Vems beslut?
Jag tycker att det är roligt när filmer eller liknande får en att fundera. Den här gången var det "Tidsresenärens hustru" som fick mitt hjärnkontor att rulla igång.
Under filmen kom frågan upp om sterilisering när man befinner sig i ett äktenskap och med ens tyckte jag att man inte kan göra så där utan att rådfråga den andra. Fast då kontrade älsklingen med att det var den berörda personens kropp och denne bör få göra hur den själv vill. Då slog det mig. Precis så som älsklingen uttryckte sig, hade jag själv ansett i fråga om kvinnans rätt till abort. Den insikten fick mig att tänka och ju mer jag tänkte, desto mer insåg jag att det egentligen inte är någon skillnad mellan abort och sterilisering. Men vems är beslutet om att en sådan åtgärd ska genomföras?
Under filmen kom frågan upp om sterilisering när man befinner sig i ett äktenskap och med ens tyckte jag att man inte kan göra så där utan att rådfråga den andra. Fast då kontrade älsklingen med att det var den berörda personens kropp och denne bör få göra hur den själv vill. Då slog det mig. Precis så som älsklingen uttryckte sig, hade jag själv ansett i fråga om kvinnans rätt till abort. Den insikten fick mig att tänka och ju mer jag tänkte, desto mer insåg jag att det egentligen inte är någon skillnad mellan abort och sterilisering. Men vems är beslutet om att en sådan åtgärd ska genomföras?
Personen vars kropp det gäller, är förmodligen det svar som man från början tänker och på ett sätt är det sant. Jag bör väl ha rätt att (ensam) bestämma över min egen kropp? Men på ett annat sätt är det en sanning med modifikation. När man är singel har man endast sig själv att ta hänsyn till. Dock, som alla vet, förändras detta när man ingår ett förhållande med någon annan. Då ska man ta hänsyn till ytterligare någons vilja och åsikter. Framför allt om det är någon som man planerar att tillbringa livet med. I sådana förhållanden är det viktigt att båda får ta del i livsavgörande beslut, då det faktiskt handlar om bådas framtid.
Att skaffa barn är ett sådant livsavgörande beslut. Jag menar, det är knappast något man gör dagligen som om det handlade om att köpa bröd. Med beslutet att skaffa barn kommer hela ens framtid att förändras och man måste anpassa sig efter det. Samma sak om man beslutar att inte skaffa barn. Sådana beslut bör diskuteras mellan de två personerna i förhållandet. Det skulle (i mina ögon) vara ett svek mot mannen i förhållandet om kvinnan, utan att tala om det för honom, ser till att hon blir gravid, exempelvis genom att inte tala om att hon inte längre tar p-piller. Samtidigt skulle det vara ett svek om någon av dem, utan att tala med den andra, ser till att de inte kan skaffa barn.
Att skaffa barn är ett sådant livsavgörande beslut. Jag menar, det är knappast något man gör dagligen som om det handlade om att köpa bröd. Med beslutet att skaffa barn kommer hela ens framtid att förändras och man måste anpassa sig efter det. Samma sak om man beslutar att inte skaffa barn. Sådana beslut bör diskuteras mellan de två personerna i förhållandet. Det skulle (i mina ögon) vara ett svek mot mannen i förhållandet om kvinnan, utan att tala om det för honom, ser till att hon blir gravid, exempelvis genom att inte tala om att hon inte längre tar p-piller. Samtidigt skulle det vara ett svek om någon av dem, utan att tala med den andra, ser till att de inte kan skaffa barn.
Nu menar jag inte att om en inte vill skaffa barn medan den andra vill, att man ska behöva bli tvingad till det ena än det andra. I sådana situationer får personerna försöka komma överens om något. Det jag menar är om man ännu inte kommit fram till ett beslut eller liknande, är det ett svek mot den andra om den ena ser till att det inte blir på det ena eller andra sättet utan att tala med den andra.
Då kommer vi till det faktumet att det till syvende och sist är personens egen kropp och den bör man få göra vad man vill med. Jag har ingen direkt lösning på det här. Inte mer än att man faktiskt får ta hänsyn till den andra om man befinner sig i ett förhållande. Sedan är det upp till var och en att bestämma hur man ska göra och vad som är rätt eller fel. Dock tycker jag som sagt (vilket jag också har tjatat om) att det är fel att handla på ett sätt utan att i alla fall prata med den andra. Men det är bara min åsikt.
Då kommer vi till det faktumet att det till syvende och sist är personens egen kropp och den bör man få göra vad man vill med. Jag har ingen direkt lösning på det här. Inte mer än att man faktiskt får ta hänsyn till den andra om man befinner sig i ett förhållande. Sedan är det upp till var och en att bestämma hur man ska göra och vad som är rätt eller fel. Dock tycker jag som sagt (vilket jag också har tjatat om) att det är fel att handla på ett sätt utan att i alla fall prata med den andra. Men det är bara min åsikt.
Dagens citat:
"Allt man inte dör av blir man starkare av."
(Friedrich Wilhelm Nietzsche)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie