Låt bli andras kroppar!
Återigen har Hallands Nyheters kåsör Malin Rockström slagit huvudet på spiken i sitt kåseri den 20 juni i år; "Folk är i regel bättre på att fråga om de får klappa hunden." Läs den gärna.
I korthet kan jag säga att hon tar upp det här med att man som gravid blir av med rätten att bestämma över sin egen kropp och hon berättar om en galen händelse som hon själv upplevde som gravid. Jag tycker mycket om hennes slutkläm:
"Det jag försöker få sagt idag är: du har aldrig någonsin rätt att röra eller kommentera någon annans kropp. Gravid eller ickegravid. Håll händerna i styr. Folk är i regel bättre på att fråga om de får klappa hunden, än att fråga om de får ta på någons kropp. Är inte det lite märkligt?"
Den ende som aldrig behöver fråga om han får ta på min kropp, är älsklingen. Skulle det vara så att jag en viss dag inte känner för att bli berörd, säger jag det till honom. Hittills har jag dock haft tur. Den enda - bortsett från älsklingen då - som upprepat rör vid min mage utan att be om lov, är en närstående. Varje gång det händer blir jag irriterad och jag har även försökt säga ifrån på skarpen. Då fick jag till svar att eftersom vi är släkt, anser sig personen ha rätt till att röra vid mig närhelst personen vill. Där har personen väldigt fel. Släkskap ger ALDRIG någon rätten att röra vid någon annan utan medgivande från den person vars kropp berörs. ALDRIG.
När jag försökte förklara att det inte spelar någon roll att vi är släkt, för personen måste ändå ha mitt samtycke innan denne får röra vid mig, svarade personen ifråga att det inte är lönt att denne frågar - jag kommer ändå bara säga nej. Just då visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Visst tusan kommer jag säga nej om jag inte tycker att det känns okej att någon rör vid mig. Det är för tusan MIN kropp. MIN. Ingen annan än JAG har rätt att bestämma över den. Spelar ingen roll om det är en kram, en klapp på magen etc. Om jag inte vill, så vill jag inte. Varför ska det vara så svårt för människor att förstå det?!
Jag förstår inte heller vitsen med att vissa känner behov av att kommentera andras utseenden - oavsett om personen är gravid eller inte. Spiderchick skrev ett läsvärt inlägg om det. Varför kan man inte bara sköta sig själv? Vad är det man tjänar på att vräka ur sig det man tycker och tänker om andras utseenden? Var och en är ju vacker på sitt sätt - oavsett hur man ser ut.
Apropå det här med att slänga ur sig lite vad som helst till gravida kvinnor, tog Elaine Eksvärd upp i ett inslag i TV4 hur man kan bemöta sådana kommentarer. Se gärna klippet nedan. Precis som Tilde sade i inslaget, tror inte jag heller att de som säger sådant här egentligen menar något illa. Kanske gör inte heller de det som slänger ur sig kommentarer om utseenden i allmänhet. Dock tycker jag att det aldrig är fel att tänka sig för. Det är inte okej att tro att just gravida ska acceptera vilka kommentarer som helst bara för att de är gravida. Ingen ska behöva acceptera vilka kommentarer som helst om sitt utseende - gravid eller ickegravid. Alla ser ut som de gör. Varför kan vi inte bara acceptera det och sköta våra egna liv?
Dagens citat:
"Ibland är det mest angelägna och viktigaste du kan göra, att ta en ordentlig vila."
(Franciskus av Assisi)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie