Med förintelsen i bagaget (Sioma Zubicky)
Uppläsare: Gerhard Hoberstorfer
"I 'Med förintelsen i bagaget' berättar Sioma om sin märkliga uppväxt på cirkusen och om livet som xylofonspelande underbarn i Paris. Men han redogör också för nazitiden och åren i Auschwitz - och om det som hände efteråt."
Att sitta och bedöma någon annans upplevelser, känns alltid lika fel. Jag tycker att det är starkt och modigt av de som upplevt förintelsen att orka/våga prata om det eller skriva ned det så att kommande generationer kan få ta del av de vidrigheter som utspelades i samband med andra världskriget. Jag känner respekt för dessa överlevande offer.
Fast Med förintelsen i bagaget berör mig inte på det sätt jag hade hoppats. Under större delen av boken redogör Sioma Zubicky för en mängd andra händelser i sitt liv. Det är endast under en liten del som han kallt och objektivt berättar lite om sina upplevelser av förintelsen.
Självklart förstår jag att det måste vara jobbigt att tvingas återuppleva en sådan förfärlig händelse på nytt - att tvingas minnas. Jag förstår också att han antagligen har förträngt en del av det som hände - framförallt känslor. Det har jag själv gjort när det gäller vissa händelser som jag tidigare har varit med om. Fast bristen på känsla gjorde att jag glömde bort att det var en verklig redogörelse och då och då fick jag för mig att det var en fiktiv berättelse.
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Falkenbergs bibliotek.
Dagens citat:
"För varje steg du tar blir den mörka tunneln lite kortare."
(Maria Helander)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie