Uppenbart, men roligt

Nuförtiden är jag inte så förtjust i att lura andra på första april, men när jag var yngre tog jag varje chans jag fick. Det blev nästintill ett mål att lura i alla fall hela min familj.

Ett ganska spännande inslag den här dagen har alltid varit Sydsvenskans årliga aprilskämt (på oftast lokal nivå - ett år försökte de lura i läsarna att ALLA Malmös gatuskyltar skulle översättas till arabiska ...). Någonstans i tidningen och även på nätet - dock samma artikel på båda ställena - gömmer de en falsk artikel och helst en där det ingår att man ska ta sig till något av deras stjärncaféer. Fast trots att dessa artiklar ibland är uppenbara skämt är de många gånger, till en början, svåra att knäcka. Men om man tar sig en noggrann titt brukar man upptäcka det.


2009 tyckte jag att deras skämt var tämligen uppenbart. Då försökte de med att LTH (Lunds Tekniska Högskola) hade tagit fram en bil som var nästan för bra för att vara sann. Jag minns inte alla dess fördelar, men enligt artikeln var bilen nästintill ett underverk. Till läsarnas lycka hade man den första april möjligheten att få se detta mirakel. LTH skulle nämligen visa upp bilen vid Sydsvenskans stjärncafé på Lilla Fiskaregatan i Lund. För det första är denna "lilla" gata hur trång som helst! Att lyckas med att visa upp någon bil där skulle således bli lite svårt. För det andra ligger LTH en bit därifrån (vad jag vet) - varför skulle de välja just stjärncaféet på Lilla Fiskaregatan och inte skolan? Givetvis var detta deras aprilskämt (precis som jag sade i början på stycket), men folk hade ändå gått dit i tron att få se bilen.

Så fort jag hade möjlighet den första april i år, klickade jag mig in till Sydsvenskans hemsida och påbörjade mitt skämtspanande. Ganska snart klickade jag upp en misstänkt artikel som handlade om planer på att i Lund införa så kallade "skytrains". Man har under en tid pratat om och planerat att införa spårvagnar i Lund (något som jag fick bekräftat av mina föräldrar). Dock finns synpunkter på att spårvagnar inte kan samsas med bilar och fotgängare på Lunds gator och dessutom kräver själva spårläggningen arkeologiska utgrävningar. Tid och pengar med andra ord. Därför tyckte man att det av den anledningen skulle passa bättre med skytrains - "flygande tåg".



Visserligen skulle det uppstå problem med insyn i de övre lägenheterna, men det tänkte man åtgärda genom att montera in spegelglas. Inte nog med att man skulle kunna ta sig runt i Lund, dessa flygande tåg skulle även nyttjas av universitetets interna postgång. Till och med kyrkan ville ha en bit av kakan och en talesperson för kyrkan, Richard Bonvoyage, menade att det skulle vara bra med guidade turer vid kyrkan så att turisterna även kunde få se domkyrkan uppifrån.

Ja, detta var årets aprilskämt. Det förstod jag vid blotta anblicken av den inledande bilden. Hur hade de tänkt sig att ett sådant projekt skulle få plats på trånga Lilla Fiskaregatan (ja, de tycks gilla att placera sina skämt där)? Bara idén var så absurd att det omöjligt kunde vara sant. Fast det har ju funnits tokigare saker som varit verkligt ... I alla fall, jag blev helt övertygad om att det var ett skämt när Richard Bonvoyage kom in i bilden. Nog för att fransmännen har tokiga namn (det är inte ovanligt att man heter "Fet" - dock det franska ordet - i efternamn), men jag har aldrig hört om någon som heter "Trevlig resa" i efternamn. "Bon voyage" betyder nämligen "Trevlig resa" (ordagrant blir det "Bra resa", men nu ska vi inte vara petiga). Visst finns det säkert någon som heter så, fast med tanke på att artikeln handlade om resande påminde det rätt mycket om deras skämt om nudiststranden i Malmö och kvinnan som uttalade sig i den "artikeln" fick namnet Inga K. Läder.

Få se vad de hittar på nästa år.


Dagens citat:

"Skratt är motion på insidan och musik för själen."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie