Urspårning
Den sista veckan i april blev ganska ... intressant. Jag gillar förvisso spänning i tillvaron, men viss spänning klarar jag mig utan. Nåväl, om jag ska se det positiva i det hela, kommer jag troligtvis att förändra lite i min morgonrutin - och denna förändring är jag säker på kommer göra starten på dagen trevligare.
Hur som helst, tillbaka till denna "spännande" händelse. Allt började tisdagen den 25 april. Eftersom älsklingen var ledig, tog jag bussen till tågstationen på morgonen. Redan vid bussterminalen när vi hade stigit på bussen och inväntade förarbyte, anade jag oråd. Den nya bussföraren frågade nämligen den som byttes av hur det var med tågen. Jag tyckte mig höra att den tillfrågade föraren svarade något med "stopp" och "inga tåg" och då svarade den nya föraren något med att så hade det varit hela natten. Eftersom jag inte förstod något, tänkte jag inte mer på det och återgick till läsningen.
När vi väl kom fram till tågstationen insåg jag genast att något var fel, i och med att de flesta resenärer stod nere vid gatan istället för uppe på perrongen. "Åh nej!" for det genom mitt huvud gång på gång. När jag kom av bussen och kom fram till tv-skärmen som talar om tågavgångarna, såg jag att samtliga tåg var inställda och skulle ersättas med buss. Den enda förklaring som jag såg - och som jag tyckte var mycket märklig - var att de höll på med banarbete mellan Halmstad och Laholm.
Om du inte själv känner till västkustens geografi, ska jag visa dig följande:
Från norr till söder: Varberg-Falkenberg-Halmstad-Laholm
Som du ser ligger både Falkenberg och Varberg norr om både Halmstad och Laholm. Därför kunde jag inte förstå varför samtliga tåg på sträckan Halmstad-Göteborg var inställda? De borde inte beröras av det här banarbetet? Aja, det var helt enkelt bara att invänta denna ersättningsbuss.
Under förutsättning att det hade kommit någon. Under tiden 06.30 och 07.30 kom det ingen buss. Jag skulle börja jobba 08.00, så vid 07.10-tiden ringde jag min chef och förklarade läget och vi kom överens om att jag skulle ta taxi till jobbet så att jag i alla fall kom fram. Det kom ingen annan information än att alla tåg var inställda och ersatta med buss. Lagom tills min taxi kom, meddelade Gerda att de inställda tågen berodde på en olycka. När jag satt i taxin, sade de på nyheterna att olyckan var ett godståg med farligt gods (lut) som hade spårat ur vid Varberg.
För att göra en lån historia kort: Tågtrafiken hade ännu inte till fullo (utan endast till viss del) kommit igång när jag på fredagen skulle åka hem. Och på fredagen hade de slutat köra ersättningsbussar mellan Varberg och Falkenberg, så jag tog den vanliga landsbygdsbussen (linje 652) som går mellan Varberg och Falkenberg, vilket jag även hade gjort på onsdagen eftersom jag missade ersättningsbussen med några få sekunder.
Visst, olyckor kan ingen rå för. Jag är inte irriterad över att tågtrafiken stoppades under den här veckan. Vad jag däremot är irriterad över, är det faktum att det har varit så himla dålig information till oss resenärer. Det har sagts att ersättningsbussar ska komma, men aldrig när och ibland har de inte ens dykt upp. Jag kan tycka att bättre information är åtminstone det minsta man kan begära. Då vet man i alla fall hur man ska göra. Jag vet fortfarande inte hur det blev för alla de resenärer som på tisdagsmorgonen stod kvar på stationen i Falkenberg och väntade på ersättningsbussen. Kanske kom det en buss. Kanske inte. Vad jag vet är att jag inte hade någon möjlighet att stå och vänta på en buss, utan att veta hur länge jag skulle bli stående. Det är inte acceptabelt! Skärpning!
Dagens citat:
"Det vi vanligen uppfattar som vårt jag är en idé som skiftar karaktär från år till år. Detta är det personliga jaget. Men det finns också något annat som står oss mycket nära och som hela tiden är med oss i dessa ständigt skiftande idéer om vad jag är, nämligen känslan av att vara till, att existera – och den förändras inte. Detta är vårt verkliga, aldrig upphörande jag."
(Paul Brunton)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie