Jag borde ha anat detta ...

Ganska nyligen bytte jag abonnemang hos Telia och i samband med det kunde jag få en telefon och ett par hörlurar på köpet. Eftersom jag ändå funderat ett tag på att byta från min nu tvååriga Nokia, tackade jag ja till detta erbjudande. Min tåliga Nokia har nämligen börjat bete sig underligt. Vid flera tillfällen har det hänt att när jag har sms:at med min vän Cherry, har telefonen skrapat ihop meningar från flera gamla sms och skickat det istället för det nya jag skrivit. Mycket underligt (och minst sagt busigt!) beteende ...
 
Hur som helst, ett par dagar senare fick jag ett sms om att jag kunde hämta ut varorna. Därför begav jag mig till ICA Kvantum här i Falkenberg efter jobbet och lämnade glatt fram min ID-handling. Till saken hör att jag skaffade ID-handlingen strax innan jag gifte mig med älsklingen och därför finns inte hans efternamn (som jag lade till som mitt mellannamn och använder som ett "extra" efternamn) med. Tidigare har det inte varit några problem när jag har legitimerat mig. Inte förrän nu.
 
Det här är inte den aktuella försändelsen från Telia.
 
Tjejen vid utlämningen vägrade att lämna ut paketet till mig, eftersom det ena efternamnet saknades på ID-handlingen. Hon bad mig komma tillbaka med ett personbevis och då skulle de kunna lämna ut paketet till mig. Skamset försökte jag först få henne att ändra sig, men fick till slut gå därifrån med svansen mellan benen. Dagen därpå kom jag tillbaka med dels ett personbevis som jag tryckt ut från Skatteverkets hemsida, dels med det där registerutdraget som jag fick från Skatteverket i samband med namnförändringen. Den här gången skulle de inte kunna säga nej! Det stod en annan kvinna vid utlämningen den här gången och även hon vägrade lämna ut paketet. Faktum var att hon var direkt otrevlig mot mig och antydde till och med att jag ljög när jag förklarade att jag aldrig haft några problem innan med min nuvarande legitimation. Personbeviset var inte tillräckligt eftersom det inte var ett namnändringsbevis och registerutdraget (som var från 2011) var för gammalt. Tydligen får de vara högst tre månader gamla. Jag tyckte i och för sig att dessa båda handlingar i kombination med varandra och med min ID-handling borde räcka, men det höll inte hon med mig om. Jag var tvungen att komma tillbaka med ett färskt namnändringsbevis. Efter en stunds tjafsande (jag blev ganska arg för hennes otrevliga bemötande) gav jag mig och gick därifrån.
 
I och för sig kan jag förstå dem och jag skulle ha varit tacksam om det hade gällt en situation då någon annan än mig själv försökt hämta ut mina varor. Men nu gällde det mig själv och eftersom jag vet att jag är jag (i alla fall sist jag kollade), kändes det bara frustrerande. :-(  I skrivande stund har jag bett Skatteverket att skicka det där namnändringsbeviset till mig. Jag får väl börja gå runt med det där utdraget igen för att kunna styrka att jag är jag. Jag gjorde det i början men eftersom ingen någonsin ville se det, slutade jag att släpa med mig det.
 
Uppdatering: Eftersom jag fortfarande inte hade fått det där beviset från Skatteverket igår, gick jag på lunchrasten till Skatteverkets servicekontor i Varberg och fick ett personbevis utskrivet. På vägen hem från jobbet kunde jag sedan hämta ut mitt paket. Äntligen!


Dagens citat:

"Jag tilltalar alla på samma sätt, oavsett om det är renhållningsarbetaren eller universitetets rektor."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie