Att använda eller inte använda "anhängiggöra", det är frågan!

Den här essä-uppgiften ingick i en PM-uppgift som vi fick i juridisk svenska. I essän skulle vi diskutera vår erfarenhet av juridisk svenska och detta blev mitt resultat.



En rättslig konflikt har uppstått och då du inte är bekant med juridiken vet du inte vad som gäller. I hopp om att finna en lösning letar du rätt på en författning som du tror kan hjälpa dig, men istället för en utväg, får du en rynkad panna och en olidlig huvudvärk med en nypa förtvivlan ovanpå, eftersom det som står är ganska obegripligt.

 

Om man aldrig tidigare har varit i kontakt med juridiken kan språket kännas onödigt tillkrånglat och kanske även obegripligt. Något som är tänkt att vara tillgängligt för alla, har blivit att bara rikta sig till en liten grupp invigda i samhället på grund av en språklig barriär. Man talar om att det ska föreligga rättssäkerhet, men hur säkert är det egentligen att något så viktigt som författningar och praxis inte finns på en språknivå som de allra flesta förstår och kan ta del av? Hur många av svenska folket vet egentligen vad exempelvis ordet ”anhängiggöra” betyder?

 

Fontän

 

Min tanke är givetvis inte att den juridiska världen ska gå ned på lågstadiespråknivå, men lite längre ned på den språkliga stegen kan man i alla fall klättra och på så sätt få med sig den större delen av svenska folket och skapa bättre rättssäkerhet. Ytterligare en möjlighet finns och den innebär att man väljer att låta allmänheten ta del av ämnet ”Juridisk svenska” och ett exempel är att införa det som ett obligatoriskt ämne i skolan. Helst så tidigt som möjligt för att det här juridiska språket ska kunna bli en naturlig del av vardagen och inte ett hinder eller problem som det är nu.

 

När jag för första gången började studera juridik på gymnasiet, hade jag problem i början med att förstå bland annat kurslitteraturen och det tog ett ganska bra tag innan jag slutligen kände att det inte längre fanns några större hinder rent språkmässigt. Men denna utveckling fick jag göra på egen hand, vilket i sin tur innebar att mina studier var extra kämpiga. Om vi däremot hade haft ämnet ”Juridisk svenska” är jag övertygad om att det hela skulle ha gått snabbare, eftersom man i det ämnet fokuserar mycket på det juridiska språkbruket och får lära sig att till stor del behärska det. ”Juridisk svenska” är en betydelsefull tillgång.

 

Om du skulle få det där rättsliga problemet som nämndes inledningsvis, men nu istället ha fått antingen en utbildning i juridikens språk eller att det juridiska språket är begripligt skulle du klara av uppgiften mycket bättre. Det anser jag är rättssäkerhet.





Dagens citat:

"Varför lägger en kvinna ned tio års arbete på att försöka ändra en mans vanor och klagar sedan över att det inte är samma man som hon gifte sig med?"
(Barbra Streisand)

Ha det så bra!
Rättssäkra kramar
Jessie