Jessicas grotta

"Kärleken till ett barn börjar där Inte utan min dotter slutade. Betty Mahmoody berättar vad som hände efter det att hon räddat sig till den amerikanska ambassaden i Ankara. Hon beskriver svårigheterna med att återanpassa sig i USA, den ständiga rädslan för Moodys hämnd samt sin förtvivlan över en lagstiftning som inte kan erbjuda henne och dottern ett ordentligt skydd.

 

 

Betty Mahmoodys andra bok är inte bara en uppskakande skildring av den ohyggliga tragedi som uppstår då ett barn kidnappas. Det är också en kärleksfull och viktig berättelse om barns utsatthet."

 

 

 

Kärleken till ett barn är alltså uppföljaren till Betty Mahmoodys första bok - Inte utan min dotter. Kärleken till ett barn tar vid där första boken slutar och man får ta del av Betty Mahmoodys kamp för bortrövade barn, en del av arbetet med filmen Inte utan min dotter samt hennes och dotterns anpassning till deras nya tillvaro.

 

Jag hade inte läst Inte utan min dotter innan jag gav mig i kast med uppföljaren, men det gjorde inget. Man får i Kärleken till ett barn en tillräckligt god uppfattning om hur situationen har sett ut. Däremot blev jag faktiskt ännu mer intresserad av att läsa Betty Mahmoodys första bok efter det här.

 

Då detta är en bok som skildrar en persons egna upplevelser, tycker jag att det blir svårt att bedöma den som om den var en skönlitterär bok. Jag tycker att det är starkt av henne att dela med sig av allt det här och hennes kamp för bortrövade barn är beundransvärd. Dock tycker jag att redogörelserna i boken är lite hoppiga och vissa alldeles för flyktiga. Vad jag menar är att det blir stundtals svårt att hänga med, eftersom hon hoppar fram och tillbaka mellan olika årtal. För min del hade det känts bättre om hon varit konsekvent och tagit allt i kronologisk ordning. Dessutom kände jag att vissa delar av boken gick alldeles för fort och bara var en skrapning på ytan. Jag hängde helt enkelt inte riktigt med alla gånger.

 

Som helhet tyckte jag att Kärleken till ett barn var en intressant läsning och det är ett viktigt ämne som Betty Mahmoody tar upp. Tyvärr är jag för dåligt insatt i hur situationen för bortrövade barn ser ut idag, men om det är lika vanligt som när boken skrevs, är det minst sagt skrämmande. Jag blir beklämd av att barn nyttjas som verktyg för föräldrarna i syfte att hämnas på eller såra den andre. Det är inte okej att använda barn på det sättet!

 

Dagens citat:

"När du är närvarande i detta ögonblick, då bryter du kontinuiteten i din berättelse om det förflutna och framtiden. Då uppstår sann intelligens, och även kärlek."
(Eckhart Tolle)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie