprojektet, blivit inspirerad till att börja läsa något från varje nobelpristagare i litteratur. Vi får se hur det går med det.

Om man är ute efter välskrivna och intressanta boktips, bör man absolut besöka Olika sidor. Snygg och prydlig sida och tillsammans med de välskrivna inläggen, känner jag förtroende för den här bloggen och vad som sägs här.

Bookiecookiez drivs av ett antal läs- och skrivglada personer. Förutom olika boktips, kan man även läsa intressanta skriv- och andra bokrelaterade inlägg. Med andra ord får man definitivt variation.

Hos Undrentide får man också variation. Förutom läs- och skrivrelaterade inlägg får man även läsa lite om skolvärlden och undervisning. Jag väntar med spänning på att hennes förlag Undrentide (som ger ut fantasylitteratur) ska komma igång på riktigt.


Dagens citat:

"There is no reason anyone would want a computer in their home."
(Ken Olson, President, Chairman and Founder of Digital Equipment Corporation, 1977)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Återvinn mera!

Jag försöker värna om miljön i den utsträckning jag kan, vilket innebär att jag källsorterar så mycket det går.

Ett minne från när jag växte upp är att när min pappa köpte färgpatroner brukade han få med en kartong. Meningen var att man skulle stoppa in den använda patronen i kartongen och sedan stoppa kartongen i brevlådan (efter att ha förslutit den). Då skickades den tillbaka till tillverkaren som återvann den till en ny färgpatron! Smart va? Jag är inte helt hundra, men jag tror att det var HP som hade denna finurliga funktion.



Vad ska man göra med en använd patron för att slita mindre på naturen? Återvinna är för mig nästan en självklarhet, så jag letade igenom den nyinköpta patron-förpackningen efter en kartong eller annan information om hur man skulle göra. Jag sken upp när jag läste att man kunde besöka www.hp.com/recycle (vi använder nämligen en HP-skrivare). Självklart gjorde jag det och upptäckte att man kunde beställa hem "kuvert" från den här sidan som HP skulle skicka kostnadsfritt.



Det gjorde jag och efter några dagar anlände ett kuvert från Frankrike (?!). Inuti fanns det antal "plastkuvert" som jag hade beställt från HP:s hemsida. Då var det bara att fylla i vem avsändaren var, stoppa i färgpatronerna (en i varje "kuvert"), återförsluta och sedan stoppa dem i brevlådan. Enkelt! Så enkelt att vem som helst är kapabel till att göra det.



Om du precis som jag och min make använder HP:s skrivare och patroner, tycker jag att du också kan återvinna dina använda färgpatroner. Det kostar inget och går hur fort som helst att genomföra. Dessutom gör du en god gärning! Ifall du använder ett annat märke på sin skrivare - kolla gärna upp om de erbjuder återvinning av använda färgpatroner. Givetvis kan jag inte tvinga dig till det här, men man förlorar inget på att återvinna. Smile Däremot gör man naturen en tjänst.

Har du något annat nyttigt förslag på vad man kan göra med använda patroner? Var inte rädd för att dela med dig i så fall!


Här får du en bild på vår gräsmatta vid hyreshuset. Bilden togs i går. Hoppas att det ger dig lite julkänsla om du inte fått snö ännu.



Dagens citat:

"Hur långt ifrån varandra befann sig fordonen vid tidpunkten för kollisionen?"
(Åklagaren frågar ett vittne i en engelsk domstol)

Ha det så bra!
Återvinnande kramar
Jessie

Högens innehåll

Bokjerka: Hur många böcker har du precis i detta nu i din att-läsa-hög och vilken/vilka är du mest sugen på att läsa just nu?

Tja, de böcker som jag inte har läst ligger inte bokstavligt talat i en hög. De står lite varstans i bokhyllan. Fast vi kan tala om en bildlig att-läsa-hög. Just nu finns det 25 stycken böcker där, varav en del av dem är min makes böcker. Jag tycker att det är ett stort antal olästa böcker, fast om man jämför med andra bokbloggar tycks det inte vara mycket. Dock har jag planerat att läsa klart dem innan jag investerar i några nya böcker för egen del.

Bok


Vilken/vilka är jag mest sugen på att läsa ... Skulle gärna vilja sätta tänderna i Thomas Boströms "Idealisten" fast med tanke på att det är en fortsättning på "Rymmaren" får den vänta tills jag har den sistnämnda i min besittning. Samma sak är det med "Paganinikontraktet" som duon Lars Kepler har skrivit. Även den är en fortsättning och efter att ha läst Wallander-serien huller om buller, föredrar jag att läsa bokserier i ordning. Känner också ett sug efter att få läsa Henrik Larssons "Krigarhjärta" som älsklingen fick i present av mig vid något tillfälle.

Egentligen är jag väldigt sugen på att läsa alla i den där högen (annars skulle jag inte ha köpt de böcker som jag har köpt och de andra skulle inte finnas i min att-läsa-hög). Men jag får helt enkelt ha tålamod. Studierna kommer i första hand.


Dagens citat:

"En god lärare är bättre än en hylla full med böcker."
(Kinesiskt ordspråk)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Skuggor av blod (Anne Frasier)

För många år sedan, när hon ännu var ett barn, snubblade Mary Cantrell över sin bästa väns lik. Nu som vuxen är hon en FBI-agent och försöker få fast brottslingar. Efter en olycka beordras hon till sin gamla hemstad, som hon sedan länge undviker, för att hjälpa polisen där med seriemord. Som om att återvända inte vore nog, blir hon tvungen att arbeta ihop med sin syster - som är vän med och hjälper killen som mördade Mary Cantrells bästa vän.


Bit för bit får man delarna till det pussel som utgör Mary Cantrells bakgrund. Fast det enda som imponerade på mig var att slutet inte var förutsägbart och den kyla gärningsmannen visar ända till slutet. Ledtråd till svaret som löser en av gåtorna fick man mot slutet och det var först då man kunde ana hur det låg till. Men i övrigt fanns det inget anmärkningsvärt med boken. Språket var alldagligt och något särskilt driv till att antingen vilja läsa klart boken så fort som möjligt eller dra ut på det för att få vara kvar extra länge i berättelsen, fanns inte.

Redan i början får man veta att Mary Cantrell var med i "Evig tystnad" och att hon känner en av den berättelsens huvudkaraktärer. Fast det fungerar utmärkt att läsa "Skuggor av blod" utan att ha läst "Evig tystnad". I ärlighetens namn mindes jag inte själv Mary Cantrell och att hon var med i "Evig tystnad". Dock kan det bero på mig och behöver inte vara Anne Frasiers fel.


Dagens citat:

"Det är egentligen bara dåliga böcker som äro i behov av förord."
(Vilhelm Moberg)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Äggande test

Om man tittat utvändigt på ett ägg kan det vara svårt att avgöra hur bra ägget mår (det vill säga om det är ätbart eller ej). I alla fall för mig. Jag är fullständigt hopplös när det gäller det. Därför tycker jag att det är väldigt bekvämt att kunna testa äggen. Ett mycket enkelt test. Allt du behöver är ett glas med vatten och ägget du vill testa. Sedan är det bara att lägga ägget i vattnet och beroende på dess beteende ser man sedan hur pass färskt ägget är.



  • Pinfärska ägg lägger sig på botten.
  • Veckogamla ägg reser upp den trubbiga änden till hälften.
  • Två-tre veckor gamla ägg ställer sig upp på den spetsiga änden.
  • Riktigt gamla ägg flyter upp till ytan och bör kastas.
Enkelt va? Smile

 



Dagens citat:

"Det är mänskligt att fela. För att göra riktigt stora fel krävs en dator."
(Bill Vaughan)

Ha det så bra!
Äggiga kramar
Jessie

Befinner sig på fel plats?

Det finns en del saker som jag inte förstår, men som jag gärna vill förstå mig på. En sådan sak är inställningen hos en studiekamrat till mig. Hon tar nästan varje chans hon får till att säga att vi inte kan räkna med spännande arbetsuppgifter i våra framtida jobb eftersom många potentiella arbetsgivare inte är öppna för det. Det är den juridiska världen tämligen för konservativ för. Dessutom berättade hon nu efter praktiken att hennes praktikplats har haft dålig erfarenhet av paralegals/paralegaler då de har kommit och trott att de är någon form av halvjurister. Fast det har arbetsplatsen snabbt plockat bort från dem. Med hänvisning till detta tycker min studiekamrat att det är skolans plikt att tala om vad vi kan.

Visst, vi är knappast några halvjurister (den juridik vi läser motsvarar juristprogrammets första termin - i alla fall i Lund), men vi är juridiskt kunniga. Vi har inte fördjupat oss så som juristerna gjort under sin utbildning, men vi kan den grundläggande juridiken. Fördjupning kommer efter hand som vi arbetar, beroende på vilka arbetsuppgifter vi får. Så som min studiekamrat pratar får hon det att låta som om vi inte alls har berört juridik. Det är fel. Och det där med att det bör vara skolans uppgift att tala om för oss vad vi kan ... Om min studiekamrat menar rent kunskapsmässigt är det en omöjlig uppgift för skolan. Vad som fastnar är olika från person till person. Med andra ord kan alla olika mycket. Någon har kanske också fördjupat sig på egen hand på vissa områden. Sunt förnuft bör alltså råda när man ska fundera på vad man kan eller inte kan.


Fast nu ligger Påhlmans på Hagagatan.

Yrket som vi håller på att utbilda oss till - paralegal - är fortfarande rätt nytt i Sverige. I höstas började den sjätte årskullen att läsa på Påhlmans i Stockholm och jag har för mig att Göteborg har hållit på ett år längre. Förändringar tar tid. Rom byggdes inte på en dag (fast så som de kör kan de mycket väl rasera staden på nolltid). Därför får man ha tålamod med att en del potentiella arbetsgivare ställer sig frågande till vår kompetens. Enligt mig är det upp till oss att visa den juridiska världen vad vi kan. Försöka förklara vad som ingår i vår utbildning. Men rykten säger att den juridiska världen håller på att förändras och att paralegals/paralegaler efterfrågas allt mer. Med andra ord kommer vi förhoppningsvis inom en snar framtid få minst lika spännande och utvecklande arbetsuppgifter som jurister.

Men varför utbilda sig till paralegal om man nu ändå är så negativ till det? Hur tänkte min studiekamrat? Jag menar, varför ska man spendera två år på en utbildning som man ändå inte tror på? För mig verkar det galet. Om jag inte hade varit intresserad eller trott på att vår framtid efter utbildningen är mer än att koka kaffe och se glad ut, skulle jag aldrig sökt till utbildningen. Det skulle vara ganska meningslöst. Slöseri med tid. Fast alla får göra som de vill. Det är deras liv. För mig är huvudsaken att jag tror på utbildningen och är villig att visa vad jag går för.


Dagens citat:

"En lärares styrka visar sig inte i antalet lärjungar utan i hur många som frigör sig."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Äntligen - var har du funnits i hela mitt liv?

Minns du att jag vid något tillfälle nämnde att jag gärna ville hitta en sida som Filmtipset - fast för böcker, och blev lite glad när Kapitel1 införde nästan en sådan funktion på sin sida? Tack vare en bokblogg som jag följer (minns dock inte vilken) hittade jag till en sådan sida - nämligen Boktipset! Snacka om glädje för min del.



Vad innebär då en sådan sida? Jo, att man kan söka efter böcker som man har läst, betygsätta dem och skriva kommentarer, hitta tips på andra böcker att läsa och mycket mer. Smart sätt att hålla reda på vilka böcker som man har läst och vilka böcker som kan vara värda att läsas.

Jag vet inte hur länge sidan har funnits, men jag uppskattar den absolut! Besök gärna Boktipset du också om du inte gjort det.


Dagens citat:

"Det som skrivs är bara erfarenhetens bottensats."
(Franz Kafka)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Dags att förtydliga

Av en del kommentarer som ges till de inlägg som hamnar under kategorin "Ögonblick" har jag förstått att det har tolkats som att dessa inlägg är självbiografiska. Detta vill jag dock dementera.

Vad jag försöker göra med inläggen är att fånga en känsla och sedan försöka skriva om det. Jag anser själv att jag är dålig på att beskriva saker, men genom dessa inlägg får jag viss träning i det. Det i sig innebär inte att det automatiskt är självupplevt. Ibland kan det vara det och ibland inte.

Läggesta

Det här är en av anledningarna till att jag inte tycker om att skriva berättelser i första person (jag-form). Människor tycks dra förhastade slutsatser att det då måste vara självupplevt. Men bara för att man väljer att skriva på ett visst sätt, kan man inte utgå från att det är fråga om självbiografi. Vissa kan faktiskt skriva övertygande utan att själva ha varit med om det.

Försök därför att inte dra förhastade slutsatser. Kanske är inläggen självupplevda. Kanske inte. Oftast är det bara jag själv som vet.


Dagens citat:

"För att komma till källan måste man simma mot strömmen."
(Stanislaw Jerzy Lec)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Man måste ha tillstånd

Jag har märkt att det bland bloggar är populärt att ha tävlingar. Fast vissa tycks tro att tävling och lotteri är samma sak, då de anordnar en tävling där de lottar ut vinnaren. Vid det här laget antar jag att du har hajat vad jag är ute efter, nämligen att tävling och lotteri är två skilda saker. Dessutom får inte vem som helst ha ett lotteri hur som helst.

Först och främst tänkte jag redogöra för skillnaden mellan de båda företeelserna. Som vanligt förlitar jag mig på Svenska Akademiens definitioner (här hämtat från SO = Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien - ska dock inte förväxlas med SAOB = Svenska Akademiens OrdBok).

  • Tävling: särskilt anordnad begivenhet varvid flera personer (eller lag) mäter sin förmåga för att fastställa vem som är bäst (och näst bäst etc. i något avseende)

 

  • Lotteri: ett spel med begränsade insatser, där vinsterna fördelas helt slumpmässigt

 


Nu när jag ändå är inne på det kan jag lika gärna ge definitionen för "slumpmässigt". Eftersom Svenska Akademien skrev att det är samma sak som "slumpartad", som i sin tur är något som sker av slump, kommer här i stället endast definitionen för "slump".

  • Slump: resultat eller yttring av omständigheter som inte kunnat förutses eller kontrolleras


Om man då har en tävling där vinnaren lottas ut, har man förstört vitsen med tävling. Och i det fallet är det ju inte längre någon tävling utan ett lotteri. Ett lotteri i tävlingskläder. Det är värt att upprepas: i en tävling får man med sin förmåga visa hur duktig man är, medan man i ett lotteri låter slumpen avgöra hur utgången ska bli.

Jag nämnde att inte alla får ha lotteri hur som helst. Varför inte? I lotterilagens (1994:1000) 9 § är det bestämt att lotteri endast får anordnas med tillstånd, bortsett från vissa undantag som lagen anger i 19 § och 20 §. Då de i princip stadgar samma sak (bara det att 20 § gäller för egentliga lotterier, vilket lotteri på internet räknas till, enligt 21 a §) återger jag endast bestämmelsen för egentliga lotterier.

Sveriges Rikes Lag



Lotteri får anordnas utan tillstånd om det anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning, en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål eller en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål. Vidare får lotteriet bara bedrivas inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området och vinsterna får bara vara varor och tjänster. Värdet av varje insats får uppgå till högst 1/6 000 basbelopp (prisbasbeloppet för 2011 har beräknats till 42 800 kr) medan värdet av den högsta vinsten får uppgå till högst 1/60 basbelopp. Vinsterna måste delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet. Det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35% och högst 50% av insatsernas värde om antalet insatser och vinster samt deras värde är bestämda enligt en uppgjord plan. Vinstandelen ska anges på lottsedlarna eller anslås i lokalen där lotteriet bedrivs.

Om man inte uppfyller detta då man bedriver ett egentligt lotteri (bl.a. lotteri på internet) får man inte ha lotteriet utan vidare, utan måste ansöka om tillstånd. Kanske kan vara värt att tänka på i framtiden?



Dagens citat:

"Liten flicka till skotte som spelar säckpipa: Om ni släpper den, kanske den slutar skrika."
(Okänd)

Ha det så bra!
Lottande kramar
Jessie

Jag bryr mig inte

Man har i princip alltid vetat att rätten (domare/ordförande och nämndemännen) och protokollföraren vid en rättegång ska vara opartiska och se oberörda ut. Det har i alla fall jag vetat och för mig är det en självklarhet. De måste vara opartiska om det ska bli en rättvis prövning. Och hur hade det sett ut om domaren satt och fnissade under förhandlingen? Det skulle inte ge ett särskilt seriöst intryck.

Vad jag däremot inte visste var att det ibland kan vara knepigt att se så där oberörd ut. Å andra sidan har jag inte haft väldigt stora problem med detta, men vid några tillfällen har jag verkligen fått tvinga mig att kväva ett skratt eller hålla tillbaka andra känslor. Den tyngsta förhandling som jag var med om under praktiken var en där en man var åtalad för olaga hot, grov fridskränkning och ofredande. Två av tre målsäganden satt och grät konstant medan de berättade och den ena klarade först inte av att höras. Så mycket grät hon och så jobbigt var det för henne att prata om situationen. Då tyckte jag att det var jobbigt att sitta och se ut som om man inte brydde sig. Det var verkligen en kamp att verka oberörd.


En gata i Strängnäs som leder till Strängnäs domkyrka.

Fast samtidigt blev det (för mig) som att gå in i en roll när man satte på sig kavajen och satt där framme. Man gick in i rollen och det gjorde att det delvis blev lättare att koppla bort känslor. Lättare, men ändå inte helt enkelt. Inte alla gånger.

Visst kan man på olika sätt visa att man bryr sig, men man måste fortfarande vara väldigt objektiv.

Tänk därför på det om eller nästa gång du hamnar i en rättssal. Trots att rätten kanske inte tycks bry sig är det ändå mycket möjligt att de faktiskt gör det.


Dagens citat:

"Är det inte fantastiskt att nyheterna från hela världen alltid passar in precis i tidningen?"
(Okänd)

Ha det så bra!
Oberörda kramar
Jessie

Men ... det ser ju inte ut som någon katt?

En sak som jag inte riktigt förstår är varför lussebullar kallas för lussekatter. De ser ju inte ut som några katter? Tror att jag vid något tillfälle har fått det där förklarat för mig, men om du har en förklaring tar jag gärna emot den. Hur som helst, under en av de sista jularna som jag bodde hos mina föräldrar bestämde sig min mamma för att ta det där med katter rent bokstavligt och bakade lussebullar som såg ut som katter. Finurligt tyckte jag.

Förra året var jag ju inte själv sen med att designa lussebullarna här hemma som grisar! Varför grisar? Jo, älsklingen jobbar ju med nassar så då tyckte jag att det var passande. I år däremot ville jag inte göra exakt samma. Känns ju tråkigt astt hela tiden upprepa sig, inte sant? Så därför utvidgade jag vår lussefamilj. Förutom lussegrisar blev det även lussekaniner och lussekatter (ja, de såg väl inte riktigt ut som katter, men det är ju tanken som räknas, inte sant?).


Får se vad det blir nästa gång jag bakar. För baka fler kommer jag göra innan året är slut. Variation förnöjer!


Dagens citat:

"Människan kan ha tre olika kön: män, kvinnor och tenorer."
(Okänd)

Ha det så bra!
Lussekamar
Jessie

Längsta boken?

Bokjerka: Vilken är den längsta bok du har läst?

Det här är en fråga som man kan tolka på olika sätt som jag ser det. Dels om man talar om flest antal sidor, dels om man talar om flest antal ord. Egentligen är det här en fråga som jag inte kan svara på. Vare sig det gäller flest antal sidor eller ord. Anledningen till det är mycket enkel. Jag minns inte allt jag läser. Jag menar, jag kan inte på rak arm rapa upp alla titlar som jag har läst. Däremot kan jag minnas om jag ser titeln igen, oavsett hur lång tid efter läsningen det handlar om.


Därför blir det här svaret inte helt korrekt. Men när det kommer till antal sidor får det bli att jag tittar i bokhyllan och utser en vinnare. *reser mig och går in till bokhyllan i sovrummet och kommer sedan tillbaka* Och priset går till ... *trumvirvel hörs* "Luftslottet som sprängdes" skriven av Stieg Larsson med 704 sidor. Fast det finns säkert någon annan bok som jag har läst som har fler sidor än det här.

Att kunna avgöra vilken bok som är den längsta baserat på antal ord är däremot väldigt mycket svårare. Här har det nämligen inte med tjockleken att göra, utan med bokstävernas storlek och typsnitt. Och för att kunna avgöra vilken bok som är längst på det här sättet måste man räkna varje ord. Här kan man inte kika längst bak i boken. Därför kan jag inte kora en vinnare vad gäller flest ord. Möjligtvis om jag någon gång i framtiden har väldigt tråkigt. Men inte i nuläget. Med andra ord har jag bara ett ord att säga: Pass!

Dagens citat:

"Jag tycker att televisionen är mycket lärorik. Varje gång någon sätter på den, går jag in i ett annat rum och läser en bok."
(Groucho Marx)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Underskatta inte en ny genomläsning

Inför mitt jobb med examensarbetet tittade jag igenom min b-uppsats som jag skrev i retorik. Att påbörja något brukar för mig vara bland det segaste, för när man väl har kommit i gång har det för vana att vanligtvis flyta på ganska bra. Så för att få fart på skrivandet försökte jag fiska upp idéer från min b-uppsats.

Block

Medan jag läste uppsatsen drog jag flera gånger efter andan (när jag inte såg ut som ett frågetecken vill säga). Vissa meningar var rent ut sagt nästan fasansfulla att läsa - om man ser på det språkligt. Hur lyckades jag undgå detta? Var jag slarvig när jag korrekturläste den?

Vid något tillfälle har jag hört att när man har skrivit något, ska man gärna lägga det ifrån sig ett tag (mer än några timmar) innan man korrekturläser. På så sätt har man skapat viss distans till sin text och ser på den med klarare blick. Den här upplevelsen har för mig stärkt den här uppfattningen - om man har tid ska man definitivt låta texten ligga för att sedan läsa om den. Och man bör alltid ha för vana att läsa igenom texten på nytt. Man vet aldrig vad man kan göra för fynd.


Dagens citat:

"Och nu får ni ursäkta att jag avbryter mig själv."
(Murray Walker, motorsportkommentator)

Ha det så bra!
På-nytt-lästa kramar
Jessie

Blandat farväl

I går var det min sista dag på tingsrätten. Det känns både skönt och tråkigt. Skönt på det sättet att jag tills vidare slipper denna långa pendlingssträcka och långa dagar i form av tidiga morgnar och sena kvällar. Framför allt är jag tacksam över att de tidiga morgnarna är historia (även om det bara har handlat om tjugo minuter) för jag är långt ifrån en morgonmänniska. Det brukar ta flera timmar innan jag har vaknat ordentligt.

Fast allra mest känns det fruktansvärt tråkigt att min tid på tingsrätten är slut. Jag har (för det mesta) trivts otroligt bra och kommit överens med de allra flesta. Det är ett riktigt härligt gäng som arbetar på Nyköpings tingsrätt och de är väldigt måna om att man ska lära sig. Och lärt mig massor - det har jag definitivt gjort. Att få ha praktiserat på tingsrätten har varit otroligt givande och jag är väldigt tacksam för att de tog emot mig.


Jag vill knappt tillbaka till skolan. Att komma tillbaka kommer kännas väldigt konstigt, fast samtidigt ska det bli trevligt att få träffa vissa av studiekamraterna igen. Kanske är det bäst att sluta gnälla och återvända till verkligheten. Jag kommer alltid att tänka på Nyköpings tingsrätt med värme och även med ett stort leende på läpparna.

Innan praktiken började sade jag att de två från tingsrätten som var och pratade på skolan fick det att låta som om tingsrätten var himmelriket på jorden. Efter praktiken kan jag säga - det är inte långt ifrån sanningen. Tack för att jag fick vara hos er!


Dagens citat:

"We hope each soul will find another soul to love."
(Josh Groban - The Prayer)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Pinsamt

Bokjerka: Läser du böcker som du skäms över, kanske till och med så mycket att du känner dig tvingad att skyla över den bokens omslag med ett omslag från en annan bok? Eller har du böcker i din bokhylla som du egentligen inte vill att någon ska se?

Det här blir ett kort och koncist svar (och kanske även tråkigt): nej. Jag står för de böcker som jag läser. För mig finns det ingen anledning att skämmas över böcker som man läser. Vad spelar det för roll för andra vad jag läser för böcker? Att läsa en mängd olika böcker ser jag snarare som allmänbildande.

Böcker

Dock kan det finnas vissa scener i en del böcker som jag tycker mindre bra om, men det är fortfarande inga scener som jag skäms över. Så varsågod – välkommen att titta i min bokhylla. Jag har inget att dölja.


Dagens citat:

"Skillnaden mellan litteratur och journalistik består i att journalistiken är oläsbar och litteraturen oläst."
(Oscar Wilde)

Ha det så bra!
Pinsamma kramar
Jessie

Cyklister är också trafikanter!

Trots min avsaknad av körkort har jag lärt mig att man som bilist ska visa sina medtrafikanter hänsyn genom att bland annat inte blända mötande trafik med helljus.

Fast enligt många verkar cyklister inte vara några medtrafikanter då släckande av helljuset tycks vara en onödig lyx. Inget som man ska slösa bort på en simpel cyklist. Vad spelar det för roll om cyklisten blir bländad? Det är väl inget som man behöver bry sig om?


Då ska jag komma med ett överraskande faktum: cyklister är också i behov av mörkerseende och om man blir bländad kan det faktiskt ske olyckor - även med cykel! Visst, i stor utsträckning finns det gatubelysning men det finns det knappast överallt. Därför är det viktigt att kunna se i mörker. Om man exempelvis skulle köra på ett djur (även ett litet) riskerar cyklisten mer än bilisten att skada sig. Man är faktiskt mer blottad en cykel än i en bil. Dessutom, hur roligt är det på en skala ett till tio att bli bländad och inte kunna se något - oavsett var man befinner sig?

Försök att tänka på detta nästa gång du är ute och kör. Man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad.


Dagens citat:

"En skola är en kasern för minderåriga, kamouflerad till en civil anläggning."
(Rudolf Rolfs)

Ha det så bra!
Cyklande kramar
Jessie

Jag är förälskad!

När jag tidigare skrev om låten och videon "Jack Sparrow" berättade jag om att jag på sätt och vis "upptäckte" (eller snarare fick upp ögonen ännu mer för) Michael Bolton. Jag har börjat lyssna på hans låtar och jag är verkligen förälskad i hans röst. Herregud! Den mannen kan verkligen sjunga. Och vilken röst! Det var en ren njutning att stå och lyssna på honom medan jag stod och bakade pepparkakor. Jag upplevde nästan samma känsla som när jag läser - att för en stund vandra in i en annan värld.

Samtidigt får jag lite skuldkänslor över mina känslor. Det känns som om jag är otrogen mot Josh Groban och hans underbara röst. Fast, tror du inte att Josh Groban förlåter mig? Michael Boltons röst är faktiskt inget att leka med. Annars får jag helt enkelt acceptera att jag lever i synd, för Boltons röst är för underbar för att avstå från.

Pussar

Folk med så fantastiska röster växer inte på träd. Visst kan många sjunga väldigt bra och fint, men att hänföra andra på det här sättet är ovanligt. I alla fall för mig.

Om du inte har hört något med Michael Bolton tidigare, rekommenderar jag dig starkt att göra det. Det borde vara olagligt att inte höra honom sjunga. Så det så!


Dagens citat:

"Musik är det enda språk som inte behöver översättas."
(Berthold Auerbach)

Ha det så bra!
Syndiga kramar
Jessie

The photoshop effect

Att personer i media allt som oftast blir retuscherade är nog något som förmodligen de allra flesta känner till. Fast jag erkänner att jag inte visste att dessa personer blir omgjorda i sådan stor utsträckning som de visar i "The photoshop effect". I ärlighetens namn blev jag både rädd och förbannad när jag såg de här delarna på YouTube.




Det som jag reagerar på så starkt är att de i datorn (med "de" menar jag de som arbetar med och är ansvariga för bilderna) gör de som blivit fotograferade smalare än vad de är i verkligheten (och även andra "förbättringar"). Bara för att de ska passa in i idealet för vad som är vackert! Förstår de inte vad de bidrar till?! Med den här tekniken får de andra människor, och framför allt unga, att må dåligt över att de själva inte har den där idealkroppen. Att de inte är tillräckligt bra. Fast det värsta är nog att andra börjar vidta aktiva handlingar och kämpa för att uppnå det här utseendet, trots att det i själva verket kan vara väldigt skadligt.

Att använda argument som att det inte är någon stor grej eftersom alla vet om det, är korkat. De allra flesta känner säkert till att personerna i media blir retuscherade, men kanske inte i den här utsträckningen (jag gjorde inte det). Och även om man känner till att det är så här, är det väldigt lätt att den där kunskapen går och gömmer sig precis när man betraktar den omgjorda personen. Av egen erfarenhet vet jag att det kan bli så, för trots att jag vet att den där kvinnan i tidningen förmodligen blivit omgjord, smyger sig känslan av otillräcklighet på mig. Om ändå jag kunde vara lika vacker som hon. Fast om man inte alls vet om att det går till på det här sättet tar man verkligen det man ser som en sanning. Man mår dåligt över att man inte ser ut som de i tidningen. Fast kanske tillåter man sig även att tänka att "om den personen kan se ut så, kan väl jag."




Alla har ett eget ansvar och att lägga all skuld på media vore orättvist. Men media har en enorm makt och påverkar väldigt många. Att inte bli påverkad det minsta av att dagligen matas med de rådande idealen som media håller fram, kräver stor styrka. Det är inte alla som har den styrkan. Till slut riskerar man att falla för fasaden som media visar fram och om man då är ung och ännu formbar går det snabbare att bli påverkad. För när man är ung är man känslig och många gör vad som helst för att passa in. För att få vara en i gänget. Jag minns själv den rädslan. Att inte passa in. I den situationen är det inte lätt att vara förnuftig.




Jag önskar att idealet försvann och att man kunde acceptera alla för den man är. Varför måste vi sträva efter att se ut på ett visst sätt? Min åsikt är att idealen och dessa fula grepp gör mer skada än nytta. Vi borde sträva efter att må bra och vara lyckliga. Dock borde inte det bli ett ideal eftersom det då kommer missbrukas på ett eller annat sätt. Men alla borde försöka sträva efter att må bra och vara lycklig. Och försöka hjälpa våra medmänniskor att också nå dit.


Dagens citat:

"En tjej utan former är som en säng utan kuddar."
(Okänd)

Ha det så bra!
Retuscherade kramar
Jessie

Chokladbollar med Geisha

Jag gillar chokladbollar (fast förmodligen inte lika mycket som min kompis) och när jag läste ett av Bli min jästs inlägg om chokladbollar med Geisha blev jag genast sugen att testa. Med min vanliga logik (som jag har för mig kommer från "Fem myror är fler än fyra elefanter" - men rätta mig gärna om jag har fel) kom jag fram till att om chokladbollar är gott och Geisha är gott, då måste chokladbollar med Geisha vara riktigt gott. Och det var det! Det var farligt gott (stod och sade "herregud" när jag provsmakade en). Tack Pernilla för tipset!

Chokladbollar med Geisha


Blanda 100 gram rumsvarmt smör eller margarin med ½ dl socker poröst. Enklast är att göra det med elvisp.



Tillsätt 3 dl havregryn, 1 msk kakao, 1 tsk vaniljsocker och 1 msk kallt kaffe eller vatten.



Krossa 25 Geisha-godisar. Precis som Pernilla lade jag dem i en påse och krossade dem med skaftet på en kniv. Dock tyckte inte jag att det blev så bra. Blanda sedan i dem i chokladbollsröran och rör om ordentligt.



Lägg 8 till 10 Geisha-godisar i en skål och smält i mikron, 20 sekunder åt gången. Jag värmde dem på högsta effekt. De behöver inte vara helt smälta, men enligt Pernilla ska de helst vara på gränsen i alla fall så att det är jättemjukt. Sedan ska detta hällas ned i röran och blandas väl.



Ställ in blandningen i kylen i cirka 15 till 20 minuter så att det går lättare att rulla dem till bollar.



Rulla dem sedan till bollar och rulla dem i kokos, pärlsocker eller annat liknande. Jag föredrar kokos, men tänkte testa några med pärlsocker nu när det var Geisha i och det var faktiskt inte så dumt. Sedan är de redo att förtäras. Pernilla skrev att om man ska äta dem senare och därför ställa in dem i kylen till dess, är det bra om de därefter får stå framme en stund innan man äter dem. Annars skulle de vara för hårda eftersom de stelnar mer än vanligt på grund av Geishan. Fast jag märkte ingen större skillnad på hårdheten. Kanske kylen som inte är tillräckligt bra trots att den är lite halvt som en frys ..?




Dagens citat:

"Naturligtvis kommer Gud att förlåta mig. Det är hans yrke."
(Heinrich Heine)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Irritationsmoment

Är det bara jag som kan gå och irritera mig på att inte hitta en viss bestämd sak när jag går och letar efter den? Saker kan ju inte försvinna bara så där. Såvida de inte fått ben och rymt. Men i normalfallet händer inte det, så då känns det väldigt irriterande när man inte kan hitta det.

Senaste gången det hände mig var det ett handskrivet blogginlägg som var på rymmen. Eftersom jag skriver lättare för hand (bortsett från när jag protokollför) brukar jag ha med mig skrivmaterial och passar på att klottra ned tankar under tågresor eller under tiden som jag väntar på tåg. Sist jag hade sett det här inlägget var alltså på en av tågresorna till praktiken och följaktligen borde det ha legat i ryggsäcken som jag har med mig. Men om du trodde att det var så enkelt har du fel. Jag plockade ut allt innehåll utan att kunna finna inlägget.

Block

När jag inte kan hitta saker som jag letar efter brukar jag efter en stund (irriterat) säga att jag ska sluta leta eftersom det ändå är hopplöst. Fast efter bara någon liten stund är jag åter uppe och är på jakt efter det jag vill hitta. Om jag då fortfarande inte kan finna det, blir jag ännu mer sur.

Ibland hjälper det att ropa på sakerna. Fast inte den här gången. Men dagen efter hittade jag inlägget på praktiken. Den hade smitit av någon anledning.


Dagens citat:

"Om tidningarna i ett land är fyllda med goda nyheter är landets fängelser fyllda med goda människor."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bara man kommer igång

Har du någonsin funderat på vad mycket det är som man skjuter upp att göra bara för att det känns trögt att komma igång? Jag är en mästare på att tänka "det där kan jag göra sen." Framför allt då det är studierelaterat. Om man exempelvis pluggar och ska ha en tenta i slutet av terminen är det väldigt bekvämt att tänka att man pluggar till den där tentan sen. Man har ju en hel termin på sig. Fast till slut står man där alldeles innan tentan och har inte läst ett dugg (been there, done that). Det scenariot leder till inte så önskvärda konsekvenser. Av den anledningen tvingade jag mig själv inför senaste tentan att verkligen läsa den kurslitteratur som vi skulle ha läst till våra olika lektionstillfällen. På så sätt kändes det inte riktigt lika hemskt när det väl var dags att vässa pennan och inta aulan där skrivningen ägde rum.

Studier

Ända sedan i höstas när jag väl bestämde mig för vad jag skulle ha för examensarbete, har jag tänkt "jag börjar med arbetet snart." Hur många gånger den tanken har formats vet jag inte eftersom jag tappade räkningen för länge sedan. Flera gånger har jag flyktigt påbörjat arbetet, men ganska snart gett upp. Tills för ett tag sedan i alla fall, när jag verkligen bestämde mig för att ta tjuren vid hornen. Min väckarklocka var när jag såg på schemat för nästa termin att examensarbetet ska lämnas in någon gång i maj. Sagt och gjort, eftersom vi ändå ska ha skickat in en disposition av arbetet till våra handledare innan jul, gjorde jag som jag gjorde den inledande dispositionen till min b-uppsats i retorik. Sedan var det bara att mejla in den till min handledare som nu har läst den och ser fram emot att få läsa mer när arbetet har fått mer text. Och lite text har jag lyckats med. När jag väl bestämt mig för att komma igång skrev jag av min disposition och bestämde mig för att utgå från den och arbeta med en del i taget. Det kändes till en början segt, men när jag väl kom igång flöt det på riktigt bra. Samma sak med PM-uppgiften i juridisk svenska. Jag är långt ifrån klar, men redan nu känns det lovande.

Det gäller som sagt att vara bestämd och sedan välja en lämplig taktik att använda för att ta sig an problemet. Det är bara en själv som kan göra något åt situationen. Kanske går det lättare om man tänker att det kommer gå som på räls, bara man tar det första spadtaget? För mig är det definitivt något som jag tycker är värt att testa.


Dagens citat:

"Skolan är den plats där småsten blir blankpolerade och diamanter blir matta."
(Robert Green Ingersoll)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Litet möte

För ett ögonblick är det som om allt frusit till is. Som om allt står still. Det känns som om det är ett evighetslångt ögonblick. Men man vet att det säkert  bara rör sig om några få sekunder som mest.

Man blickar in i ett par nattsvarta ögon som måste vara hälften så stora som ärtor. Är det inbillning eller kan man se nyfikenhet i de där ögonen? Nyfikenhet och en aning tuffhet? Som om den inte är rädd, utan snarare utmanar en? Sparven rör sig inte en millimeter. Den står stadigt på sin plats som om den vaktar sitt revir. Man vågar knappt röra sig av rädsla för att skrämma den lilla filuren.

Undulat
Nej, detta är ingen sparv. Det ser du väl att det är en undulat!

Sparvens blick hypnotiserar en på något oförklarligt vis så att man inte kan röra sig. Man börjar tvivla på att djuret framför en endast är en sparv. Kanske är den något eller någon annan som är ute efter en och därför antagit en fågels utseende för att lyckas fånga en. Det eller den som nu ser ut som en sparv vet förmodligen att man är mycket förtjust i djur. Det skulle förklara denna oräddhet den uppvisar.

Som genom att knäppa med fingrarna är ögonblicket över och världen börjar åter rulla på. Kvittrande hoppar sparven i väg över gräset på jakt efter mat medan bilarna rusar fram på gatan bakom en. Själv går man vidare och är uppfylld av en barnslig glädje som får en att le.


Dagens citat:

"Uppriktigt sagt så är lärare den enda yrkesgrupp som undervisar våra barn."
(Dan Quayle)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Sagan om den hungriga skrivaren

Det var en gång en skrivare som bodde och arbetade på en tingsrätt i landet Sverige. Man skulle kunna säga att detta var en riktig elektronisk arbetsmyra eftersom den arbetade dag ut och dag in nästan oavbrutet. Kanske var det därför som den titt som tätt strejkade och kom med de mest underliga ursäkter? Eller så hade detta strejkande helt enkelt att göra med dess favoritsysselsättning?

Detta förstår du var en väldigt hungrig liten skrivare och älsklingsrätten var papper. Förmodligen fanns det inget godare än just papper, då den kunde sluka flera förpackningar om dagen med över tusen papper i vardera förpackning. Om den hade möjlighet stoppade den i sig ännu mer papper.


Fast på just den här tingsrätten fanns det en del miljötänkande människor som ansåg att för mycket pappersåtgång innebar en för stor påfrestning och utnyttjande av den vackra naturens resurser. Därför försökte de se till att inte mata den hungriga skrivaren med så mycket papper. Skrivaren själv ansåg att den genom det här handlandet utsattes för svält. Som hämnd trilskades den med just de här miljötänkande människorna i hopp om att få dem att mata den med ännu mer papper.

Och än i dag kära barn, pågår denna kamp mellan miljöhänsynsfulla människor och ett matvrak till skrivare.

Snipp, snapp, snut, så var denna saga slut (för den här gången).


Dagens citat:

"Kärleken kommer av sig själv och kan inte läras."
(Persiskt ordspråk)

Ha det så bra!
Sagolika kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!