Fallhöjd (Nick Hornby)

Uppläsare: Gunnel Fred och Johan Ulveson
 
"Taket på Hopparnas Hus en nyårsafton. Det är norra Londons populäraste plats att begå självmord på, men fyra främlingar upptäcker att det där med att ta sitt liv inte är så enkelt när man blir avbruten hela tiden.Det är den alltid lika solbrända TV-personligheten Martin som tyckte han hade allt men som sumpade rubbet. Det är Maureen som ständigt plågas av att hennes handikappade son aldrig lyckats lära sig tala eller gå. Det är ministerdottern Jess som är alldeles galen av hjärtesorg, ensamhet och ungdomlig ångest, för att inte tala om stora mängder öl och Bacardi. Och det är pizzabudet JJ, en lång cool amerikan som skulle bli rockstjärna men aldrig lyckades.Det är fyra främlingar som snart upptäcker att de har ännu mindre gemensamt än de trodde..."
 
 
 
I mina ögon är Fallhöjd både tragisk och humoristisk. Nick Hornby försöker här på ett lättsamt sätt och med ett enkelt språk - dock med lite väl många svordomar - behandla ett så tungt och dystert ämne som självmord. I slutändan lyckas Hornby inge hopp i mig med denna lättsmälta roman, även om han ett flertal gånger balanserar på gränsen till tramsighet.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Falkenbergs bibliotek.


Dagens citat:

"Jag har levt merparten av mitt liv. Jag har mindre framför mig än bakom mig. Antingen blir man morbid eller så säger man: Från och med nu kommer alla upplevelser att bli mycket rikare, eftersom de är begränsade."
(Sting)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie