Jessicas grotta

Min vän. Jag tycker om min vän. Mycket. Trots att vår vänskap endast varat sedan min 22-årsdag (som var i september) är vi goda vänner. Mycket goda vänner. Så goda vänner att jag ganska ofta är otrogen - mot en annan vän. Jag talar (eller kanske snarare skriver) om SO (Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien)!

På mellanstadiet fick jag lära mig att om man vill veta vad som gäller i svenska språket ska man vända sig till SAOL (Svenska Akademiens OrdLista). Detta anammade jag och glädjen var stor när jag senare förstod att SAOL fanns på nätet! SAOL har faktiskt hjälpt mig väldigt mycket i mitt skrivande och funnits där som ett stöd så fort osäkerheten smög sig på. Visst har SAOL sina brister. Alla ord förklaras inte eftersom man där tar sikte på grammatik. Men jag tycker ändå om SAOL.


Fast på min 22-årsdag introducerade älsklingen mig för SO. SO är ungefär som SAOL, men jag måste medge att SO är strået vassare! "Varför?" frågar du dig kanske. Jo, när det gäller grammatik är de mycket lika, men då det kommer till ordförklaring är den så nära perfektion man kan komma! I princip alla ord (och uttryck) finns förklarade! Ja, jag vet att det är svårt, men försök att inte dregla för mycket på datorn. Jag vill inte vara orsaken till någon kortslutning eller liknande. Man kan säga att jag har blivit tagen med storm. Kanske till och med blivit förälskad. Funderar på att återuppta en uppgift som jag påbörjade när jag var yngre (fast då med en vanlig ordbok) och läsa boken från pärm till pärm? Det känns mycket lockande i alla fall!

Förlåt mig SAOL! Men ... det är dig det beror på. Fast jag kommer ändå att titta förbi. I alla fall när jag är bänkad framför datorn. Smidighet framför allt!

Tack älskling för att du gav mig chansen att stifta bekantskap med SO. Jag kan se en långvarig bekantskap framför mig.