Jessicas grotta

Min klass fick besök av en domare från Stockholms tingsrätt torsdagen den 8 september. Jag och i alla fall en annan studiekamrat förvånades över hur ung han var! Vi hade båda föreställt oss en ganska gammal man, men in i klassrummet vandrade en ung man. Skojfrisk var han också och fick klassen att skratta flera gånger. Dessutom är han ursprungligen en lundensare, så vad fann det att inte tycka om? Skämt åsido, det var trevligt att lyssna på det han hade att säga och jag kom på mig själv med att känna att jag gärna hade gjort min praktik där. Fast tingsrätten i Nyköping verkar också vara ett angenämt ställe med trevliga människor, så jag är säker på att jag har gjort ett bra val av praktikplats.

Praktiken ja ... Snart är det dags att visa vad jag går för och testa på och se i fall myndighet (och framför allt domstol) känns lockande som en framtida arbetsplats. Måndag den 19 september blir min första arbetsdag och jag längtar verkligen dit. Då får jag möjlighet att testa mina vingar och se om de bär. Samtidigt är jag nervös och även rädd. Tänk om jag inte klarar av mina arbetsuppgifter och visar mig vara fullkomligt värdelös? Har jag för höga tankar om mig när det kommer till min egen prestationsförmåga? Kommer jag passa att vara på en tingsrätt? Alla möjliga tankar och känslor flyger omkring i mig och min första praktikdag närmar sig med ljusets hastighet.


Jag har i alla fall tagit reda på när jag ska vara på plats och hur jag ska ta mig dit (eftersom Nyköping ligger här i Sörmland har jag fler färdalternativ än när jag ska ta mig till Stockholm). Dum som jag var kollade jag inte upp det här tidigare och insåg den 5 september att om jag skulle vara på plats klockan åtta (vilket jag fått reda på av studiekamraten som också ska vara där), skulle det krävas flera färdbyten och okristligt tidiga morgnar. Å andra sidan kan jag anpassa mig till det, så det är egentligen inget problem. Fast mer passande hade varit om jag hade kunnat anlända halv nio eller tjugo i nio. Förbindelserna till och från Nyköping är nämligen nästan värre än tågavgångar och -ankomster till och från Läggesta. Fast det var inte säkert att arbetsplatsen skulle godkänna att jag kom senare än åtta. Febrilt började jag alltså leta efter numret till kvinnan som kontaktade mig för att tala om att de ville ha mig som praktikant och som jag sedan hade kontakt med. Jag som är en hyfsad ordningsmänniska blev irriterad på mig själv och skämdes även en aning. Hur kunde jag ha blivit av med lappen med hennes nummer?! Då klickade jag mig fram till pappret som den där kvinnan hade fyllt i med uppgifter om min praktikplats och vem som skulle vara min handledare. Sedan var det bara att mejla honom och fråga om det fanns möjlighet att komma lite senare.

Det gick. Tydligen är det det tåget som de som pendlar från Stockholm tar. Med andra ord ska jag infinna mig på tingsrätten tjugo i nio den 19 september. Och lämpliga kläder (det vill säga kavaj, matchande byxor och passande skor) har jag också införskaffat, men problemet ligger i när jag har dem på mig. Jag har testat att ha på mig dem två gånger, men varje gång har jag känt mig ... dum. Det känns inte som jag och jag tycker inte att jag själv passar i det. Men jag får helt enkelt vänja mig då jag faktiskt har valt att i framtiden arbeta inom det juridiska. *skrattar* Jag som inte tycker om kostymnissar! Fast det löser sig. Jag kommer att vänja mig. Får helt enkelt tänka på annat och inte på hur obekväm jag är i kläderna. Praktiken ska bli spännande i alla fall. Med eller utan kläder. Jag menar ... Med eller utan de kläder som jag ska bära under praktiken. Tro inte att jag ska springa runt naken. Så kul ska vi inte ha det!