Jessicas grotta

 

Uppläsare: Stefan Sauk

 

"Christopher Silfverbielke var Stureplans finansstjärna och oemotståndlig för kvinnor, men samtidigt uttråkad vid 30 års ålder och diagnostiserad som psykopat. Kombinationen av lyxliv med sena nätter, champagne, kokain och ett sökande efter spänning, drev Silfverbielke till allt djärvare och farligare handlingar, som han involverade sina närmaste vänner i. Priset blev högt. Vännerna försvann och jagad för mord av Sveriges skarpaste kriminalkommissarie, Jacob Colt, tvingades Silfverbielke att fly från Sverige. Efter att ha levt under falsk identitet i Florida beslutar sig Christopher Silfverbielke för att återvända till Stockholm. Han älskar sin psykiater Mariana Granath, och är fast besluten att få henne att förstå sitt eget bästa och flytta med honom till Spanien. Samtidigt ska han ta hand om en av de få människor han någonsin haft känslor för - sin mamma. Men inte långt efter återvändandet förstår Christopher att saker och ting aldrig kommer att bli som förr. Och att det är kommissarie Colts fel. Djupt inne i Silfverbielkes hjärna föds en djävulsk plan som ska genomföras till varje pris."

 

 

Det var trevligt att få återse Silfverbielke (om man nu kan säga så om en mordisk psykopat), men till skillnad från de andra böckerna tyckte jag att berättelsen i "Återvändaren" mest stod och stampade på samma ställe. I mina ögon (eller öron i det här fallet) kändes den därför som en transportsträcka. Jag hoppas att nästa del blir mer fartfylld, så att säga.

 

"Återvändaren" är välskriven, men jag hakar fortfarande upp mig på några saker. Jacob Colt upplevs som en skitstövel och gör mig av den anledningen mest irriterad. Det är för många upprepningar - dels hur karaktärerna presenteras, dels vad som hänt i tidigare böcker och i den aktuella boken. Det känns inte som att författarna riktigt litar på att läsarna minns (inte ens i den pågående berättelsen). Och så var det alla dessa sexscener och att mycket av karaktärernas fokus ligger på utseende och sex. Visst, vissa scener kanske behövs för berättelsen, men den här gången tyckte jag att ganska många var onödiga.

 

 

 

Ha det så bra

Kramar

Jessie