Jessicas grotta

Jag är tacksam över att jag inte längre känner daglig ångest, men jag har insett att det inte krävs mycket ibland för att jag ska trilla ned i ångestens mörka grop igen. Exempelvis när jag en dag på jobbet hade dödat en myra som sökt sig in till kontoret. Efteråt fick jag väldigt dåligt samvete och jag drabbades genast av en förlamande ångestattack.

 

 

Nu till att börja med gör denna vetskap mig försiktigare. Innan jag gör saker, tvingas jag fundera på om jag riskerar att få ångest eller ej. Förhoppningsvis kommer jag slippa detta i framtiden, men fram till dess är det bättre att ta det säkra före det osäkra.

 

Dock finns risken att ångesten ändå kan komma tillbaka. Jag har fått förklarat för mig att det är naturligt och att alla med jämna mellanrum drabbas av det. Skillnaden för mig är att jag inte ska tillåta mig att stanna kvar i mörkret. När ångesten väl kommer, är risken ganska stor att jag fastnar i det. Jag behöver ta mig ur ångestens grepp när det händer. Då är det bra att ha den mentala förbandslådan till hands!

Dagens citat:

"Lidande är nödvändigt tills du inser att det är onödigt."
(Eckhart Tolle)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie