Jessicas grotta

Ibland slår önskningar in

När James Camerons Titanic hade premiär, var jag cirka åtta år och jag minns hur alla fascinerades av filmen. På en klasskompis födelsedagsfest satte klasskompisens äldre syster på filmen - med japansk textning. Systern stod och översatte åt oss åttaåringar, som inte förstod engelska. Jag tröttnade tämligen fort och återvände till klasskamratens rum för att leka.
 
Det dröjde några år innan jag, tillsammans med min syster och mina föräldrar, såg filmen för första gången. Mamma hade lånat den av en arbetskamrat. Jag minns inte om det var slutet av mellanstadiet eller början av högstadiet, men redan från första stund var jag fast. Jag blev fullkomligt förälskad i denna underbara film. Bortsett från ett tillfälle har jag gråtit varje gång jag har sett filmen - så berörd blir jag. Under en period på högstadiet tillbringade jag mina lunchraster med att sitta i skolbiblioteket och bläddra i en tjock och stor bok om Titanic. Jag önskade flera gånger att jag hade fått vara med på skeppet och uppleva dess prakt.
 
Nu kan den önskningen (nästan) slå in. Mellan april och augusti har Halmstad Arena en Titanic-utställning. Jag och älsklingen planerar att gå på den tillsammans med min syster och hennes sambo. Det gäller bara att hitta en dag som passar alla. :-)
 
Hur ser din egen relation till Titanic ut?
 


Dagens citat:

"Det tog mig fyra år att måla som Raphael, men en livstid att måla som ett barn."
(Pablo Picasso)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: