Lusing
Inför en kommande huvudförhandling i hovrätten i ett mål där min chef är förordnad som offentlig försvarare åt en man som åtalats (och i tingsrätten dömts) för grov kvinnofridskränkning, bad min chef mig att transkribera förhören (som för övrigt är ett väldigt tidskrävande jobb...).
Den här mannen är ursprungligen från Skåne och talar en relativt utbred skånska. Det är naturligtvis inga problem för mig, för jag förstår honom klart och tydligt. Det var också under den här transkriberingen som jag insåg att det inte är ovanligt att man som skåning säger "ändån" när man menar "ändå". Det har jag faktiskt aldrig tänkt på. Inte förrän nu.
Under ett av mannens förhör i tingsrätten, sade han att han hade gett målsäganden en lusing vid ett tillfälle. Inga konstigheter med det, tyckte jag. Det höll däremot inte åklagaren med om, utan hon ville att mannen skulle förklara vad han menade med "lusing" (och ifall inte du heller vet vad en lusing är, är det ett slag med öppen hand). Efteråt konstaterade åklagaren "Det som vi som inte är ifrån Skåne kallar för örfil?" Mannen suckade jakande.
Det var då jag insåg att "lusing" tydligen är ett skånskt uttryck - hittills har jag nämligen utgått ifrån att ALLA vet vad en "lusing" är för något. Precis som "fälleben".
Ha det så bra
Kramar
Jessie